Mobil Intensivvårds Grupp (MIG) är ett relativt nytt koncept i vården som startade upp i slutet av 2000-talet i Australien och England. Konceptet bygger på att tidigt identifiera den svårt sjuka patienten genom enkla mätmetoder för att snabbt kunna behandla och på så sätt undvika komplikationer. I Sverige var Lunds Universitetssjukhus först ut 2003 med att införa MIG. På Södra Älvsborgs Sjukhus startade MIG som ett pilotprojekt mot en avdelning 2005 och har därefter successivt utökats till att innefatta hela sjukhuset 2009. Införandet av konceptet är kopplat till ett utbildningsprogram. Konceptet bygger på ett helhetsperspektiv att se symtom och tecken hos patienten och inte enbart utgå ifrån diagnostänkande. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor har när det gäller att arbeta med MIG-konceptet. Underlättar MIG-konceptet sjuksköterskors arbete på vårdavdelningen med svårt sjuka patienter och ökar det tvärprofessionella samarbetet? Det vetenskapliga perspektivet till denna studie är kvalitativ. Datainsamlingen har skett med hjälp av kvalitativ forskningsintervju och kvalitativ innehållsanalys har valts som analysmetod. Nio intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från olika vårdavdelningar och materialet bearbetades enligt konventionell innehållsanalys med induktiv ansats. Vanligtvis går man från text till kod till subkategori och sedan kategori. Analysen mynnade ut i sju underkategorier som bildar tre kategorier. Resultat visade att sjuksköterskorna upplevde att MEWS skalan tydliggjorde och konkretiserade patientens sjukdomstillstånd vilket underlättade i kontakten med läkaren och ökade patientsäkerheten. Metaforen den ”kliniska blicken” och/eller intuition var en betydelsefull faktor som sjuksköterskorna använde sig av i bedömningen av den svårt sjuka patienten. Sjuksköterskorna uttryckte att de kände en trygghet med att konceptet fanns att tillgå och det tvärprofessionella samarbetet underlättades deras arbete. Vissa organisatoriska problem framkom - bland annat att konceptet inte följdes enligt riktlinjerna - men de intervjuade sjuksköterskorna kände trots allt tilltro till konceptet. Det finns lite forskning att tillgå angående MIG som återspeglar svenska förhållanden. Förhoppningen är att fler studier publiceras så att hälso- och sjukvårdspersonal kan lära av varandra och att samma riktlinjer införs för konceptet nationellt så att det lättare kan utvärderas. / Program: Fristående kurs

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts. Intervjuerna har analyserats med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två kategorier, Negativa aspekter av MIG samt Positiva aspekter av MIG och sju subkategorier, Otillräckligt stöd, Otydliga roller, Otillräcklig kunskap samt Stöd, Tillgänglighet, Ökad kunskap och handlingsberedskap samt Tydliga roller. I diskussionen framhölls delar av studiens viktigaste resultat. Mer information om MIG är önskvärd för att sjuksköterskor ska uppleva ett bättre stöd från MIG.