Recent advances in smartphones and affordable open-source hardware platforms have enabled the development of low-cost architectures for Internet-of-Things (IoT)-enabled home automation and security systems. These systems usually consist of sensing and actuating layer that is made up of sensors such as passive infrared sensors, also known as motion sensors; temperature sensors; smoke sensors, and web cameras for security surveillance. These sensors, smart electrical appliances, and other IoT devices connect to the Internet through a home gateway. This paper lays out an architecture for a cost-effective smart door sensor that will inform a user through an Android application, of door open events in a house or office environment. The proposed architecture uses an Arduino-compatible Elegoo Mega 2560 microcontroller board along with the Raspberry Pi 2 board for communicating with a web server that implements a RESTful API. Several programming languages are used in the implementation and further applications of the door sensor are discussed as well as some of its shortcomings such as possible interference from other radio frequency devices.

Denna studie jämför relationsdatabasen MySQL med icke-relationsdatabasen MongoDB när komplexa sökfrågor ställs mot ett dataset som består av över 67 000 rader data. Problemet som uppstår blir att veta vilken av MySQL och MongoDB som presterar bäst och med kortast svarstider. För att ta reda på vilken av databaserna som har kortast svarstider har experiment utförts i en kontrollerad miljö, för att få ett så korrekt resultat som möjligt. Resultatet av experimentet blev att MySQL fick överlag kortast svarstider när komplexa sökfrågor ställdes. När en enkel sökfråga ställdes, fick MySQL och MongoDB nästintill identiska svarstider. Slutsatsen som drogs från denna studie var att MySQL fick snabbare svarstider än MongoDB när komplexa sökfrågor ställdes mot ett dataset som bestod av en stor mängd data.

The digitization of manual handling of paper forms is an ongoing project atKarlstad municipality, and their management of vacation exchanges is one of thefirst business processes to be digitized. This process involves applicants printingand filling in a vacation exchange paper form, which is submitted to a departmentmanager for processing, and then forwarded to a payroll administrator forregistering.The goal of this thesis was to develop a Proof-of-Concept (PoC) e-service forvacation exchange management at Karlstad municipality. The design of the PoCis based on requirements gathered by interviewing end-users and investigatingtechnical constraints imposed by current systems in place at Karlstad municipality.The PoC is designed as a Web application managing resources from an objectdatabase, and an account directory. The implementation was carried out usingopen source and standardized frameworks. Open source tools were used for theobject database and the account directory. The PoC was evaluated against setrequirements. Avenues for future work include a more thorough investigation ofthe account directory at Karlstad municipality.

Syftet med denna studien är att undersöka vilken av databaserna MongoDB och Couchbase som utför frågeoperationerna hämtning, uppdatering och inmatning på kortast tid vid lagring av medicinsk data. För att utvärdera prestandan utvecklades en artefakt som bestod av en klientapplikation och ett REST API. Experimentet genomfördes tre gånger med olika mängder data i databasen för att se hur mängden data påverkar svarstiden. Resultaten visade att Couchbase var snabbare än MongoDB oavsett datamängden i databasen för samtliga frågeoperationer. Resultatet visade även att datamängden i respektive databas spelar roll för databasens hastighet. I ett framtida arbete kan horisontell skalning testas för att se hur uppdelning av datan till flera maskiner påverkar prestandan.

The need to store large amounts of data is always increasing and this requires better solutions for storing and managing the data. This is often done using a Database Management System (DBMS) which helps manage all data. There are a lot of different options to use today, where all serve a different purpose. This means that it is important to choose the right DBMS for the data that you have. Furthermore, it is not enough to just choose the best DBMS, the database then needs to be designed so that the data can be stored in a structured way. This can be done in many ways. Ericsson wants to implement a database solution in one of their systems to make the workflow more efficient. The system is used to store data for configuring 5G nodes in testing environments. To do this, an investigation about which DBMS fits this data best is to be done. For this purpose, the PostgreSQL database is chosen to represent SQL databases and MongoDB is chosen to represent NoSQL databases. Additionally, proposed designs for each DBMS are produced. These designs are compared with regards to their response time for common queries, as well as in a load test with an expected load on the database. The results show that the two DBMS are good in different aspects. For example, PostgreSQL is faster when relationships between different tables are used, but MongoDB is faster when querying only one document. In conclusion, both implementations serve their purpose and do have their benefits, but MongoDB is chosen to be the better one given the knowledge of how the system is to be used.

No description available.

No description available.

Denna studie har benchmarkat NoSQL systemen MongoDB och CassandraDB via en webbapplikation. NoSQL system är databassystem som har en partitionstolerans förmåga, vilket betyder att NoSQL system har en förmåga att fördela ett data-set över flera hårddiskar. Vad som har benchmarkats är tiden det tar för systemen att behandla olika slumpgenererade serverfrågor. Utförandet av studien har skett via en webbapplikation vilket erbjuds av en Windows maskin. Studie har bedrivits helt lokalt så denna Windows maskin agerar som värd för databassystemen samt som maskinen som utför mätserierna. Hypotesen förespår att NoSQL systemet MongoDB ska ha bättre förmåga att hantera det valda E-sport data-set. Resultatet från studien tyder på att MongoDB kan utföra testfallen under kortare period, men studie upplyser samt om att det finns användningsområden för CassandraDB systemet. Detta arbete kan vara användbart för framtida studier vars forskning ska utvärdera NoSQL system.

GraphQL is a query language rising in popularity, causing many transitions from traditional API endpoints to a GraphQL solution. Reflecting upon the positives and the flaws to using GraphQL, a DataLoader for batching queries sent to databases is sold as a solution to the infamous N+1 problem. Experiments were conducted to test how GraphQL response time, with and without DataLoader, changes when paired with MySQL and MongoDB. Along with the experiments, a Literature Review was conducted reflecting over the databases structural differences that could affect the response time for GraphQL. Results suggest that no major differences were to be found, and the explanation for the minor differences could rather be because of the disparity in query optimization instead of architectural differences for MySQL and MongoDB.

Denna kandidatrapport producerades i anknytning till kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling som hölls vid Linköpings universitet våren 2022, där åtta studenter utförde ett gemensamt kandidatarbete. Målet med projektet var att utveckla en databas och en kommunikationslösning för ritningshantering till ett redan existerande gränssnitt. Projektet, beställt av BIT Sverige, är en del av en vision att skapa en standardiserad programvara för ritningshantering, logistik och transparens inom byggindustrin. Resultatet av projektet var en prototyp där ritningar, användare och revisioner av ritningar kan sparas och hämtas från en databas med hjälp av en affärslogik. Rapporten beskriver bakgrunden till projektet och den grundläggande teorin inom projektet. Därefter behandlar rapporten metodiken i projektet, däribland projektgruppens utvecklingsprocess med Scrum. Projektets resultat presenteras, och diskuteras sedan tillsammans med metodiken. Slutligen besvaras rapportens frågeställningar. Efter den gemensamma rapporten återfinns de individuella bidrag där gruppens medlemmar fördjupar sig inom olika ämnen relaterade till det projekt som utförts.