Byggbranschen präglas framöver av stora pensionsavgångar vilket kommer kräva rekryteringen av ny arbetskraft. Många av de rutinerade tjänstemännen handplockas till de stora konsultföretagen där arbetsvillkoren och förmånerna i vissa fall upplevs bättre än hos entreprenadföretagen. Därför måste de mindre entreprenadföretagen anställa nyexaminerade byggnadsingenjörer i allt större utsträckning. Introduktionsprocessen för en nyanställd, och i synnerhet en nyexaminerad tjänsteman kan ta lång tid och ta upp resurser som mindre företag inte alltid kan avvara. Denna studie syftar därför till att försöka hitta faktorer och tips som leder till en lyckad introduktion gällande första arbetsuppgifter, socialisation och motivation för bibehållandet av arbetskraft. Denna studie är baserad på teori kring ämnet som sedan backats upp av empiri i form av sammanlagt åtta intervjuer av tjänstemän på företagen, Byggentreprenören AB och Stångebro Bygg AB.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielevers upplevda stressnivå över skolan. Forskningsfrågor som besvaras är om elever känner sig stressade i skolan och om det finns några skillnader mellan könen. Studien ger även svar på vilka faktorer som påverkar stressnivån i skolan. Undersökningen är kvantitativ och 68 informanter deltog. Resultatet visar att majoriteten av eleverna känner sig stressade över skolan, men även att stress kan visa sig vara både positiv och negativ. Det finns inte heller några signifikanta skillnader mellan könen. En stor faktor som påverkar eleverna negativt är betygspress och det som påverkar eleverna mest positivt är peppen de får av sig själva i stressade situationer. Slutsatsen av studien är att stress är ett stort problem i gymnasieskolan, men även en bidragande faktor för motivation och effektivitet.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.

Abstract   Project as a method was defined in the American defense industry in the 1950´s and has since then developed to encompass many different areas such as industrial management, administration, research and development and IT etc. In the cultural sector project is a common way of organizing work and within theatre, which is the focus of this study, one can claim that project as a form of work has been used for hundreds of years, if not by definition. Theatre is generally assumed to be an form of art representing creativity and innovation, highly demanding from an individual perspective relative to the project result, i.e. the final performance. Time pressure, fierce competition, limited resources and responsibility to deliver on time with high quality are natural conditions given. The aim of the study is to find out what circumstances and conditions affect and have a clear impact on motivation and creativity in those working professionally within theatre. This study is based upon qualitative interviews with a limited number of employees with different occupations, within a major publicly-funded Swedish theatre institution. Contemporary research indicates both intrinsic and extrinsic motivation as essential for how we experience and commit ourselves to our work, either as two separate forces but also as they interact. Extensive studies further state our individual experience from work, the conditions provided by the organization and social environment as crucial to our work performance. A positive experience from these factors enhance our motivation and creativity. The results of this study show theatre to be an activity supported by strong visions and clear goals where challenge and creativity are essential and where it´s members show strong commitment to the task whether they are beside or on the stage.

No description available.

Studien undersöker nyanlända invandrares motivation till lärande av det svenska språket, hur de ser på sitt lärande och om dessa uppfattningar skiljer sig mellan kvinnor och män. Denna studie är gjord ur en fenomenologisk metodologi och använder sig av intervjuer som datainsamlingsmetod och med en analysprocess som består av fem steg. De största motivationsfaktorerna till att lära sig det svenska språket är en vilja om att etablera sig i samhället socialt samt att finna arbete. Dock finns det omständigheter som gör inlärningen svår, som nuvarande livssituation, informanternas bakgrund och svårigheterna med ett språk som är väldigt annorlunda från modersmålet. Men en vilja att lära sig finns där, dels för sin egen skull, men även för att hjälpa människor omkring dem som familjemedlemmar eller andra människor i samma situation som de själva befunnit sig i. De skillnader som gick att utröna mellan män och kvinnor var att den senare talade något mer om att lära sig språket för någon annans skull.

A study of how store managers motivate the employees

Bakgrund: Forskning påvisar på skolor som arbetsplats en ökad stressnivå och minskat välbefinnande. Fokus i denna studie var utifrån detta att undersöka hur rektorn i sin ledarroll resonerade kring motivation och personalens välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns förståelse av dessa begrepp ansågs vara ett redskap i den kommunala grundskolan för att utveckla sin personal. Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien hade ett salutogent teoretiskt perspektiv. Resultat: Rektorerna såg motivation och välbefinnande som viktiga drivkrafter. Deras personal drevs av en växelverkan mellan inre och yttre faktorer och rektorerna uppgav att de i sin ledarroll behövde vara tillgängliga och lyhörda. Formella och informella möten framhölls av rektorerna som den främsta resursen i att påverka, uppmuntra och se personalens behov. Tillit, relation och delaktighet sågs som grundförutsättningar för skapandet av motivation och välbefinnande. Slutsats: Rektorerna upplevde att de med hänsyn till inre-, yttre påverkansfaktorer samt mål och uppdrag, hade en stor påverkan på sin personal. De strävade efter att åstadkomma en arbetsplats som också skapade motivation och välbefinnande. Nyckelord: Motivation, välbefinnande, motivational workplace, motiverande ledarskap, salutogenic, health

The aim of the study was to determine the relative effectiveness of a motivational-targeted (MT) message intervention designed to increase physical activity (PA) in cardiac patients beginning a long-term maintenance cardiac rehabilitation (CR) program to enable them to meet recommended PA levels. Methods: Fifty two individuals (34 males, 18 females) volunteered for the study and were randomly assigned to either the Usual Care Group (UC), or the Motivational Message Group (MM). Participants in the MM group received, in addition to the usual long-term maintenance CR program, 12 –standard, MT newsletters at the beginning of each week during the intervention period. Thirty-three individuals (mean age: 61.4 ± 11.4 years) completed the study with viable data. PA was assessed for 12 weeks with the use of a Lifecorder PLUS accelerometer. Baseline and post measures of weight, body mass index (BMI), body fat percentage, resting heart rate and blood pressure measures, and fasting blood measures were completed on all subjects. Subjects also completed an exercise self-efficacy questionnaire and a stage of change of physical activity readiness questionnaire at these timeframes. Results: Independent sample t-tests indicated there were no significant differences between baseline characteristics between the UC group and MM group. Results indicated slight increases in the MM group in steps/day, and moderate-vigorous minutes/day, with slight decreases in resting heart rate, blood pressure, and blood lipid values compared to the UC group. Two-way repeated measures ANOVA tests determined there was a significant main effect for time for resting heart rate, however, there were no other significant differences between the two groups or within either group, showing no time by group interaction for any variables measured. Conclusions: MT messages may have the ability to increase PA levels and adherence in CR patients, however, more research is needed to determine the significant value of motivational-targeted messages for these individuals. / School of Physical Education, Sport, and Exercise Science

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan. Resultatet visade att alla respondenterna upplevde att de har en känsla av autonomi i sitt arbete och kan påverka sitt arbete. Detta trots att arbete på callcenter i tidigare studiers ansetts vara mycket styrt.