Frågeställning:- Hur har processen under implementeringen av lean upplevts ut medarbetarnas perspektiv inom Företaget?- Vilka skillnader finns mellan respektive implementeringsfas i Företaget?- Vilka verktyg inom lean har Företaget använt sig av? Syfte: Syftet är att med hjälp av en case-studie på det utvalda Företaget undersöka hur implementeringen av lean har upplevts ur medarbetarnas perspektiv i respektive implementeringsfas samt vilka verktyg inom lean som har använts. Metod: En kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats har använts genom intervjuer och enkäter. Litteratur och vetenskapliga artiklar har använts som sekundärkällor. Resultat: Undersökningen visade inga tydliga skillnader mellan fas 1,2 och 3 även om den visade på att skillnader existerar då svaren varierade något på en del av frågorna som ställdes.

Bakgrund: Alla människor är olika och motiveras av olika saker, vissa av monetära belöningar och andra inte. Monetära belöningssystem är något som de flesta företag har, både mindre och större företag. Det är vanligare med implementerade belöningssystem i större företag med flera olika avdelningar och mellanchefer. Vi har undersökt hur väl ett monetärt belöningssystem fungerar i två mindre organisationer, och hur det påverkar motivationen hos medarbetarna. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medarbetarna på Gustafssons Uthyrning AB och Högsby Sparbank motiveras av belöningssystemet, och om systemet leder till målkongruens i företaget. Metod: Vi har valt att arbeta enligt en fallstudieliknande metod med en abduktiv ansats. Studien har genomförts enligt den kvalitativa inriktningen där vi har samlat in empirisk data genom intervjuer. Slutsats: Vi anser att medarbetarna på Gustafssons Uthyrning och Högsby Sparbank till viss del motiveras av belöningssystemet. Belöningssystemet leder inte till målkongruens i Gustafssons Uthyrning på grund av att belöningen är kopplad till företagets föregående års resultat och inte till företagets uppsatta mål. Vi anser att belöningssystemet på Högsby Sparbank leder till målkongruens för att de arbetar mycket med återkoppling mot de uppsatta målen som belöningen är kopplad till.

Motyvavimo sistemos, kuri atitiktų būtent tos įmonės poreikius, sistemų nebuvimas, yra viena iš svarbiausių Lietuvos įmonių problemų, tačiau šiam klausimui iki šiol yra skiriama nepakankamai dėmesio teoriniu ir praktiniu požiūriu. Vadovai turi suvokti, kad gerai apgalvota motyvavimo sistema daro didelę įtaką darbuotojams, o įmonės darbuotojai turi žinoti, kaip ir kada ir už ką jiems mokama. Motyvavimo sistema turi būti tiksliai orientuota į organizacijos tikslus-motyvacijos sistemos pagalba galima realizuoti įmonės strategiją.Todėl bus atliekamas tyrimas, kuriame bus analizuojama esama motyvacinė sistema ir pateikiami principai tobulinimui. Baigiamąjį darbą sudaro įvadas, 3 dalys ir išvados. Pagrindinė darbo medžiaga aprašyta 73 puslapiuose, įskaitant 6 lenteles ir 21 paveikslą. Panaudotos literatūros sąrašą sudaro 41 šaltiniai. / Absence of the system of motivation system that would satisfy company’s needs is one of the biggest problems in Lithuanian companies, but there is still not sufficient attention towards it in theoretical and practical levels. Managers should realize that well planned motivation system makes a big influence on employees; and employees should know how and what they are paid for. Object of the work is motivation systems of organizations. Aim of the work is to survey possibilities for improving motivation systems of employees. The work consists of three parts. Main theories of motivation, factors that motivate employees, ways of stimulation, surveyed motivation systems that are applied in foreign companies to motivate employees to seek main company’s objectives are analyzed in the first part of the work. Empirical level of the research about motivation systems in foreign and Lithuanian companies is presented in the second part. The third part of the work presents motive factors of employees at pharmaceutical company UAB “Berlin Chemie Menarini Baltic” and at oil extraction company UAB “Minijos Nafta”; these factors are compared, systems of motivation are analyzed, prevailing motive factors subject to work profile and particularity are evaluated, analysis of research results is given and suggestions are introduced to improve motive systems in above mentioned companies to satisfy employees and maximum objectives are sought in companies. Systematic, comparative analysis of... [to full text]

Synen på skolor varierar, och därmed synen på dess elever. När elever på en lågpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv på föräldrar som anser att nivån kommer att sjunka. Istället började de lågpresterande eleverna att prestera bättre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria är en del av debatten angående förväntningar, ett forskningsområde som startades upp av Robert Rosentahl på 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bättre med höga förväntningar. Förväntningsteorier finns idag närvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier är motivation en essentiell del. Men håller forskningen med Skolverket om att förväntningar genererar resultat? Vi har systematiskt sökt fram och läst igenom vetenskapliga artiklar som vi ansett vara lämpliga för studien. Artiklarna är granskade ur ett etiskt perspektiv och presenteras var för sig. Med ett sociokulturellt perspektiv vill vi besvara hur lärarnas förväntningar på eleverna ser ut samt vad som motiverar eleverna. Studiens resultatdel baseras på tretton vetenskapliga artiklar som alla är på engelska från världens alla hörn. Förväntningar baserade på etnicitet och socioekonomiska skillnader existerar överallt, elevers motivationsfaktorer är även de homogena i alla länder och bygger på värderingar. Lärare baserar sina förväntningar på etnicitet och socioekonomisk bakgrund, och skapar självuppfyllande profetior. Alla elever har samma chans att lyckas i skolan, men förväntningar och motivation kan påverka dem, både positivt och negativt. Med engagemang från föräldrar och lärare och genom att se varje elev som en enskild individ kan vi skapa motivation som i kombination med höga förväntningar generar goda skolresultat.

Mowrer's (1947) and Spence's (1956) suggestion that classical conditioning may play a significant role in the acquisition and performance of instrumental responses has fostered two broad lines of research. One of these bas been concerned with the role of classcally conditioned responses in instrumental behavior (Wynne & Solomon, 1955; Solomon & Turner, 1962; Miller & DeBold, 1965; Williams, 1965) and bas produced mainly negative results. The proposition that the occurrence of certain classically conditioned responses (e.g., autonomic "anxiety" reactions, anticipatory goal responses, or rg) is an essential step in instrumental responding seems no longer tenable. The second line of research has examined the role of classically conditioned stimuli in instrumental behavior and is based on the assumption that in the course of instrumental training, certain stimuli, apart from whatever cue function they might serve in the control of the instrumental response, serve a motivational function by being classically paired with the reinforcement. [...]

Den här studien undersöker hur min gymnasieklass på en kommunal skola i år ett på Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infärgning av yrkesämnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien är att jag har upplevt problem med att få eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. Många elever söker enligt Skolverket till FT för att de är skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriämnen. Forskning i Sverige och internationellt visar på att man jobbar med infärgning med goda resultat. Man har till exempel i USA även startat universitetskurser för lärare som vill lära sig om infärgning. I USA har man till och med lagstiftat om att infärga. Interventionen genomfördes under fyra veckor, åtta lektioner om vardera 90 minuter. Eleverna jobbade under interventionen med en textbok och en arbetsbok som rörde verktyg och motorer på svenska och engelska. Efter dessa fyra veckor genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer enligt intervjuguide med eleverna. Jag fick ett bortfall på 5 elever. Det visade sig vara lite svårt att få igång diskussioner i fokusgrupperna men trots detta samlades en del data in. Resultaten tyder på att majoriteten av eleverna var mer intresserade av engelska och även motiverade under interventionen. Dessutom var alla elever, även de som var negativa till yrkesengelska, helt säkra på att de skulle ha nytta av yrkesengelska i framtiden. Mina resultat stämmer i stora drag med resultat från både svenska och internationella studier av infärgning.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och jämföra verksamma mellanstadie- och gymnasielärares syn på sitt motivationsarbete. Den genomförda studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för att inhämta empiri. Resultatet visar att lärare som deltog i studien delgav främst intressevisande och aktivt deltagande i undervisningen som kännetecken för en motiverad elev. En elev som var omotiverad beskrevs som motsatsen, alltså ointresserad och frånvarande. Samtliga lärare ansåg att läraren likväl som eleven själv var av betydande roll för elevers motivation.Skillnaden mellan lärare undervisande på gymnasiet och mellanstadiet låg i deras uppfattning angående huruvida de förutsatte motivation hos elever eller ej. I resultatet presenteras en rad olika strategier lärarna använde sig av för att öka eller underhålla elevers motivation. De främsta av dessa var att involvera och göra elever delaktiga i utformningen och till viss del innehållet av undervisningen samt att denna var varierad. Betyg och bestraffning visade sig vara områden där skillnader mellan mellanstadie- och gymnasielärarna gick att finna. Resultatet visar en genomgående trend där lärare som deltog ansåg att relationer var den främsta resursen att tillgå för motivationsarbete i skolan. Resultatet av denna studie visar att motivationsarbete i skolan är ett komplext område där många olika faktorer spelar in. En slutsats som kan dras är att relationsbygge var den faktor som betonades som den viktigaste och att denna till stor del möjliggjorde för användandet av andra motivationsfaktorer och strategier.

Ona Buikienė. Risk group students’ motivation dependence upon gender and family factors. Master thesis, supervisor - doc.dr. Ona Monkevičienė, Vilnius Pedagogical University. Vilnius, 2005, 65p. (without appendixes). Various surveys present that extent of unsucessful learning in modern sociaty are significant, one of reasons limiting success in learning process is the lack of motivation. Successful learning is dependant upon the individual peculiarities of individual, but sociodemographic factors, particularly gender, family composition and mother’s education are also relevant. The object of this work is learning motivation of risk group children. As a consequence, the purpose of this work is to evaluate learning motivation dependence upon gender and family factors. The tasks of this paper have supposed the relevant structure of this work. The first part of the work primes the reader about the concept and essence of motivation; after that the problem of risk group children leaning motivation is analysed. The second chapter of master thesis includes the analysis of former surveys, discussing the problem of motivation and gender, family factors reliance. The third part of the work includes an evaluation of learning institution to solve the problem of motivation of pupils that belong to the risk group of absence. The last, but not the least part of the work is supposed to present the results of a questionairre survey, that was accomplished seeking to show the correlation of... [to full text]

Den här undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandläggare har som främjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk är inget som är speciellt önskvärt för de flesta och vägen till att vara frisk och kunna återgå arbetslivet kan ibland vara lång. Med möten med olika instanser, läkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kännas som att man måste vara frisk för att orka vara sjuk. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandläggare. en intervjuguide användes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Analysen visade på fyra kategorier och 2 under kategorier. I resultatet framkom att Strategierna som rehabiliteringshandläggarna använde för att främja motivation har varit att skapa trygghet, positiv inställning &amp; stödjande samt trivsel på arbetet var viktigt för att främja motivationen för individen. För att främja delaktighet använde sig rehabiliteringshandläggarna sig utav följande strategier, utrymme för individen, individens perspektiv, Rehabiliteringsinstatser som individen kan trivas med, gemensam genomgång av målbild samt information till individ. / <p>2013-06-04</p>

After failure at a goal, people have a variety of options for what to do next, including persistence at the goal or substituting it for a different goal. This thesis introduces a model of goal fungibility, which addresses individual differences in people’s general tendencies to persist or substitute after goal failure. It hypothesizes that promotion-focused individuals, who construe goals as ideals, should be more willing to substitute goals after failure, whereas prevention-focused individuals, who construe goals as duties, should instead be more likely to persist at the same goal. After describing the model, several possible moderators are examined, and implications for other areas of research are explored.