Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till. / On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other.  The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.

L’essor du numérique et la multiplication des supports (smartphone, tablette tactile)ouvrent de nouvelles perspectives en matière d’écriture. Dans ce monde où textes, images et sons s’entrecroisent au fil des réseaux et au gré de l’interactivité, la fiction littéraire peut-elle trouver une voie qui lui permette de préserver sa richesse tout en bénéficiant des apports du numérique ? Comment l’auteur littéraire peut-il concevoir et agencer ses matériaux narratifs afin de toucher efficacement des lecteurs disposés à franchir le pas du numérique ? Quels sont les fondements d’une narration multimodale utilisant au mieux les potentiels du texte, de l’image et du son, dans toute leur complémentarité, pour servir une fiction littéraire destinée à un large public ? Ces questions sont abordées, tant du point de vue de l’auteur que de celui du lecteur, dans une approche transdisciplinaire à la fois théorique et expérimentale. / The intense development of digital technologies and hardware (smartphones, tablets) is opening up new prospects for storytelling. In a world where texts, images and sound intermingle through networks and user interactivity, is it possible for narrative fiction to preserve its great wealth while taking advantage of digital techniques? How can a literary author put together and elaborate his narrative components to effectively reach readers willing to use digital content? What are the foundations of multimodal storytelling that use all the potential of text, image and sound in the best complementary ways to create narrative fiction that can be read by a large public? What balances can be found between "telling" and"showing"? How can interactivity be used to serve the narrative without losing the reader? These issues will be dealt with from both the author's and reader's point of view, in an interdisciplinary approach mixing theory and experimentation.