Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.

Grunden för att skapa säkra och hälsosamma arbetsplatser är systematiskt arbetsmiljöarbete och för att det ska fungera krävs goda grundkunskaper. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår alla arbetsmiljöförhållanden samt årlig uppföljning, arbetsmiljöpolicy, rutiner, samarbete, uppgiftsfördelning, kunskaper, undersökning, riskbedömning och åtgärder. Det finns en kunskapslucka i hur arbetsmiljöinformation kommuniceras för god hälsa och säkerhet på arbetsplatser och det behövs mer forskning om chefers och medarbetares kunskap om arbetsmiljön. Tidigare forskning visar även att kommuners systematiska arbetsmiljöarbete inte fungerar tillfredställande. Den här studien syftar till att få en förståelse över hur HR, chefer, medarbetare, facklig och politiker upplever att det systematiska arbetsmiljöarbetet kommuniceras och informeras i en kommunal verksamhet. En kvalitativ metod har använts genom tio intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en induktiv tematisk analys. Resultatet visar att det inte finns en rutin för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska kommuniceras och informeras, däremot finns rutiner i hur kommunen ska arbeta med det systematiska arbetsmiljöarbetet genom ett årshjul. Kunskapen om det systematiska arbetsmiljöarbetet är varierande hos de själva, närmast ansvariga och kollegor. Kommunen har forum för att kommunicera och informera om det systematiska arbetsmiljöarbetet samt utbildningar för vissa yrkesgrupper i systematiskt arbetsmiljöarbete. Slutsatsen är att trots att det finns ett arbetssätt, rutiner, forum och utbildning framkom brister och otydlighet i kommunikation och information av det systematiska arbetsmiljöarbetet på olika nivåer. / The basis for creating safe and healthy workplaces is systematic work environment and good basic knowledge is required for it to work well. The systematic work environment includes all work environment conditions and annual follow-up, work environment policy, routines, cooperation, task allocation, knowledge, investigation, risk assessment and measures. There is a knowledge gap in how work environment information is communicated for good health and safety at workplaces and more research is needed on managers' and employees' knowledge of the work environment. Previous research also shows that municipalities' systematic work environment does not work satisfactorily. This study aims to gain understanding of how HR, managers, coworker, trade union and politicians experience the communication and information about the systematic work environment in a municipal organization. A qualitative method has been used through ten interviews. The empirical work has been analyzed based on an inductive thematic analysis. The results shows that there is no routine for how the systematic work environment should be communicated and informed but there are routines for how the municipality should work with the systematic work environment through an annual cycle. The knowledge of the systematic work environment is variable among themselves, managers and colleagues. The municipality has forums to communicate and inform about the systematic work environment and education for some occupational groups in systematic work environment. The conclusion is that although there is a way of working, routines, forums and education deficiencies and lack of clarity became apparent in communication and information of the systematic work environment at different levels.