A recent report published by the state agency of culture analysis revealed signs of possible conflict between public policy and artistic freedom. The publication states that the applicants for state funds in the cultural fields are indeed affected by the ethical perspectives that the government agencies inquire for. This research is based on the premise that the applicants for operating grants for music groups are affected by the perspectives stated in the applications and examines in which way it may affect their musical strategies and practices. My research analyses the forms and questionnaires from two different application rounds for public funding. By the method of discourse analysis, I have studied how the applicants interpret the conditions stated in the form. My results indicate that there is some change in the forms and that the ethical perspectives could have some implications on the music itself. Some of the ethical perspectives were interpreted as a part of the musical idea and therefore something to strive for in order to be granted funds. Quantitative analysis of applications shows that there is a gradual increase in the description that the applicants make in the forms.

This thesis examines the core concepts of early minimalism and the ways that they were influenced by recording as a medium of musical creation. The first chapter considers early minimalism’s historical lineage as the narrative has been passed down by music scholars, noting over-arching trends and problems of exclusion and misunderstanding inherent within it. Having established the myriad of concepts at the core of the early minimalist movement, the second chapter examines the recording medium’s effect on art music performance, noting trends in repetition, objectivity, and process that are represented within minimalism itself. With these ideas in mind, the idea of “post-minimalism” is interrogated, proposing that a music for the concert hall is not the natural development of the early minimalists’ expansive mission. In the third chapter, analysis of one iconic late-twentieth century musical style, techno music, demonstrates that it is fundamentally of the same artistic spirit as the early minimalists and an alternate manifestation of Minimal art. Ultimately, early minimalism and techno are “alternate minimalisms” of the age of the recording, referencing and embodying the musical consciousness of the twentieth century.

Att skriva musik med andra personer påverkar mig både som musiker, låtskrivare och personligt. Efter ett samtal med producenten och låtskrivaren Max Thulin föddes en nyfikenhet i mig kring låtskrivning med andra personer, både okända och för mig kända personer. Jag ville genom mitt arbete undersöka hur den musikaliska processen påverkades av vem jag skrev med och vad det skulle få för effekter på mitt initiativtagande, textförfattande, melodiskrivande och producerande av en låt. Jag har i mitt arbete skrivit musik tillsammans med fyra andra musiker, två vänner och två för mig okända personer. Låtskrivningssessionerna har varit under begränsad tid och allt material har skapats på plats under sessionerna. Arbetet har resulterat i fyra låtar av olika karaktär och genre. Efter genomlyssning och analysering av låtskrivningssessionerna kan jag dra slutsatsen att mitt musikaliska initiativtagande påverkas starkt av vem jag skriver med. Jag har fått utveckla nya verktyg och tankebanor för att bland annat arbeta med textförfattande tillsammans med en annan låtskrivare, jobba med stämföring där två röster ska sjunga parallellt och bli medveten i vilka musikaliska val jag väljer att ta under en låtskrivningssession.

Thesis (M.M.)--Boston University / Past musicological efforts have helped to elucidate the elements of style and aesthetics in heavy-metal music and explain their deeper social and cultural meanings, especially through the efforts of musicologists such as Robert Walser, Steve Waksman, Susan Fast, and Glenn T. Pillsbury. Through these discussions we recognize the riff as the primary structure unit in heavy metal and understand how it has developed out of the blues and earlier rock traditions [TRUNCATED]

This thesis explores the eighteenth-century aesthetic of the sublime in application to Mozart’s Symphony No. 41 Jupiter, K. 551. Using Immanuel Kant’s definition of the mathematical sublime and Johan Georg Sulzer’s idea of the sublime, I argue that Mozart achieves this aesthetic through the synthesis of stylistic opposites: the learned and the galant. The culmination of such is best articulated in the fugue found in the Coda of the fourth movement. In this segment, Mozart combines five galant motives into a learned fugue; this intricate combination of stylistic opposites creates an elevated effect, one in keeping with eighteenth-century philosophies of the sublime. Drawing from my own experiences, I further argue for the subjectivity of the sublime and discuss its occurrence both in composition and as emotion.

No description available.

Thesis (Ph.D.)--University of Wisconsin--Madison, 2004. / Includes bibliographical references (p. 269-295) and index.

I detta arbete har det undersökts huruvida ett narrativ som berättas endast genom dieges ger samma resultat som om berättelsen skulle förmedlas med hjälp av icke-dieges. Detta arbete fokuserade på den verbala berättartekninken och genom en undersökning daär sex vana spelare av narrativa spel intervjuades. Undersökningen genomfoördes genom semistrukturerade intervjuer daär informanterna fick spela två artefakter, en diegetisk och en icke-diegetisk. Artefakterna var utformade att leverera narrativet genom tal och språk och skapades efter Walter Murch teori om kodat och inbäddat ljud. Utvärderingen visade att alla sex deltagare kunde skapa sig en viss uppfattning om narrativet men att det med icke-dieges blev tydligare vad den exakta beraättelsen var.

The purpose with this thesis was to, through a gender perspective, get an insight in equality between genders at the electronic music stage is in Ecuador, with the renowed club Lost Beach Club as a sample for this study. The thesis is based on an observation study made in November 2016 at three different events, marketing materials and correspondence with a producer. The result was adopted through some different approaches of feministic theory and showed that on the electronic music stage at Lost Beach Club gender equality was not presented, and no consciousness about the subject existed. Men was more represented than women but they all got the same response and respect from the audience. The women was excluded unconsciously since they did not have the same opportunities to reach the big stages as men because of the masculine norms in the field.

Ordet musikproducent finns inte i den svenska akademins ordbok, vilket tyder på att en musikproducents roll inte heller finns fastställt någonstans i akademin. Detta är grunden till ämnet i detta examensarbete, just om att definiera en musikproducents roll, att dokumentera en sådan roll som är vitt spridd åt många olika håll inom en musikproduktion. Syftet med arbetet var att finna tydliga roller inom rollen som musikproducent och att också få en förståelse om vilka bakgrunder som kan leda till att bli en sådan. De metoder som använts för att fullfölja detta arbete var dels två intervjuer med två erfarna musikproducenter i närområdet av Gävle, som tydligt gav en bild av deras uppfattning om musikproducenters roll, tack vare deras år av erfarenhet inom ämnet. Det användes också litteratur från Richard James Burgess, Andrew Blake med flera, inom ämnet musikproduktion. Detta resulterade i att en slutsats drogs om att musikproducentens roll inte är fast vid en konstant arbetsuppgift utan att den rollen är flexibel och är aldrig den andre musikproduktionen lik. ”The Role of The Music Producer: A Study About The Role of The Music Producer in a Music Production”