Sammanfattning Datum:         23 mars 2012 Nivå:             Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare:   Hanna Jüllig, Johan Ottosson Handledare: Ulf Olsson Nyckelord:   Meritokrati, kompetens, heterogenitetsindex, styrelsesammansättning, Nasdaq OMX Nordic Stockholm, avkastning   Titel:             ”Åsidosätter man meritokratins krafter så kommer kapitalismen att gå åt helvete” – En undersökning av korrelation mellan heterogenitet inom bolagsstyrelser noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm och avkastning.   Syfte:            Föreliggande promemoria syftar till att undersöka hur ett heterogenitetsindex och dess undervariabler eventuellt korrelerar med avkastning mätt som räntabilitet på sysselsatt och eget kapital för en population bestående av bolag noterade på OMX år 2009. Författarna anser att diskussionen kring heterogenitet bör vidgas till att innefatta även andra variabler än endast jämn könsfördelning och hoppas att konstruerandet av ett heterogenitetsindex kan komma att bidra till debatten kring effekterna av mångfald inom bolagsstyrelser.   Teori:           Den etablerade teorin på området påvisar de fördelar som finns kopplade till en heterogen grupp i allmänhet och en bolagsstyrelse i synnerhet. Fem huvudsakliga variabler utkristalliseras och diskuteras i förhållande till avkastning: Könsfördelning, Åldersspridning, Utbildningsbakgrund, Tid i styrelsen och Sektorerfarenhet.   Metod:          Studien har en deduktiv ansats och utgår därmed från etablerad teori inom ämnet för att medelst empiri undersöka denna. Undersökningen är kvantitativ och data rörande de fem variablerna som diskuteras i teorin har samlats in från årsredovisningar för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Stockholm under 2009. Dessa variabler har getts indextal som vägts samman till ett heterogenitetsindex.   Slutsats:        Studiens heterogenitetsindex har ett svagt samband med avkastning. Korrelationen mellan studiens undervariabler och avkastning varierade kraftigt beroende på vilken variabel som undersöktes. Resultaten skiljde sig även dem kraftigt mellan olika börs- och företagsspecifika kategorier där korrelationen mellan dessa och avkastning varierade mellan genomgående svagt negativa samband till starkt positiva samband.

This thesis aims to investigate whether frequency of mandatory financial reporting affects management focus on long-term growth. Evidence from the market has illustrated how managers within listed firms sometimes strive to meet market expectations on the latest reported earnings regardless of long-term consequences (see for example Graham, Harvey & Rajgopal, 2005; Grinyer, Russell & Collison, 1998). Yet, the existing literature has neglected to research market pressure in terms of financial reporting frequency and its proposed influence on long-term growth. This study seeks to find if a more frequent mandatory reporting affects managers to more often sacrifice long-term growth in terms of reduced R&D investments. By comparing six different stock exchanges with different interim reporting requirements, this study empirically examines the hypothesized relationship, using a robust multiple regression analysis based on 320 observations during the sample period 2008-2012. The statistically significant results show a negative correlation, suggesting that firms that are required to disclose quarterly reports invest less in R&D than firms that are only required to disclose semi-annual reports. A negative correlation is observed for the whole sample as well as for the five sectors individually. The results provide additional empirical evidence to the research fields of financial reporting, managerial myopia and earnings management.

Denna studie syftar till att undersöka hur omsättningstillväxten skiljer sig före respektive efter en Initial Public Offering (börsnotering). Urvalet består av bolag som börsnoterats på Nasdaq OMX Nordic under 2009 till 2019. Antalet börsnoterade bolag under denna tidsperiod bestod av 185 och efter bortfall, till följd av studiens kriterier, hamnar urvalet på 96 bolag som studeras. Studien använder sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där data för omsättning samlas in för respektive bolag. Vidare används ett statistiskt test, Wilcoxon Signed Rank test, för att testa studiens hypotes.  IPO är ett omdiskuterat ämne då bolag väljer att gå från privat till publikt för att finansiera verksamhetens tillväxt. Dock är det flera av bolagen som inte undersöker hur en IPO kan eller kommer att kunna påverka den finansiella prestandan, så som omsättningstillväxten. Slutsatsen som tas i denna studie är att det finns skillnader på omsättningstillväxten innan respektive efter en börsintroduktion, där en IPO konsekvenser anses vara negativa för bolagen.

This study has applied a geographical perspective with the ambition of evaluating the presence of the Sell in May effect, January effect and monthly anomalies in the Nordic stock markets. In extension the study examines the relationship between corporate size and the returns of calendar anomalies. The study has conducted statistical tests based on Newey-West regressions as well as a Generalized Auto-Regressive Conditional Heteroscedasticity model. The findings suggest that the Sell in May and January are present in the Nordic region and partially abide by theory and results of previous research. The findings suggest that the Sell in May and January effect are independent, however, tendencies when the January effect has a considerable influence on the Sell in May effect are also evident. Additionally, the “April Effect” is an unexpected outlier with positive excess returns that was identified through this study.