Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Uppsatsen undersöker om valet av hanteringsmetod av ordinalskalevariabler kan kopplas till den linjära regressionsmodellens prediceringsförmåga. Antalet hanteringsmetoder som undersöks begränsas till: dummyvariabler, summerat index och viktat summerat index. Stöd för alla tre metoder finns i litteraturen även om det för indexeringarna finns viss förvirring i begreppsanvändning. Med summerat index menas, i denna uppsats, när flera indikatorer som mätts med likertskalor adderas till en ny variabel som antas mäta den latenta variabeln. Med viktat summerat index tas det hänsyn till att indikatorerna kan vara något överlappande eller ha olika stor betydelse för den latenta variabeln. Därför appliceras någon form av viktningsanalys på indikatorerna innan summering sker, denna uppsats använder principalkomponentsanalys. K-delad korsvalidering har nyttjats som främsta analysverktyg för att kunna jämföra de olika hanteringsmetoderna. Jämförandet sker på basis av fyra jämförande mått: R2 , Steins  R2j , RMSE samt MAE. Resultaten indikerar att modeller med dummyvariabler har bäst prediceringsförmåga men det ska förstås utifrån att modellerna hade problem med att uppfylla den linjära regressionsmetodens antaganden. Alla tre hanteringsmetoder har sina för- och nackdelar och därför behöver valet av hanteringsmetod alltid ske med hänsyn till aktuell undersökning.