Klimatförändringar är en av vår tids stora frågor och den kommer att påverka samhällen världen över under en obestämd framtid. Vikten av klimatanpassning för att möta dessa förändringar kan inte underskattas. Denna uppsats har undersökt lokala beslutsfattares arbete med klimatanpassning och huruvida deras arbete med anpassning kan förklaras av forskningen kring salience och naturkatastrofer/naturolyckor. Leder en erfaren naturkatastrof/naturolycka till ökade klimatanpassningsåtgärder? Tidigare studier har förlitat sig på jämförelser mellan länder och mätt anpassning baserat på den monetära skadan av ytterligare katastrofer. Denna studie använder data över naturskador i Sverige mellan 2015 och 2021 och kombinerar detta med årliga data från en enkätundersökning över kommuners arbete med klimatanpassning. Regressionsanalyser genomförs för hela studieperioden. Även regressionsanalys som utesluter åren 2020–2021 för att säkerställa att resultaten inte är en följd av COVID-19-pandemin presenteras. Resultaten indikerar att upplevda naturskador inte har en signifikant effekt på nivån av klimatanpassning. Därmed antyder resultaten att lokala beslutsfattare i Sverige inte påverkas av salience i sina beslut om klimatanpassning. / Climate change is a pressing issue that will affect societies worldwide for an indefinite period. Recognizing the importance of climate adaptation, this thesis investigates the role of salience in decision-makers' behavior regarding climate adaption. By examining the impact of natural disasters and natural hazards on municipal decision-makers' behavior, the study explores whether such events increase the salience of climate adaptation and subsequently drive greater ambition in adaptation policies. Unlike previous studies that have relied on cross-country comparisons or measured adaptation based on previous natural disasters, this study utilizes data on natural damage in Sweden between 2015 and 2021, combined with survey data on municipal adaptation efforts. Regression analyses are conducted for the entire study period and a subset excluding the years 2020-2021 to mitigate the influence of the COVID-19 pandemic. The results indicate that perceived natural damage does not significantly affect the level of climate adaptation. Thus, the findings suggest that local decision-makers in Sweden are not influenced by salience in their climate adaptation decisions.

Natural disasters are becoming more common due to climate change and it is important to adapt the society and its infrastructure to withstand events such as extreme rainfall. Precipitation is an important climatic factor affecting the transport and annually generates the cost of millions in damages, over the past 40 years heavy rain has increased and will continue to increase in the future. The extreme rainfall that occurred in Kramfors municipality in September 2013 led to flooding and destroyed several roads, including highway 90, which recently both had been rebuilt and given a new stretch of road. Extreme rainfall had also occurred in the municipality earlier.   The aim of the thesis was to examine how the Swedish Transport Administration handles new knowledge gained after natural disasters and how this is used in the planning of new roads. From the aim of the study a case study was used as a method. Information was sought from reports, official documents and government investigations in order to see how the Swedish Transport Administration’s work looks like and to find studies about the incident on highway 90. There were also conducted interviews with informants within the Swedish Transport Administration to find out how the planning and investigation of roads looks like, and to get information about the work of national highway 90. Within the Swedish Transport Administration lessons are learned from natural disasters and events in the past, but learning is mainly individual - based and internally. There is no system in the Swedish Transport Administration to manage new information or collect past experiences. New knowledge and new conditions are used in the investigation and planning of roads, but depends on which people work with those. The planning of highway 90 follows the regulations and plans to be followed, but with additional information on past events and climate adaptation in those, the damages caused by the extreme rain on highway 90 could perhaps have been avoided. / Naturolyckor blir allt vanligare i samband med klimatförändringar och det är viktigt att anpassa samhället och dess infrastruktur för att motstå händelser som exempelvis skyfall. Nederbörd är en viktig klimatfaktor som påverkar transportsystemet och som årligen genererar i miljonbelopp i form av skador. Under de senaste 40 åren har andelen skyfall ökat och det kommer att öka mer i framtiden. Skyfallet som drabbade Kramfors kommun i september 2013 medförde översvämningar och flera förstörda vägar. Bland annat skadades riksväg 90 som nyligen både byggts om och fått en ny vägsträcka. Skyfall har också tidigare inträffat i kommunen.   Syftet med examensarbetet var att undersöka hur man på Trafikverket hanterar ny kunskap som man fått efter att naturolyckor inträffat och hur man använder denna vid planering av nya vägar. Utifrån syftet valdes fallstudien som metod. Information söktes från rapporter, myndighetsdokument och statliga utredningar för att kunna se hur Trafikverkets arbete ser ut och för att hitta utredningar runt händelsen på riksväg 90. Vidare utfördes intervjuer med informanter inom Trafikverket för att ta reda på hur arbetet med planering och utredning av vägar ser ut, samt för att få information runt arbetet med riksväg 90.   Inom Trafikverket dras lärdom av naturolyckor och tidigare händelser, men lärandet är främst personbaserat och internt. Det finns inget system inom Trafikverket för att hantera ny kunskap eller samla in tidigare erfarenheter. Ny kunskap och nya förutsättningar används vid utredning och planering av vägar, men det påverkas av vilka personer som genomför dessa. Planeringen av riksväg 90 gjordes i enighet med de regelverk och planer som ska följas, men med ytterligare information om tidigare händelser och klimatanpassning i dessa hade kanske de skadorna som uppkom vid skyfallet på riksväg 90 kunnat undvikas.

No description available.

Vid inträffandet av naturolyckor och katastrofer påverkas människor i olika omfattning, inte bara beroende på deras bostads läge utan även utifrån deras sociala förhållanden och förutsättningar. I denna studie genomförs en riskanalys samt utvecklas en metod för beräkning av ett områdes sociala sårbarhet genom ett index. Studiens geografiska avgränsning är en sträcka av Klarälven i Värmland och baseras på data framställt av Skogsstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Lantmäteriet och Statistiska centralbyrån (SCB).   I studien beräknades ett socialt sårbarhetsindex genom att kombinera flera lager av SCB:s statistiska data i ett geodatalager med kvadratiska polygoner. Det sociala sårbarhetsindexet kombinerades sedan med resultatet från en flerfaroanalys (multi-hazard analysis) med flera översvämningsscenarion samt områden känsliga för jordskred och ras. Flerfaroanalysen utfördes genom en sammanställning av MSB:s kartering av potentiella översvämningsscenarion och Skogsstyrelsens kartering av områden som kan drabbas av ras eller jordskred. Det sociala sårbarhetsindexet och flerfaroanalysen karterades och överlagrades för att identifiera särskilt sårbara områden.   Med hjälp av det sociala sårbarhetsindexet identifieras en högre social sårbarhet i mer tätbebyggda områden. Indexet påvisar även en högre social sårbarhet i den södra halvan av studieområdet. I flerfaroanalysen ses naturolyckorna variera i omfattning över studieområdet. I den norra delen är risken för jordskred och ras större än i den södra delen som nästan enbart drabbas av översvämningar. Resultaten från riskanalysen visar en “medel-risk” längs en längre sträcka av Klarälven och ökad risk i tätbebyggda områden. För förbättring av det sociala sårbarhetsindexet behövs mer detaljerade data över mindre områden för att öka indexets tillförlitlighet och användningsområden. / When natural phenomena and disasters occur, people are affected to varying degrees, not only depending on the location of their homes, but also on the basis of their social background. In this study, a multi-hazard risk analysis and a method for estimating an area’s social vulnerability through an index were developed. The study was carried out along River Klarälven in Värmland and was based on data produced by the Swedish forest agency, The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB), The Swedish Mapping, Cadastral and Land Registration Authority and Statistics Sweden (SCB).   The study presents a social vulnerability index by combining several layers of SCB's statistical data, in a geodata layer with square polygons. The social vulnerability index was combined with a multi-hazard analysis considering several flood scenarios and landslide susceptibility. The multi-hazard analysis was performed through a compilation of MSB's mapping of potential flood scenarios and the Swedish forest agency’s mapping of areas that may be affected by landslides. The social vulnerability index and the results from the multi-hazard analysis were mapped and combined in order to identify areas with substantial risk.    The social vulnerability index indicates a higher social vulnerability in more densely populated areas. The index also shows a slightly higher social vulnerability in the southern half of the study area. The results from the multi-hazard analysis, the spatial distribution of natural hazards varied. The northern part of the study area has a greater susceptibility to landslides than the southern part, which is almost exclusively are induced by floods and extreme flows. The result of the risk analysis shows a “medium risk” along the largest studied part of the River Klarälven and a slightly increased risk in densely populated areas. For future improvements in the development of the social vulnerability index, more data is needed with a higher spatial resolution to increase the index's reliability and areas of use.