I samma ögonblick som du läser denna mening är sannolikheten stor att en svensk soldat patrullerar på en bakgata i Liberiashuvudstad Monrovia. Senare i år, eller under nästa år, utanför Afrikas ostkust, är det möjligt att en svensk sjöman embarkerarett misstänkt smuggelfartyg som blivit prejat av HMS Gävle. Samtidigt över Irak under ett Air Policing uppdrag i FN:s regiblir ett flygplan ur SWAFRAP JAS 39 belyst av ett fientligt luftvärnssystem. Vid samtliga dessa tre händelser är det tryggt attveta att den svenska materielprocessen, ingående organisationsenheter, strukturer och metoder är optimerade för att dessa soldater,sjömän och flygare skall kunna lita 100 % på sin utrustning. För visst är det så, eller …?De tre olika exemplens trovärdighet kan säkerligen diskuteras men faktum kvarstår. Idag har vi ett stort antal enheter utanförSveriges gränser och ytterligare förband står i beredskap för internationella insatser. Förutom övergången från ett invasionsförsvartill ett insatsförsvar blir också kraven allt högre på snabbare materielprocesser och mindre produktionsserierStäller dessa förändringar krav på validering av system under utvecklingsfasen, på annat sätt än vad som genomförs idag?Internationellt använder flera länder sig av en Operational Test and Evaluation organisation (OT&E) där en mycket viktig delär operationell validering (OPEVAL). Denna organisation och process innebär att deras försvarsmakter tar en mycket tydligareroll inom materielprocessen än vad vi i Sverige gör. Vad beror detta på? Är det dags för en revidering av det svenska sättet attvalidera militära materielsystem?Författaren har valt att belysa materielprocessen rörande flygsystem JAS 39 Gripen och söker svaren på frågorna inom densvenska försvarsindustrin, Försvarets materielverk och Försvarsmakten. Svaren pekar mot ett håll. Idag, i Sverige, finns detinte någon OT&E organisation med OPEVAL processer likt exempelvis det amerikanska flygvapnets. Dessa utgår främst utifrånkrigarens (slutanvändarens) perspektiv. I Sverige och särskilt inom de svenska luftstridskrafterna är TU enheterna och dåsärskilt TU JAS 39 den enhet som närmast liknar de amerikanska enheterna. Skillnaderna är dock markanta i organisation,uppgifter och mandat.Rollfördelningen mellan FM – FMV – industrin rörande verifierings- och valideringsverksamheten har förändrats de senareåren vilket inneburit att industrin tar ett allt större ansvar. Detta innebär förändrade roller och uppgifter för exempelvis FMVVerifierings- och Valideringscentrum rörande provning av enskilda materielsystem. Idag genomförs ingen OPEVAL av materielsystemi Försvarsmaktens regi. Orsakerna till detta finns främst att finna i det historiskt nära samarbetet inom materielprocessenmellan aktörerna. Uppsatsen visar på ett behov av en ny syn på validering av militära materielsystem. Denna måsteoundvikligen utgå från krigarnas krav och bör ske i Försvarsmaktens regi. Sammanfattningsvis är alltså inte frågan om enOPEVAL skall ske eller inte. Det sker alltid en OPEVAL! Frågan är om den ska ske i ordnade former under materielprocesseneller av en ensam svensk flygare, sjöman eller soldat i en mission någonstans långt utanför Sveriges gränser. / The purpose of this essay has been, through empiric research, to analyseevaluation methods and responsibilities when the Swedish Armed Forces arechange from a counter invasion defence towards forces with more flexible anddeployable capabilities with an international focus. This is done mainly by interviewingkey-personnel in three different organizations working in the Swedishdevelopment and procurement procedures. By a theoretical frameworkaround Bolman & Deals perspective model and a scientific method built upon aqualitative perspective and a hermeneutic view, the essay answers three mainquestions; To start the essay determines what OT&E processes and especiallyOPEVAL is about. This is done by introducing the USAF views in this area.Then the essay tries to answer if we are doing something similar in Sweden andhow the responsibilities within test & evaluation are distributed between thedefence industries; the Swedish Defence Materiel Administration and theSwedish Armed Forces. If the conclusions were to be that there weren’t anyOPEVAL in Sweden the essay intends to shed light on the reasons and alsoexamine any future needs. After analysis’s of interviews and documents theanswers were:The main characteristics of the USAF OT&E processes are the focus on thewarfighter. The warfighter are in the development and procurement proceduresrepresented by an OT&E organization. Closest to this kind of organization inSweden, although there are lot of differences, would be the Swedish AirForce’s “TU organizations”. However OPEVAL isn’t carried out in Swedenand the Armed Forces have just a supporting role in the validation process.The primary reason that there aren’t any OPEVAL being conducted in Swedenis the historical closeness between the organizations, our principle of selfsupportdue to our non-alignment and our limited economical means. The essay’smain conclusion is that today and tomorrow new needs must be met bynew tasks, organization structures and processes in the development and procurementprocedures. One task is to perform a credible OPEVAL similar to thekind USAF performs. Doesn’t this succeed there’s a risk that expected operationaleffects does not occur in for example peace support operations. In theend we risk the safety and the lives of our warfighters. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04