I  Sverige  har  antalet  äldre  ökat  de  senaste  årtiondena.  Ju  äldre  människor  blir  desto vanligare blir förekomsten av  sjukdomar och funktionshinder. Vårdplatserna inom  både slutenvård  och  särskilt  boende  har  blivit  färre  och  uppskattningsvis  vårdas  250  000 personer   i   hemvård  idag.   Denna   utveckling   innebär   att   den   närstående,   som   är anhörigvårdare i hemmet har en betydelsefull roll. Syftet med denna studie är att beskriva anhörigvårdarens  erfarenheter  av  kunskapsbehov  för  att  ge  omsorg  och  vård  till  sin make/maka med långvarig sjukdom och/eller funktionshinder i hemmet. Studien baseras på  intervjuer,  som  gjordes  med  anhörigvårdare  dels  genom  en  fokusgrupp  med  fyra deltagare,  dels  genom  fyra  individuella  intervjuer,  det  vill  säga  sammanlagt  åtta informanter.  Intervjumaterialet  har  bearbetats  med  hjälp  av  kvalitativ  innehållsanalys. Studien pågick under åren 2009-2010. I resultatet framkom fem huvudkategorier: Behov av  kunskap  om:  sjukdomen  och  dess  konsekvenser,  hur  man  behärskar  komplexa situationer,  regelverk  och  stödfunktioner,  praktisk  personlig  vård  samt  kunskap  om anhörigvårdarens egen hälsa.  Studien visar också vilka metoder anhörigvårdaren använder för att skaffa sig kunskap. Anhörigvårdaren  efterfrågar  framförallt  individuell  praktisk  handledning  samt  kunskap som  ger  handlingsberedskap  för  att  förstå  behov  av  helhetsvård  och  hantera  nya situationer.  I  diskussionen  har  jag  valt  att  belysa  vilken  slags  kunskap  anhörigvårdaren behöver   för   att   ge   vård   och   omsorg   till   sin   make/maka.   Jag   diskuterar   även anhörigvårdarens syn på sin utsatthet och ensamhet, hur tillvaron kan hanteras samt vilka möjligheter till återhämtning som finns. / In Sweden the number of elderly people has continually increased during the last decades. The older the person grows the more frequent the rate of illness and functional disability. The  number  of  beds  in  both  hospital  care  and  municipality  care  has  been  reduced  and about  250 000  persons  receive  domestic  care  today.  This  means  that  relatives  who  are caregivers play an important role in today’s society. The aim of this study is to describe the caregiver’s experiences and the need for knowledge in order to give care at home to a spouse  suffering  from  a  long-term  illness  and/or  a  disability.  Interviews  with  family caregivers  were  made  partly  through  a  focus  group  with  four  participants  and  partly through  four  individual  interviews  -  in  all  eight  informants.  The  interviews  have  been processed  according to  content  analysis. The study  was  undertaken in the  period  2009-2010.  The  result  can  be  divided  into  five  main  categories.  1.  Need  for  knowledge concerning  the  sick  spouse’s  illness  and  its  consequences.  2.  Need  for  knowledge  in handling complicated situations. 3. Need for knowledge about regulations and care given by  the  municipality.  4.  Need  for  knowledge  in  practical  individual  care.  5.  Need  for knowledge  concerning  the  caregiver’s  own  health.  The  study  also  shows  the  methods used by the caregiver to acquire knowledge. Above all, the caregiver requests individual practical guidance and knowledge in order to understand and cope with new situations. In the discussion I have chosen to illustrate what kind of knowledge the caregiver needs in order  to  care  for  his/her  spouse.  I  also  discuss  the  caregiver’s  view  on  his/her vulnerability  and  loneliness,  how  one  can  cope  with  one’s  life  situation  and  what possibilities there are for recovery.

Talking about sexuality -Medical staffs´ experiences of conversations about sexuality with patients at a cardiology unit The background of this essay is the taboo to talk about sexuality among people who suffer from some kind of illness. When a person gets ill and need medical attention, his or her life changes dramatically. The patients get treatment for their symptoms. The illness and treatment have often an influence on the patient’s sexuality. This study has taken place on a special medical unit for patients with cardiovascular diseases. The patients get treatment for eight weeks at the unit. It is very unusual that a patient is treated by a small team of medical staff during such a long time. This situation gives patients the opportunity to develop a trust and confidence that could lead to discussions about sexuality. But how do the doctors and nurses deal with patients regarding sexual problems? The purpose of this study was to examine the medical staffs´ experience of conversations about sexuality with patients at a cardiovascular unit. A total of 13 medical staff was interviewed about their experiences concerning sexual problems in patients with cardiac disorders. The data was analyzed using latent content analysis. A number of categories were identified. Some staff have conversations with the patients about sexuality and some staff mean they do not have enough knowledge in the matter. Sometimes the staff is well prepared and sometimes they feel there is a lack of knowledge in dealing with problems concerning sexuality among patients. The staff had a wish for guidelines and more in-depth knowledge about sexuality, in order to be better prepared to deal with patient questions concerning sexuality.