The focus of this research is on New Public Management and the implementation of public policy with specific reference to the policy on performance indicators and the management of further education in Scotland. The thesis considers the body of literature on public policy implementation and the current state of knowledge of performance indicators and their use in public management in general and in further education in Scotland in particular. Scottish further education faced radical change in the period from 1990 and part of the change was the introduction by Government of prescribed performance indicators. This research examines the public policy-action relationship by considering the implementation of this policy with particular reference to the differences associated with the relationships between performance governance, performance management and consumerism. The empirical elements of this thesis comprise a study of stakeholder perception of the purpose and utility of performance indicators. From this empirical work conclusions are derived which relate to the main beneficiaries of performance indicators and the extent to which public policy is best understood from a `top-down' or a 'bottom-up' perspective. The thesis concludes that neither of these perspectives is sufficient but both are necessary. The recognition of multiple stakeholder interest leads to a conclusion that implementation can only be examined by considering all stakeholder perceptions of the outputs and outcomes of the public policy on performance indicators in Scottish further education. Performance indicators are themselves a good reflection of the way in which NPM is evolving within public services.

Med termen New Public Management, NPM, vill samhällsvetenskapliga forskare beskriva den våg av organisationsförändringar inom offentlig förvaltning som svept över västvärlden de senaste cirka 30 åren. Den här uppsatsen undersöker hur frivårdsinspektörer inom den svenska kriminalvården upplever sin arbetssituation utifrån förekomsten av NPM-principer. Fem frivårdsinspektörer intervjuades utifrån tre temata som är kopplade till NPM - mål, kontroll och utvärdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förändrats påtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvården och att dessa förändringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för såväl kriminalvårdens anställda som för dess klienter. Kritik framfördes dock gällande hur verksamhetens måluppfyllnad mättes. Respondenterna menade att detta skedde på ett missvisande sätt och att det kvalitativa, klientnära arbetet sällan uppmärksammades eller utvärderades.

Purpose: The study tries to drive back the concept of [policy] entrepreneurship to its basics according to Schumpeterian/Kirznerian approach by displaying its process of emergence and implementation in the public sector, and its interaction with institutions and their changes. Method: The study was conducted by using a qualitative content analysis examining the protocols of the board of the municipality Ö-vik under the current mandate period (2010 - 2013), internal documents related to policy acceptance, a citizen proposal and a proposition from a politician. Even interviews were conducted with some members of the board, an administrator and the external policy entrepreneur. Conclusions: Entrepreneurial act occurs when unnoticed opportunities are discovered, when a policy domain is in disequilibrium. The driving toward equilibrium is performed as a collective act and the entrepreneurial profit emerged returns to the discoverer. The implementation occurs when the politicians composing the majority in the board guarantee that their monopoly in the political market is maintained, the new actors (external policy entrepreneurs) neutralized and the change is controlled. A process of creating meaning/ proactive manipulation that is the rhetoric of NPM ideology submits entrepreneurial acts to the logic of economic rational calculation and neutralizes its creativity.

The aim of this study is to investigate the problematisation of the swedish railwaysector during the early 1990’s from a New public management-perspective. The method of approach is a ”What is the problem represented to be”-analysis as advocated by Carol Bacchi. By applying this method to the official investigation aimed at providing suggestions for increasing competition in the railway sector it has been shown that the process of deregulation has strong connections to the ideas and models suggested by the New public management-ideology of organisational theory.

En stor förändring som har skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet är synen på hur man bäst effektiviserar verksamheten. Kommunerna riktade blickar mot företagsvärlden där företagsidealet utmärkte sig som det ideala och optimala för effektivisering. En rad olika teorier om hur man bäst effektiviserar den offentliga sektorn som inbegrips under new public management kom att realiseras under 1990-talet. Med bakgrund av den nya styrningen i form av beställar- utförarmodellen som ett led i new public management har syftet med denna uppsats varit att studera i vilken utsträckning tjänstemännen utövar makt genom att studera ett fall och den beslutsprocess som föranledde det. Vidare har syftet varit att studera på vilket sätt tjänstemannamakten utgör ett demokratiskt problem. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har tillämpats för att besvara första frågeställningen. Resultatet visar bland annat att det förekommer meningsskiljeaktigheter i hur beställare och utförare tolkar det kontraktet som är elementärt för beställar- utförarmodellen, vilket riskerar att ansvarutkrävandet blir svårare för medborgaren gentemot politikerna.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

This paper is about if municipal council's ideology affect steering in the municipalities of Vellinge and Fagertsa. Vellinge has for a long time been governed by Sweden's conservative party Moderaterna. Fagersta has for a long time been governed by Sweden's left party Vänsterpartiet. The main question of the paper to be answered is as follows: Is there a relation between the steering in municipalities and the ideology of the governing parties? The hypothesis is that there is a connection between what ideology the party that governs has and how the municipalities are being governed. The question is being answered by an idea analysis. Two ideal types are being used to compare the two steering alternatives New Puplic Management and Traditional Bureucracy with the two municipalities. The conclusion is that there is a connection though it is rather weak. It is also clear that the steering is being affected not only by the governing parties ideology but also by the state. This explanation is supported by the theory employed in the paper. Keywords: Styrningsrationalitet, New Public Management, Traditional Bureucracy, Kommuner

Företagshälsovården (FHV) agerar på en fri marknad i egenskap av oberoende expertresurs. Skillnader finns mellan vad kunderna efterfrågar och vad FHV önskar leverera. Det är därför intressant att studera om förväntningarna från kunden stämmer med den intentionen FHV har. Vidare är det intressant att ställa det i relation till den funktion FHV ”bör” ha enligt en nationell diskussion. Studien bygger på en metodkombination mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av mätinstrumentet SERVQUAL och har sedan ställts mot den nationella diskussionen angående företagshälsovårdens uppgift. Resultatet visar att det finns skillnader mellan vad kunderna förväntar sig av FHV och upplevelsen av vad de faktiskt får. Vidare visar det att vad kunderna anser vara FHV:s uppgift inte ligger helt i linje med FHV:s egen uppfattning samt att det finns en diskrepans mellan kundernas förväntningar på FHV och vad den nationella diskussionen framhåller som FHV:s huvudsakliga uppgift.

Management by contract is nowadays a common method within the public sector since the NPM overtook as paradigm with its mechanisms of control inspired by the private sector. The public agency is foremost a service provider where they interact with citizens in the service process. Swedish eldercare has significantly increased its expose to competition which means that eldercare can be executed not only by the municipalities own provider. Such an adaption increases the requirements to inspect quality and how the purchasers assure goal achievement by control. The outmost liability stays with the municipality to ensure that the service produces god care since their position as the service purchaser implies the responsibility to plan, precise and evaluate the required work that the executor has to accomplish. Previous research has shown the difficulties to define quality in the tendering process. The purpose of this paper is to examine how municipalities control executors to achieve objectives and inspect the design of quality indicators in agreements. The procedure that followed was to describe various in the theoretical frame of reference factors which influence management by contract and to present different perspectives of approaches on how purchaser can control the providers to ensure quality. The paper is a qualitative multiple case study approach with a document analysis and a semi-structured interview with a specialist in care and procurement. In the result section the municipalities are first displayed separately with a model of analysis as reference and characteristic aspects in the contracts before a gathered result is shown. In the same section there are demonstrating examples that indicates how the municipalities tend to control. The results discussion connect the results with theory and what previously been observed in this field of study. The discussion ends with a general discussion regarding the overall implementation of management by contract. The conclusion answers the purpose from a perspective of the emerged result. The result of the study presents that quality indicators in general are sufficiently concretized to regard them as possible to follow-up and the municipalities way of controlling the provider to assure objectives of the activity are accomplished differs from one another.

Denna studie syftar till att genom kvantitativa och kvalitativa metoder studera hur omsorgsgivarna inom äldreomsorgen uppfattar den psykosociala arbetsmiljön. Media har gett en negativ bild om arbetsmiljön där det påstås att omsorgsgivarna har en hög arbetsbelastning som resulterar i att de ständigt känner sig stressade och inte känner att de kan ge patienterna kvalitetstid. Vi vill undersöka om detta överensstämmer med verkligheten och om de resultatdrivna styrverktygen som råder inom den offentliga sektorn påverkar utfallet. Vi vill veta ifall styrningen indirekt influerar omsorgsgivarna genom att de får minskat handlingsutrymme och därmed försämrad psykosocial arbetsmiljö. Vårt underlag för denna studie är baserad på 176 enkätsvar från nio verksamheter i Stockholms län samt åtta stödintervjuer. Resultatet visar att omsorgsgivarna uppfattar deras psykosociala arbetsmiljö som dålig. De visar även på en påtaglig skillnad i psykosocial arbetsmiljö mellan kommunal och privat regi, där omsorgsgivarna inom den kommunala sektorn är mest missnöjda. De största skillnaderna hittar vi i hur omsorgsgivarna känner att de hinner ge patienterna den tiden som de behöver samt om de uppfattar att de har tillräckligt med personal för att utföra ett kvalitativt arbete. En anledning till detta missnöje kan bero på styrningsverktyget New Public Management introduktion i den kommunala sektorn.