This empirical research uses interpretative enquiry in order to identify the barriers to school improvement by examining the impact of New Public Management (NPM) on the dual role of the Head Teacher in Scotland. For the purpose of this research staff absence management is employed as a surrogate for the adoption of New Public Management techniques. Three main concepts are covered within the context of this thesis: NPM; staff absence in the public sector and the dual nature of Headship in Scotland. The main frameworks that guide this research are Constructed Grounded Theory (Charmaz), Embedded Multiple Case-Study (Yin), NPM (Hood), Service-Dominant Logic (Vargo and Lusch), Co-production (Ostrom; Osborne et. al. and Pestoff et. al.), New Public Governance (Osborne), Occupational Professionalism and Organisational Professionalism (Evetts). Logic models are central to the cogency of the argument and throughout this thesis the logic models of Old Public Administration, NPM (Hood; 1991) and Service dominant logic (Vargo and Lusch, 2004) are central. Adopting Osborne’s position (2009), that the root of NPM is based on a product-dominant/manufacturing logic, this thesis argues that this logic model is at odds with the occupational professionalism (Evetts; 1994) that exists at the school level, a logic model rooted firmly within a service-dominant logic model. The thesis proffers that it is this clash of logic models that has created a void between the goals of NPM, the organisational professionalism that exists within the case study local authority, and the occupational professionalism found on the ground in practice at the school level. The thesis concludes by stating that NPM has had a damaging effect on the dual role of the Head Teacher in Scotland and offers three main themes to support this original contribution to theory. Firstly, that NPM has failed at the school level in Scotland because of an underestimation of how complex schools are and a systematic failure to understand the complex nature, and high level of variance, within the public service delivery as exemplified through a focus on absence management. Secondly, NPM has had a damaging effect by continually expanding the tasks and responsibilities devolved to the Head Teacher over the last two decades in particular. Finally, NPM has failed at the school level in Scotland because of a systematic failure to understand both the occupational professionalism of the Head Teacher and the service-dominant organisation in which the Head Teacher works.

This thesis is about the impact of the New Public Management (NPM) paradigm on public sector reform in Thailand. The main objective of the thesis is to explore the question of whether Thai public sector reform belongs to the NPM paradigm, especially whether the intentions and contents of policy documents are actually realised in the implementation process. The study commences by reviewing the transformation of public administration to NPM and how this has affected developing countries. In theory, the traditional model of public administration, namely bureaucracy, has been considered as dysfunctional, no longer able to cope with changing circumstances and the new environment. NPM was introduced during the 1980s and 1990s in some rich countries in order to replace the traditional model of public administration. However, there are doubts about the appropriateness of NPM for the public sector in developing countries. The thesis is specifically concerned with Thailand and as a first step delineates the history of public administration and its reform in Thailand including current policies. This includes the introduction of NPM. The remainder of the thesis is comprised of a case study of one ministry in Thailand. Much of the data was collected from semi-structured interviews with officials in the ministry and government agencies responsible for reform. The case study focused on four dimensions of reform: organisational restructure and redesign of internal authority, public culture and values reform, workforce reduction, and internal NPM reform initiatives. The findings were mixed. Some NPM style initiatives such as restructuring of roles and functions were accomplished. However, some areas of NPM have either been partially implemented (downsizing) or not introduced at all (greater competition in public sector). It was also found that some reform initiatives, such as public culture and values reform, fell outside of the NPM paradigm. The research concluded that the NPM paradigm had made limited progress in the Thai public sector.

<p>Service är ett svårdefinierat ord och upplevs på olika sätt beroende på situation och person. Service kan också yttra sig, och erbjudas på olika sätt beroende på organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, där service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nämligen Skatteverket. </p><p>Undersökningen genomfördes på Skatteverkets lokalkontor på Södermalm i Stockholm under våren 2004. Större delen av materialet samlades in på plats genom enkäter, som besökarna besvarade. Vi genomförde också intervjuer med informationschefen, samt använde oss av tryckt material, som tidigare forskning och olika policydokument från Skatteverket. </p><p>Använda teorier beskriver inledningsvis hur den traditionella offentliga förvaltningen är konstruerad och hur den har influerats av olika tankesätt från bl.a. den privata sektorn. Detta har medfört att nya arbetssätt har anammats från privata organisationer, begreppet kallas New Public Management. Vidare beskriver vi vad en tjänst är, hur den kan upplevas av kunden och att det är flera faktorer tillsammans som bygger upp själva tjänsten. Förutom detta påverkar också kundens tidigare erfarenhet och förväntningar hur denne slutligen kommer att uppleva tjänsten.</p><p>Undersökningen visar att Skatteverket, av besökarna, ses som en indrivande och kontrollerande myndighet utan flexibilitet. Därför har besökarna svårt att se de olika serviceåtgärder Skatteverket har gjort för att förbättra sin service. Dessutom anser många att de inte har någon möjlighet att påverka servicen. Vad det gäller det personliga mötet mellan tjänstemän och besökare har Skatteverket lyckats väldigt bra då många besökare var nöjda. Den allmänna bilden av Skatteverket, som helhet, måste förbättras om de vill framstå som en serviceorganisation.</p><p>Resonemang leder in på frågan om en myndighet som Skatteverket kan förena service med kontroll. Detta kan man se ur två synvinklar. Ur medborgarnas synvinkel kan det vara svårt att uppleva Skatteverket som serviceinriktade då det egentligen inte finns någon anledning för dem att vara det. Verksamheten bygger på att administrera skattesystemet, att erbjuda bra service är inte en nödvändighet för detta arbete. Ur ett annat perspektiv kan det vara riskfyllt att säga sig vara en serviceorganisation om förväntningarna sedan inte kan infrias. Det viktiga i relationen mellan medborgare och myndigheten kanske är att Skatteverket står för kompetens, vilket medför att medborgaren kan känna sig trygg i relationen. Om besökaren vid besöket upplever kontakten som positiv, vad gäller bemötande, skulle det mer ses som en bonus. </p>

<p>Abstract</p><p>C-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008</p><p>Supervisor: Susan Marton</p><p>“Good contracting? – A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children”</p><p>Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ‘shopping basket’ from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting. Based on the normative approach of NPM it would also be possible to distinguish features of ‘good’ contracting. The study will result in a thematic model that will be applied to an empirical example; namely the case of transportation of school children in Grums kommun. The methods applied for this study will be scientific literature, public documents, and interviews.</p><p>The study is guided by two overarching research questions:</p><p>1. How is good management of contracting, from the internal customer, manifested according to NPM (in the literature that has been studied)?</p><p>2. Did Grums Kommun, as an internal customer, meet these criteria for good contracting in their 2006 public procurement of the transportation of school children?</p><p>The results of the study show that good management of contracting from the internal customer manifests itself through competition, targeting and monitoring of results. Grums Kommun, as an internal customer, has not met the NPM criteria of good contracting fully. By answering the purpose the author hopes to contribute to more knowledge on New Public Management, and to give further theoretical approaches to the subject of outsourcing.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.</p>

Der vorliegende Band vereinigt Beiträge zu zentralen Bereichen des Public Managements. Dabei werden Fragestellungen und Herausforderungen für Wissenschaftler und Praktiker aufgezeigt, Entwicklungen im öffentlichen Sektor empirisch nachgezeichnet und Problem- sowie Erfolgsfelder der Verwaltungsmodernisierung beleuchtet. Im Mittelpunkt steht dabei die Frage, wie ein modernes Management von öffentlichen Dienstleistungen aussieht und aussehen kann. Die Autoren/innen nehmen die Entwicklungen der letzten Jahre im öffentlichen Sektor zum Anlass, ihre eigenen Forschungsarbeiten im Bereich eGovernment, Wissensmanagement, Nonprofit und Hochschulmanagement, Finanzmanagement sowie dem Management öffentlicher Dienstleistungen zu präsentieren. Jeder dieser Beiträge ist das Resultat langjähriger und empirischer Beschäftigung mit dem Phänomenbereich des Public Management.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.

With the emergence of New Public Management in the 1980s, Western public sectors saw a gradual shift in logics of work control from professionalism to managerialism. For public sector organizations to attain legitimacy in this new climate, their organizational structures have been aligned according to extant societal expectations of managerialist efficiency. In addition to structure, organizations are also asked to have an organizational image that appeals to the same societal expectations if legitimacy is to be achieved. The pursuit of legitimacy is an aspect that connects image and structure but this has been neglected in previous research. Against this, the purpose of the present thesis is to explore whether and how changes in organizational image covariate positively with shifts in organizational structure. In order to investigate this, an organizational discourse analysis has been conducted on a sample of Swedish hospitals’ webpages in 2005 and 2013 as a way to learn more about the distribution of professionalism and managerialism in these entities’ images. The results indicate that the two logics of work control have increased between the studied years but managerialism displays a slightly bigger growth. Nevertheless, a blend of professionalism and managerialism is what is most apparent in the organizational images of the sampled hospitals in both 2005 and 2013. While previous literature has argued that organizational structures have shifted decisively towards managerialism, this thesis indicates that the change has been more nuanced when it comes to organizational images.

Kommunala förskolan förutsättningarna har förändrats i och med införandet av nya styrformer som brukar sammanfattas under namnet New Public Management. Kraven på de anställda har ökat liksom stress och arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Arbetspsykologiska stressmodeller förklarar stress utifrån olika antaganden om obalanser mellan t.ex. krav och resurser eller krav och kontroll. Den här studien syftade till att undersöka konkreta upplevelser av arbetsstress hos förskollärare i den kommunala förskolan. Deltagare var 8 kvinnliga förskollärare från en kommun som utifrån en Critical Incident Technique inspirerad intervjuguide djupintervjuades. Databearbetning genom kvalitativ innehållsanalys identifierade tre teman: förändrade förutsättningar i förskolan, underbemanning och arbete med människor. Resultaten visar att förskollärarnas stress är förknippad med upplevelsen av obalans mellan arbetskrav och otillräckliga resurser. Denna balans mellan krav och resurser beskrivs med hjälp av The JDR Model som innebär att stress uppstår när kraven är för höga i relation till de resurser som finns att tillgå.

In this paper. I analyze how political, economic, and administrative issues were major factors in the BC Liberal government's creation of a complex hybrid operating structure for BC Ferries. The model evolved as the result of a number of circumstances, including the former NDP government's "fast ferry" debacle and the Liberal government's decision to conduct a Core Services Review of all government services, including those provided by Crown corporations. BC Ferries' new structure has similarities to other administrative models that have been introduced as a result of New Public Management initiatives and other factors in a number of Westminster jurisdictions. The resulting operating entities are having significant impacts on the nature and scope of public accountabilities and on reporting structures.