Der vorliegende Band vereinigt Beiträge zu zentralen Bereichen des Public Managements. Dabei werden Fragestellungen und Herausforderungen für Wissenschaftler und Praktiker aufgezeigt, Entwicklungen im öffentlichen Sektor empirisch nachgezeichnet und Problem- sowie Erfolgsfelder der Verwaltungsmodernisierung beleuchtet. Im Mittelpunkt steht dabei die Frage, wie ein modernes Management von öffentlichen Dienstleistungen aussieht und aussehen kann. Die Autoren/innen nehmen die Entwicklungen der letzten Jahre im öffentlichen Sektor zum Anlass, ihre eigenen Forschungsarbeiten im Bereich eGovernment, Wissensmanagement, Nonprofit und Hochschulmanagement, Finanzmanagement sowie dem Management öffentlicher Dienstleistungen zu präsentieren. Jeder dieser Beiträge ist das Resultat langjähriger und empirischer Beschäftigung mit dem Phänomenbereich des Public Management.

Validerat; 20101217 (root)

Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet. I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden. De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden. Vidare finns ett samband mellan den generellt höga sysselsättningen i Tyskland och utvecklingen för gruppen låginkomsttagare. Omregleringar och skattesubventioner har möjliggjort låginkomstarbeten i en betydligt högre grad och det nya systemet tenderar att forcera arbetslösa till dessa arbeten. Uppsatsen behandlar en jämförelse av arbetsmarknadspolitiken bakom Tyskland och Sveriges utveckling av sysselsättningsgraden främst under 2000-talet. Syftet är att redogöra vilka likheter och skillnader som kan ha bidragit till ländernas olika utveckling vad gäller sysselsättningsgraden.

Syftet med denna uppsats är att beskriva den debatt som förts om museer i svenska tidningar från 2020fram till början av 2023, belysa hur debattörerna legitimerar sina åsikter och därigenom vilka diskursersom går att finna inom dessa debatter. Syftet är även att undersöka vilken idealbild och vilkafunktioner hos ett museum som samproduceras av texterna i debatten. Materialet består av tio debattoch ledarartiklar publicerade i Sveriges fyra största tidningar och delas upp i tre teman: fri entré,politisering och ekonomisk satsning. För att besvara uppsatsens frågeställningar utförs enlegitimeringsanalys på materialet, vilket mynnar ut i en diskursanalys. Resultaten av dessa två analyseranvänds sedan för att beskriva hur debattörerna samproducerar en bild av museers funktion. Resultatetvisar hur typerna av legitimeringar som används i texterna skiljer sig mellan materialets olika teman.Två diskurser framkommer i materialet: en demokratidiskurs och en kulturarvsdiskurs. Genomgåendeför alla tre teman är att värdena demokrati och kulturarv behandlas som legitima. Det framkommeräven fyra idealfunktioner för ett museum som samproducerats av debatten. Dessa är museet somförvaltare och förmedlare av ett gemensamt kulturarv, museet som offentligt rum, museet somfolkbildare samt det oberoende museet.

In der Dissertation werden die Gesetze zur Reform des Arbeitsmarktes in Deutschland, besser bekannt als Hartz-Reformen, untersucht. Zunächst wird ein Überblick über die wichtigsten Änderungen aus den vier Reform-Paketen gegeben sowie die Effekte, welche man sich davon versprach. Des Weiteren werden zwei grundlegende Reformmaßnahmen, nämlich die Zusammenlegung der Arbeitslosen- und Sozialhilfe (Hartz IV) sowie die Verkürzung der Bezugsdauer der Arbeitslosenversicherungsleistung, analysiert, um deren Auswirkungen auf das individuelle Verhalten und die aggregierte Ökonomie zu evaluieren. Diese Untersuchung geschieht im Rahmen eines Matching-Modells mit optimaler verweildauerabhängiger Suchleistung. Mit Hilfe von Semi-Markov-Methoden, deren Anwendung in der Arbeitsmarkttheorie beschrieben wird, findet schließlich eine Aggregierung statt. Auf diese Weise können die Auswirkungen der Hartz-IV-Reformen auf die Verweildauer in Arbeitslosigkeit, die optimale Suchleistung und die Arbeitslosigkeit quantifiziert werden. / This thesis analyzes the 2001-2006 labor market reforms in Germany. The aim of this work is twofold. First, an overview of the most important reform measures and the intended effects is given. Second, two specific and very fundamental amendments, namely the merging of unemployment assistance and social benefits, as well as changes in the duration of unemployment insurance benefits, are analyzed in detail to evaluate their effects on individuals and the entire economy. Using a matching model with optimal search intensity and Semi-Markov methods, the effects of these two amendments on the duration of unemployment, optimal search intensity and unemployment are analyzed.

Das Ziel dieser Thesis ist es, Angebots- und Nachfragefaktoren in Deutschland seit der Wiedervereinigung zu analysieren. Drei verschiedene Arbeitsmarktmodelle dienen dazu: Ein Wettbewerbsmodell (Marshall (1920)), ein rigides Arbeitsmarktmodell (Pigou (1933)) und ein Matchingmodell (Pissarides (2000)). Unterschiedliche Hypothesen über den Zusammenhang von mehreren Arbeitsmarktindikatoren werden theoretisch hergeleitet und empirisch evaluiert. Diese Arbeit adressiert drei Forschungsfragen: Welcher Art ist das große Beschäftigungswachstum in Deutschland nach 2005? Waren Angebots- oder Nachfragefaktoren wichtiger für die Lohnspreizung nach 2003? Welche der zwei Hypothesen ist plausibel? a) Ein negativer Schock auf die Lohnstarrheit wegen sinkender Gewerkschaftsmacht und/oder beschäftigungsbewussten Lohnabschlüssen oder b) ein positiver Arbeitsangebotsschock aufgrund von Arbeitsmarktreformen. Die Antworten auf die drei Fragen sind: Das Beschäftigungswachstum seit 2005 vollzog sich primär über eine Ausweitung der Erwerbstätigen durch mehr Teilzeitarbeit. Die Lohnspreizung auch für Teilzeitbeschäftigte, welche mit einem eigens erstellten synthetischen Datensatz untersucht wird, begann 2003 und endete 2011. Die Kovariation des deutschen Arbeitsmarkts in dieser Zeit, also negative Korrelationen von Löhnen mit Beschäftigungs- bzw. Partizipationsmaßen, passen am besten zu einem Wettbewerbsmodell mit dominanten positiven Arbeitsangebotsschocks. Interpretation ist, dass diese positiven Angebotsschocks durch die Arbeitsmarktreformen induziert wurden. / The goal of this thesis is to analyze labor demand and labor supply factors in Germany since reunification. It is based on three different labor market frameworks: a competitive labor market model (Marshall (1920)), a rigid labor market model (Pigou (1933)), and a search-and-matching model (Pissarides (2000)). Differing hypothesis about the co-variation of labor market indicators are derived theoretically, and are evaluated empirically. Three research questions are addressed in this thesis: What is the nature of the large expansion of employment in Germany after 2005? Were supply or demand factors more important for the increase in employment and wage dispersion after 2003? Which of the two competing hypotheses is more plausible? a) A negative shock to wage rigidity due to declining union power and/or more employment-conscious wage bargaining, or b) a positive labor supply shock due to changes in labor market policies. The main findings corresponding to the three stated research questions are: The expansion of employment in Germany since 2005 has primarily been at the extensive margin due to the increase of part-time employment. The Dispersion of hourly wages, which is expanded in a synthetic panel to include part-time employment, began in 2003 and ended in 2011. The labor market outcomes in Germany in this period, namely the negative correlation of wages with employment and participation, correspond most closely to the competitive labor market model with dominant supply shocks. These positive labor supply shocks are interpreted to be induced by major labor market reforms.

Den första januari 1997 blev Regeringskansliets alla 15 myndigheter en enda och statsministern, för tillfället Göran Persson, blev dess chef. Denna reform, ofta kallad Ett RK-reformen, var frukten av en lång debatt gestaltad i offentliga utredningar, kansliinterna rapporter, konsultuppdrag med mera. Alla syftade till att på något sätt råda bot på de problem man såg i Regeringskansliets interna arbete, inte minst den ökande sektoriseringen av departementen. Genom att förena departementen till en myndighet och öka personalrörligheten hoppades man kunna skapa en mer samarbetsvänlig och flexibel arbetskultur. Vad den tillsynes genomgripande reformen egentligen lyckades åstadkomma är inte självklart. Den efterföljande debatten får klassas som knapp och misslyckades prestera något entydigt svar på frågan om reformens konsekvenser. Denna undersökning syftar till att bidra med kunskap om reformens effekter och på så vis komma närmare ett svar på frågan om dessa endast var symboliska, eller om reformen lyckades i sin ambition att skapa en mer samarbets- och förhandlingsvänlig kultur i Regeringskansliet. Detta är inte endast endast intressant per se, utan bidrar även till den mer inomvetenskapliga debatten om presidentialiseringen av västeuropeiska parlamentariska styrelseskick i allmänhet, och det svenska styrelseskicket i synnerhet. Ett RK-reformen tycks intuitivt utgöra ett exempel på hur vårt parlamentariska styrelseskick mycket riktigt presidentialiseras; istället för att varje departement utgör sin egen myndighet med sin egen chef, blir plötsligt statsministern chef över alla departement. Detta var emellertid inte reformens syfte; sammanslagningen syftade snarare till att öka de enskilda departementens samarbete och flexibilitet. Genom att bidra till förståelsen för Ett RK-reformens effekter kommer denna undersökning förhoppningsvis även kunna bidra till förståelsen för parlamentarismen i Sverige, och dess variationer.

Introduction This master ́s thesis focuses on the financial situation in a number of museums located in Stockholm, Sweden. In particular the study focuses on external financing and sponsorship and which means that are given to meet the conditions surrounding financial support. The aim of the study is to increase the knowledge of how the financial situation for museums looks like and how the interaction between cultural and economic capital shows. Theory The theoretical framework for the study is based on the theory of cultural economics and Pierre Bourdieu's theory of cultural / economic capital and his concept of space. The study used Bruno Freys terms Superstar Museumsand thetotal experience. Method The main method for the study was a comparative method, but a mixture of quantitative and qualitative methods were also applied in the study. Interviews were conducted with informants from a number of the museums and data from all the selected museums was collected and compared. The material also consisted of a variety of written material, mostly annual reports, but also news articles, reports and official documents. Analysis & Results The material shows a wide range of factors defining the economic situation of museums in Stockholm. A large part of the income comes from public fundings for the public museums. The private museums are more dependent on incomes from admission fees and external financing. For many of the public museums the market based rents for the building is an issue that causes economic distress. Conclusions Many museums work with sponsorships and have a positive view on external collaborations, at the same time the majority of the museums report a low revenue from sponsorships. The legal framework makes it more difficult for public museums to work with external financing and the taxation system aggravates sponsoring in museums. The free admission reform was both criticized and applauded and divided the private and public museums.

No description available.