Den här studien har studerat styrning och maktfördelning inom ramen för delegationsordningarna i Utbildningsnämnden i Uppsala kommun. Genom att studera vem som äger rätt att fatta vilket beslut samt var i hierarkin det sker försöker studien ta reda på om det skett några förändringar över tiden 1991-2021. Studien tar sin utgångspunkt i de delegationsorngar som fanns när Uppsala kommun var indelat i olika kommundelsnämnder och tittar på hur de förändrats över tid sedan huvudmannaskapet för skolan övergick till kommunerna. Ambitionen med kommunaliseringen var att skapa ett mer verksamhetsnära beslutsfattande. Studiens resultat pekar i riktning mot att det visserligen skett en decentraliseringen, på så sätt att beslutsfattandet över skolan förflyttats från staten ner till kommunal nivå, men att det inom Uppsala kommun snarare skett en förändring mot ökad centralisering av styrningen, med en ökad byråkratisering som följd. Rektorerna har förlorat mycket av det delegerade beslutsfattandet de hade i början på 1990-talet och idag ligger det mesta av beslutsfattandet på någon i linjechefsposition inom förvaltningen. / This study has analysed governance and the distribution of power within the frame of the schedule of delegation in the standing Committee of education in the Council of Uppsala. By studying which body has the authority to make a specific decision, and where in the power hierarchy, this thesis is aiming at figuring out if there have been any changes of the distribution of power over time. A starting point for this analysis is the schedule of delegation whick were place at the time when the city of Uppsala was divided in diffrent local councils. How where they structured at the time of the municipality school reform and what were the ambitions of more locally rooted decision making? The result of the study suggests that there have, in fact, been a decentralisation of power from the central national level to a local level, but that within the local administration we have seen a change that points to a higher degree of centralisation and bureaucratization, contrary to the initial intention of the reform. The school principals have lost a lot of the earlier delegation authority. Today much of the decisions lay instead in the hands of middle management at the council administration.

Problemformulering: Skiljelinjen mellan privat och offentlig sektor har på senare tid blivit allt mer otydlig då offentliga organisationer applicerar idéer och modeller som vanligtvis förekommer inom den privata sektorn. Samtidigt måste offentliga organisationer förhålla sig till sin ägandeform och de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Syfte: Genom att tillskansa sig en djupare förståelse kring offentlig ägandeform och vilka konsekvenser som tillkommer av den, ämnar studien studera hur ägandeformen påverkar en offentlig organisations styrning. Metod: För att studera hur ägandeformen påverkar en organisations styrning applicerades ett explorativt tillvägagångssätt gällande de konsekvenser som tillkommer av ägandeformen. Datainsamlingen var av kvalitativ karaktär då studien är induktiv. Vidare applicerades ett brett perspektiv på styrning baserat på tidigare forskning, för att således erhålla en djupare förståelse kring hur organisationens styrning påverkas av ägandeformen. Resultat: De konsekvenser som tillkommer av offentlig ägandeform påverkar utformningen av organisationens styrsystem, vilket i sin tur påverkar organisationens styrprocess då processen förhåller sig inom styrsystemets ramar. Således anser studien att ägandeformen bör tas i beaktning när styrning studeras.

The primary aim of this research is to examine the extent which prison management has been influenced by New Public Management (NPM). Much has been written about the growing influence of NPM on public services like health, transport and education. In the prison field, however, the literature is relatively limited. Accordingly, with particular reference to the Scottish Prison Service (SPS), this research attempts to fill this gap in knowledge by exploring the influence of NPM on the SPS and its relation to the use of contractual management of prisons. Key concerns of this research are the development of prison policy during the last two decades, the use of “business-like” mechanisms to manage prisons and the accountability measures which the SPS has undergone as a result of NPM. The main sources of data are interviews with key actors in the recent development of the SPS and documentary analysis. Interviewees were asked during the semi-structured interviews to reflect on the key concerns referred to above. Material from the interviews was then integrated with academic literature, policy papers, annual reports, contracts and other published documents. This research concludes that NPM has affected the SPS on the dimensions of both prison policy discourse and of operations. For the former, the analysis of contemporary prison discourse demonstrates that the focus of prison policy in Scotland has extended over time from traditional concepts, for instance control, deterrence and rehabilitation, to embrace managerial ones such as effectiveness, efficiency and value for money. On the operational dimension, this research reveals that the extensive use of a “business-like” approach in the management of prisons, in particular the delegation of decision-making power from the Headquarters to prison governors; the use of contractual management to manage both private and public prisons; the use of contracting out for prisoner transportation and prisoner programme and the SPS’s focus on ‘customer service’. In summary, the influence of NPM is more far-reaching than the privatisation of public prisons as such. This is because NPM changed the way public prisons are managed by bringing in managerial mechanisms borrowed from the private sector.

Efterkontroller av omregleringen av den svenska apoteksmarknaden har fastslagit att vissa mål som sattes upp av den dåvarande regeringen inte uppfyllts. Flera tidigare forskningsbidrag har ådagalagt att det svenska kommittéväsendet nedmonterats och att beslut i policyprocesser föranleds av avsmalnade problemformuleringar. Den här studien ämnar undersöka om utredningen fick i uppgift från kommittédirektivet att arbeta förutsättningslöst med frågan samt om hänsyn togs till den kunskap som genererades av beredningen när propositionen lades fram. Uppsatsen påvisar genom en inramningsanalys av policyprocessen att initieringen av ärendet begränsade utredningsarbetet. I propositionen togs viss hänsyn till de åsikter som beredningen framfört.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.

New Public Management som har etablerats i den svenska offentliga förvaltningen med syfte till att effektivisera resursanvändningen inom det offentliga. Under 2015 kom förslaget att Luleå kommun skulle effektivisera och förbättra sin skolverksamhet. Detta förslag fick beslut om implementering och en förändringen av skolverksamheten mellan 2016-2025 för att bemöta det demografiska svårigheter som Luleå kommun står inför.  Dessa interventioner, reformer eller förändringar av en offentlig verksamhet i syfte till att effektivisera ska mätas genom utvärderingar för att se om interventionen eller reformen har ett önskat utfall. Utvärderingen är en kartläggning om reformen eller interventionen har varit bidragande faktor till utfallet som uppstår med en förändring. Den individ som utvärderar en reform eller en intervention måste identifiera vilken typ av styrning eller vilken typ av styrningsdoktrin som tillämpas i verksamheten. Denna styrningsdoktrin ger den information som behövs för att kunna besluta om vilken typ av utvärdering som är bäst tillämpad på situationen eller reformen.  I detta fall ska Luleå kommuns skolverksamhet och reformen "Framtidens skola" tolkas enligt New Public Managements styrningsdoktriner för att kunna välja en utvärdering som ska mäta utfallet.

De senaste åren har en automatiseringsprocess inletts på försörjningsstödsenheter i flera kommuner. Klienter kan idag ansöka om försörjningsstöd på internet och en robot utför vissa handläggningsmoment som tidigare gjorts av socialsekreterare. Denna studie undersöker hur socialsekreterare inom försörjningsstöd förhåller sig till digitaliseringen av försörjningsstödsansökan och utvecklingen mot automatisering av handläggningsprocessen i relation till deras klientarbete och handlingsutrymme. Studien utgår från en hermeneutisk vetenskapsfilosofisk ansats och belyser den digitala ansökan och automatiserad handläggning i relation till kontexten New Public Management. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på åtta semi-strukturerade intervjuer med handläggare av ekonomiskt bistånd i svenska kommuner med olika grad av automatisering. Intervjuerna har analyserats genom tematisk analys med hjälp av de teoretiska begreppen alienation, rationalitet och McDonaldisering. Studien visar att socialsekreterarna ser mötet med klienten som en betydelsefull del av arbetet i en alltmer digitaliserad och automatiserad socialtjänst. Den digitala försörjningsstödsansökan har enligt studien lett till mindre pappersarbete och mer tid för klientkontakt och förändringsinriktat klientarbete. Samtidigt befarar handläggarna att en vidare automationsprocess kan leda till större distans till klienter genom att klientkontakt istället rationaliseras bort i kostnadsbesparande syfte. Intervjupersonerna fruktar också att en högre grad av automatisering leder till minskat handlingsutrymme samtidigt som socialsekreteraren distanseras från handläggningsprocess och beslutfattande. Socialsekreterarna vill istället se att datorer och robotar används som optimerade hjälpmedel i det dagliga arbetet. I relation till socialsekreterares handlingsutrymme och klientarbete uppmärksammar studien att automatiseringen kan mildra såväl som förstärka negativa effekter av effektiviserande åtgärder inom New Public Management beroende på verksamheternas mål och arbetssätt. Forskningsfältet är begränsat och vidare forskning bör även fokusera aspekter som hur automatisering påverkar klienters rättssäkerhet och det offentliga sociala arbetets hållbarhet på längre sikt.

Framed within theoretical discussions on both New Public Management (NPM) theory and New Social Movement (NSM) theory, this thesis explores increasing religiosity in education delivery in secular Turkey. Particularly, it investigates the ways in which two Islamic religious groups, the Gulen Movement (GM) and the Iskenderpasa Cemaati (IC), engage with education as a result of neoliberalization in both the public sphere and public administration. Islam, and especially the Islamic Social Movements (ISMs), play an important role in politics and in the socio-economic spheres; therefore, it is necessary to consider their growing role in the delivery of public services such as education not only in Muslim countries, but also in secular societies. Since education is defined as a public service which has a significant role in the creation of social capital (Putnam, 1993), these movements increased their interest in education systems in order to make their own voice heard during the process of education delivery, or in other words, the creation of social capital. This research combines three different research methods: 1) documentary analysis of official papers from the public administration reforms, government archives, the GM and IC's own reports and web pages, the Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) and World Bank reports on the Turkish education system; 2) in-depth interviews conducted with parents, teachers and alumni of GM an IC schools; 3) focus group analysis conducted with graduates from the IC and the GM schools. The data collected from the documents and field research suggest that in Turkey, NPM, which was applied to privatized public services and the deregulated public sphere, has created opportunity spaces for Muslims and ISMs to move upward in the social stratification ladder. The result is the emergence of an ISM controlled education service. The GM and the IC are the best examples of this process. The researcher used the GM and the IC as examples of a collective case study. Although both the GM and the IC have emerged in a similar socio-political and economic environment, in which there is an increasing trend of Islamisation in the social structure and neoliberalization in the economy and politics, these movements responded differently to the same changes. The GM has managed to integrate into the new conditions and produced a similar discourse to NPM. Therefore, rather than establishing an Islamic order, the GM focused on political, social and economic wealth by opening education institutions. However, by demonstrating a traditional form of Islam, the IC shows the other face of religious groups in Turkey. For this reason, the researcher refers to the GM as a 'movement' and the IC as a 'cemaat'. Additionally, by being visible in the public sphere and producing a neoliberal discourse, which is parallel with NPM doctrines, the GM managed to develop educational governance that increases secular and pious families' voices in the education system. This research provides an analysis of a new approach in public administration related to education, one that distances itself from the traditional, prescriptive structures, and instead engages in flexible and participative relationships. Finally, the findings of this research will provide a greater understanding of states where there are tensions between modernisation and democratisation, and demands for 'traditional values'.

Práce je zaměřena na metody zlepšování kvality ve veřejné správě. První část je věnována modelu CAF - jeho výkladu a zavádění především do místní veřejné správy. Druhá část je orientovaná na implementaci tohoto modelu hodnocení v Čechách a na území Evropy.

This is a thesis about managing multiplicity. It analyses how people working in municipalities are managing, controlling, and caring for the complex and contradictory world they live in. Building on more than 100 interviews and observations, the thesis examines the multiple realities of those who work in public sector organisations. By studying (1) the work of managers on different organisational levels, controllers, professionals responsible for the care of others and, to a lesser extent, politicians; (2) the management control systems that are used in the work, and (3) the ongoing debates and legislations directed towards the management of care practices, the thesis makes an effort to analyse how the realities of these individuals; those active in controlling and caring, are constructed. The thesis makes several contributions to the literatures on management control and public management. Where earlier studies are either based on a functionalist conception of management control and public management (in which performance measures and control systems are tools in the hands of managers, that enable them to control other practices), or focused on understanding how control contributes to the construction of reality (making reality ontologically coherent, and therefore controllable), the present thesis argues that management can be approached and analysed as a practice devoted to managing ontological multiplicity, rather than as an activity devoted to control other practices or making reality controllable. By using the concept of ontological politics, the thesis shows that control often fails to make reality controllable, which makes the practice of management reliant on alternative ways to manage. The alternative to control that is analysed in the thesis is care, and the thesis argues that care could be seen as a way to manage, rather than as something that should be controlled: care is complementary to control when it comes to management. The thesis explicates how management by care is done in relation to management by control, and how they may become resources for each other in managing the complex and contradictory public sector. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Accepted. Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.</p>