Studien syftade till att undersöka värderingar i två läromedel för NO i årskurserna 1–3 genom att besvara de tre frågeställningar som formulerats inför studiens genomförande. En textanalys gjordes av Boken om NO 1–3 och NO-boken, som båda riktar sig mot årskurserna 1–3. Metoden som användes för att undersöka värderingar var i enlighet med Appraisalsystemet och dess beskrivningar av attityder och graderingar. Attityderna delas upp i kategorierna Affekt, Bedömning och Uppskattning medan graderingarna delas upp i styrka och fokusering. Resultatet visar på hur många värderingar som förekommer i böckerna samt vilka olika typer av värderingar som förekommer. Resultatet sammanställdes i tabeller för en tydlig översikt. Vid analysen av resultatet jämfördes böckernas resultat och exempel på hur tolkningar gjordes utifrån metoden skrevs fram. Upplägget av arbetsfördelningen inom studien bidrog till en samstämmighet som fortlöpte genom hela arbetet. Under arbetets gång uppmärksammades också olika förslag på hur studien kan breddas och fördjupas.

I denna studie analyseras två NO-läromedel för årskurs 1–3 genom en pragmatisk diskursanalys. Syftet med studien är att undersöka hur miljöengagemang och hållbar utveckling framställs i läromedlen och även att se över vilka explicita och implicita värderingar som kan urskiljas med avseende till ämnet. Studien vilar på en teori rörande läroplansteori, didaktik och befintliga miljöundervisningstraditioner.  Metoden som används för studien är pragmatisk diskursanalys där den insamlade datan har behandlats genom olika analytiska frågor genom en inläsning och en utläsning av materialet. Resultatet visar att de två NO-läromedlen endast presenterar fakta och förklaringar angående miljöfrågor och att det på ett fåtal ställen finns innehåll som försöker uppmana elever till att tänka och leva i riktning med hållbar utveckling. Vid ett fåtal tillfällen fanns det utrymme för diskussion angående miljöfrågor men utifrån vad läromedlen presenterar blir det upp till läraren att förmedla ett hållbart perspektiv på diskussionerna där elever dessutom får möjlighet att praktisera demokrati genom diskussion. Analysen av läromedlen diskuteras i förhållande till studiens bakgrund, teori och tidigare forskning rörande hållbar utveckling i undervisningen.

Sofia Andersson och Wilma Persson: Ämnesspråkens funktionella grammatik. En läromedelsanalys i ämnena NO och SO för årskurs 6 (2023). Svenska, självständigt arbete i svenska, grundnivå 15 högskolepoäng, inriktning 4–6, hösttermin 2023. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Denna studie är en kvalitativ textanalys av fyra läromedel avsedda att användas inom NOoch SO-undervisningen i årskurs 6. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken. Syftet med arbetet är att karaktärisera och jämföra ämnesspråket i läromedel i de naturorienterande respektive samhällsorienterande ämnena. Genom att analysera ämnesspråkens interpersonella och ideationella grammatik synliggör uppsatsen läromedlens användning av språkhandlingar, modus och modaliteter samt processer, omständigheter och grammatiska metaforer. Ett huvudresultat är att språket i läromedlen uppvisar stora likheter med avseende på de analyserade nivåerna. I läromedlen finns exempelvis en relativt hög abstraktionsnivå med en dominans av relationella processer och en stor utsträckning av grammatiska metaforer. I diskussionen utvecklas de identifierade språkliga dragen ur ett lärandeperspektiv. Utifrån studiens resultat och den tidigare läromedelsforskningen framgår det att ämnesspråkens skolspråkliga innehåll skapar utmaningar i undervisningen. Lärare inom NO och SO behöver stötta eleverna genom att exempelvis aktivera deras förförståelse och arbeta med de nya orden i undervisningen.