No description available.

The population of 2nd generation Canadian-Muslim women who choose to veil, or wear the hijab, is steadily increasing. Rather than inquire why these women choose to do so, this study explores how Muslim youth use the veil as a fashion accessory. Guided by research questions that focus on the representation of the veil in popular culture, this study explores the veil as a sign as the women negotiate ‘being Muslim’ and ‘being Canadian’. Informed by a cultural studies conceptual framework, veiling in fashionable ways, or, ‘voguing the veil’, is explored as a form of ‘public pedagogy’ (Giroux, 2004). Using an Advocacy and Participatory methodology, the four women and myself engage in a collaborative inquiry examining meanings behind how we vogue the veil. Through a series of interviews, focus groups and journal entries accompanied by personal photographs (photovoice), the women and I co-construct narratives around their identity as women who veil in ways that contest dominant discourse. Together we explore the impact of constructs such as beauty, femininity and sexuality on our identities as Muslim women who veil in Canada. Co-constructing participant case studies permits readers “access to the world from the view-point of individuals who have not traditionally held control over the means of imaging the world” (Berg, 2007, p. 233), at many times surprising and contradicting what is ‘known’ about the veiled Muslim woman. The findings reveal themes that deeply impact how the women choose to veil. These themes include the strategies the women use to employ their veils as a means of agency and how, within and through different pedagogical spaces, the women’s performances and performativity of the veil shifts. The women in the study demonstrate that by ‘voguing the veil’, they are in fact attempting to transform the meaning of the veil as a marker of Canadian Identity. Using the voices, photos and narratives of the four women I argue that through ‘voguing the veil’ these young Muslim women are actively entering into and creating spaces so to be seen as an integral part of Canadian society and as such can be recognized as an emerging subculture.

No description available.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / In Dante’s Divine Comedy he makes multiple direct references to Islam and Muslims, but there is debate about the amount of influence, if any, Islam had on him while composing his masterwork. This paper attempts to show how the poet, consciously or unconsciously, responded to Islam as a theological and political threat. This is done through analysis of Saladin, the Sultan of Egypt and Crusader leader who was well respected in Europe in Dante’s era; analyzing the Prophet Muhammad’s suffering in Canto XXVIII; and comparing the Divine Comedy to the Prophet Muhammad’s own Night Journey, the al-Isrā wa al-Mi’rāj with a brief discussion on how Mi’rāj texts might have reached Dante.

Den här uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i läroböcker inom samhällskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen är en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jämfört med bilder som skildrar det svenska samhället. I undersökningen ingår även en analys av läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Där diskuteras de delar som bland annat talar om förståelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsättas för diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de läroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas även utifrån den kluvenhet som finns på grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur.Sammanfattningsvis tycks det i dessa läroböcker finnas ett visst sätt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som väljs ut för att porträttera dessa. Detta mönster rimmar illa med vissa av de budskap som läroplanen predikar.

No description available.

Den här uppsatsen grundas på sju halvstrukturerade intervjuer med olika muslimska ungdomar som praktiserar olika i frågan om bön. Uppsatsens syfte är att ta reda på om gymnasieungdomar ber och vad bönen betyder för dem samt varför de praktiserar bön. Focus har legat på bönens inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa. För att svara på uppsatsens frågor används den kvalitativa surveymetoden. Den innebär att undersökningen fokuserar på attityder hos en population. Slutsatsen som jag kommit fram genom min undersökning är att alla mina informanter ber och bönen gör dem gott. Resultaten är giltig bara på min skola och i mina klasser samt för muslimer i undersökningen.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of History, June 2001. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Chicago, Dept. of History, June 2001. / Includes bibliographical references. Also available on the Internet.

Thesis (M.A.)--State University of New York at Binghamton, Department of Anthropology, 2007. / Includes bibliographical references.