Applying a queer Muslim feminists lens, this thesis interrogates ways in which a heterosexual world-view appropriates the domain of sexuality within two specific Muslim contexts. The study focuses on, is informed and enriched by the experiences of Queer Muslim women who navigate within the contextual spaces they inhabit, multiple sites which ultimately propel them to question and contest the heterosexual norms that they are expected to repeatedly perform in the name of religion. Through their questioning, they name the various challenges they experience and the strategies they employ in navigating realms of family, state and society, as well their relationship with the Divine. This study, both foregrounds and contributes to understanding Muslim queer women's subjectivity in the production of religious meaning. More succinctly, this thesis contributes to appreciating how Queer Muslim women understand their existence in the face of religious and societal criticism, and how their experiences can serve as the threshold from which to formulate ethically and theologically enriched considerations deeply rooted in the Qur'ān. By looking at two specific contexts, namely Malaysia and Lebanon, this thesis carefully uncovers multiple sites of oppression, layer by layer. The purpose is to lay bear the political personality of states, which often employ religion to coerce those it deems different and thus a threat, in this case to standards of sexual morality. In direct tension with the two nation-states in question, are alternative fringe actors who occupy contested middle spaces. It is from these crucial middles spaces i.e. spaces of potential friction and tension that subliminal spaces for dialogue and discussion then arise. Finally, remaining within an Islamic frame of reference, this thesis takes a nuanced route via Queer Theology, to argue that alternative queer sexual subcultures need not be a source of fear, or threat, or condemnation, but can quite possibly and realistically live alongside a diverse range of sexual subjectivities, ethically and conscientiously, no more, no less than anyone who defines or sees themselves as Muslim.

Magister Artium - MA / Muslim women’s lack of access to mosque space has left them with few opportunities to direct or influence the interpretation of the theological texts. The mosque is an almost strictly gendered space that is seen as a key platform from which Muslims are exhorted to fulfill existing obligations and where new practices emerge as part of the creation of tradition in the Muslim community. I would further like to argue that it is the acts and interventions of the women who have claimed Islam and its belief system in its entirety as their own and then shaped this to fit their lives that will enable Muslims to rethink existing attitudes to women in Muslim communities.

Abstract not available

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 2006. / Title from first page of PDF file. Includes bibliographical references (p. 127-134).

Thesis (M.A.)--Ohio University, June, 2006. / Title from PDF t.p. Includes bibliographical references (p. 76-81)

The unique meanings people of varying cultures and religions assign to dating behaviours/abuse along with the context in which these meanings are created are largely neglected in dating abuse research. Applying intersectionality, I examine understandings of dating behaviours/abuse from the perspective of South Asian Muslims in Canada. To unravel the context in which these perceptions are formed, I use intersecting characteristics that emerged as themes in 11 qualitative interviews, which include: individual identities, influences of South Asian Muslim and mainstream Western cultures, and personal perceptions of dating. The majority of participants used religion, cultures, and nations as identifiers, perceived their communities to be opposed to dating, and felt pressure to date stemming from Western society. I argue that these intersect to shape their personal perceptions of dating and the meanings and significance of dating behaviours/abuse, which revolved around: significance of exposure and sexual behaviours, control, relationship attachment, and psychological behaviours/abuse. / UOIT

Studiens syfte är att undersöka hur pressen har rapporterat om böneutropen i Botkyrka år 2012. Analysenhet är nyhetsrapportering och i studien undersöks om det finns koloniala och orientalistiska tankestrukturer i tidningsartiklarna och därmed är postkolonial teori utgångspunkten. Vidare tas hänsyn till teorin om att medier kan påverka människors uppfattningar om verkligheten. Den huvudsakliga frågeställningen är hur tidningar har skrivit om böneutropet i Botkyrka och denna besvaras med hjälp av ett antal underliggande frågeställningar: Vilken bild av islam ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Vilken bild av muslimer ges i nyhetsartiklar om böneutropen i Botkyrka? Hur uppstår en ”vi -och-dem-relation” i dessa nyhetsartiklar? Hur ser förslag till verklighetsbild ut i dessa nyhetsartiklar? Frågorna besvaras med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, vilket innebär att vi tolkar ett mindre urval nyhetsartiklar. Diskursanalysen ska synliggöra maktrelationer och hur identiteter konstrueras. För att upptäcka relationen mellan skribent och läsare kompletteras studien med Bengt Nermans modell ”Textfabriken”, vilken också är relevant för att undersöka om medier har speglat händelsen eller konstruerat händelsen likt ett drama. Vidare kompletteras studien med en fokusgrupp för att även innefatta mottagares perspektiv. Resultaten visar att journalister som rapporterar om böneutropen återger tidigare publicerade artiklars information. Fokus på händelsen förskjuts då medier förlitar sig på nyhetsbyrån TT:s uppföljning av den kristna tidningen Dagens första rapportering. Även texter som inte hänvisar till andra medier anspelar på en ursprunglig motsättning mellan kristna och muslimer som inte stämmer överens med den faktiska händelsen. Böneutropen handlar om ett medborgarförslag där huvudaktörer är Islamiska föreningen och Botkyrka kommun. Såväl muslimer som kristna blir stereotyper som relateras till händelsen på ett konfliktartat sätt. Fokusgruppen bekräftar tolkningar från diskurs- och textanalys. När TT inte längre rapporterar om händelsen och då tidningen Kristdemokraten kritiserar antagandet att kristna är emot böneutropen minskar rapporteringen. Den huvudsakliga slutsatsen är att medier genom att hänvisa till varandra har konstruerat en händelse då kristna personer relateras till muslimska böneutrop. Framställningen visar en konflikt som synliggör hur koloniala identiteter reproduceras i maktrelationer där muslimer i flera exempel blir ”De Andra”.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt. Främst har detta visat sig i hur västvärlden porträtteras som modern ledsagare. En förgrundsfigur som muslimer alltid ligger steget efter.

Denna uppsats behandlar hur muslimer framställs i två svenska morgontidningar, nämligen Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Metoden som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys, vilken har utförts på sammanlagt 78 artiklar, 39 från respektive tidning, en artikel från varje vecka under nio månader år 2012. Syftet har varit att se hur muslimer framställs i svensk morgonpress under ”en vanlig dag”, alltså en dag där det inte inträffat någon extrem händelse som kan förknippas med muslimer. Teorierna som använts i studien är Orientalism, Nyhetsvärdering och medielogik, Stereotyper i media, Naturlig inkludering samt diskriminering med ord. Dessa ligger till grund för uppsatsens resultat. Resultatet av studien bekräftar tidigare studiers resultat, nämligen att muslimer framställs på ett sätt som inte är fördelaktigt. När DN och SvD rapporterar om muslimer används överlag en neutral framställning, men ämnena som tas upp har ofta sin grund i konflikter. När tidningarna rapporterar om muslimska individer har man också en neutral framställning men när man rapporterar om en muslimsk organiserad grupp framställs de som farliga. Detta leder till att rapporteringen om muslimer ger en bild av att personer med muslimsk härkomst är konfliktinriktade. Vilket alltså vi menar leder till en negativ framställning av muslimer.

Writing fiction within a feminist framework is a helpful way in bringing up women’s issues to a wider readership that is not necessarily familiar with feminist scholarship. Through creative narrative an author can dispel misunderstandings, correct misconceptions and represent underrepresented women who have been rendered invisible or pushed to the margins by hegemonic discourses. My novella tells the story of a group of Muslim women doing community work in Turkey. Navigating their way in contemporary Turkey, these women dispel the upheld literary stereotypes of Muslim women. Through their work and dedication, these women show that they are not victims of a suppressive religion, or escapees from an oppressive culture. Instead they see themselves as participants in a noble cause for the benefit of the wider society. The impetus for their service is drawn from the main sources of their religion: Quran and the example of the prophet Muhammad.