<p>In this paper I explore the question ‘can a good manager be a good person?’ the answer is yes, no, or to a greater or lesser degree. Ultimately it depends on the ends at which the business, in which the manager works, aims towards. For these ends underpin what is ‘rational’ for how a manager should behalf. If a business’ end goal is purely profit maximisation then there is no room for a manager to take moral considerations into account, and therefore be a good person. If a business sees itself as a ‘practice’, consciously aiming to promote the social good the answer is yes, a good manager can be a good person. There are those businesses, and their managers, that fall somewhere in between these two ideal-types.</p>

<p>Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.</p>

Thesis (M.A. (Psychology))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2007.

Andelen äldre personer kommer i framtiden att öka och behovet av en god och värdig vård blir en utmaning inom den kommunala äldreomsorgen. I samband med att vård utvärderas relateras det ofta till bevarad eller kränkt värdighet. Begreppet värdighet är ett grundbegrepp inom omvårdnad som är något fundamentalt och självklart hos alla människor. Upplevelsen av bevarad värdighet är beroende av i vilken utsträckning viktiga värden kan uppnås. Media skriver om att kränkningar förekommer i vården av äldre som bor och lever på äldreboende. I vilken mån upplevelsen av värdighet kan återfås efter en kränkning är beroende av om en försoning med situationen kan ske. Avsikten med studien var att utifrån litteratur beskriva innebörden av begreppet bevarad värdighet och vidga förståelsen för den äldre personens erfarenheter av vård och hjälp samt hur livet förändras på äldreboende. I de två delstudierna framkommer nya dimensioner av begreppet bevarad värdighet och när vårdaren är inkännande och lyssnar till den äldres berättelse framträder bevarad värdighet. I beskrivningen av hur äldre personer erfar att vara i behov av vård och hjälp de sista levnadsåren synliggörs att de strävar efter att behålla en inre känsla av stolthet. Vården bör vara planerad och utformad så att den äldre kan komma tillrätta när kroppen och livssituation förändras och de blir i behov av vård och omsorg.

In this paper I explore the question ‘can a good manager be a good person?’ the answer is yes, no, or to a greater or lesser degree. Ultimately it depends on the ends at which the business, in which the manager works, aims towards. For these ends underpin what is ‘rational’ for how a manager should behalf. If a business’ end goal is purely profit maximisation then there is no room for a manager to take moral considerations into account, and therefore be a good person. If a business sees itself as a ‘practice’, consciously aiming to promote the social good the answer is yes, a good manager can be a good person. There are those businesses, and their managers, that fall somewhere in between these two ideal-types.

The purpose of this project was to research the virtual camera systems used in current generation third person action games and to see what could be improved upon. To do this, different camera shots were categorized into camera archetypes, which also include post process and lens effects used. Information about the games was acquired by either looking through the game’s settings or by observing gameplay. Finally the results were compared to each other as well as the film industry and several improvements regarding usage of different features and camera shots were suggested.

Den frågeställning som har väglett denna uppsats handlar om betydelsen av den enskilde personens handlande på en arbetsplats och vilka de sociala konsekvenserna blir. Det huvudsakliga syftet är att skapa bredare förståelse för hur personer kan bidra till att skapa destruktiva och konstruktiva konflikter på arbetsplatser. Studiens empiri har genererats genom en kvalitativ inriktning och består av elva tematiska intervjuer från en analysenhet: Arbetsförmedlingen. Intervjuerna konstruerades utifrån vår egen förförståelse om konflikter som destruktiva och därför söktes respondenter med mer arbetslivserfarenhet. Empirin har analyserats inom ramen för organisationskulturen, med hjälp av Johan Asplunds begrepp social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas Scheffs hänsynsemotionssystem och Barbro Lennéer Axelssons förhandlingskommunikation. Resultatet visar att en typ av destruktiv konflikt kan grunda sig i personers förmåga att förhålla sig asocialt responslösa vilket innebär att parterna inte kommunicerar med varandra. Detta kan komma att präglas av defensiv kommunikation samtidigt som utomstående delar av arbetsgruppen riskerar att påverkas negativt. En konstruktiv konflikt har sin grund i personers förmåga att förhålla sig socialt responsiv, för att genuint kunna lyssna på och samtala med motparten inom samarbetskommunikation. Detta kan medföra ett bevarande av sociala band och personligt välbefinnande på arbetsplatsen.

Studier kring spel har under de senaste tio år fått stort genomslag i den akademiska världen. Datorspels påverkan på människans kognitiva förmågor har visat sig vara signifikant, även om övriga effekter av datorspel ännu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, främst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men även några First Person Shooter- spel (FPS) även om fokus då varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstår i spel då icke professionella datorspelare spelar spel, men även studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder användes för att stärka eventuella resultat. Resultaten indikerade att flera faktorer i spel kunde ha inverkan på spelares förmåga att samarbeta trots att den viktigaste faktorn vid skapande av samarbete handlar om att göra varje enskild spelare till en viktig komponent för att laget som helhet ska uppnå ett givet mål, något som olika spel gör i olika grad.

This study examines differences between male and female as well as UK and US authors in newspaper text, specifically column writing. Many studies have shown that women have a tendency to show greater involvement in text by using personal and subjective reference. The present study applied corpus linguistic methods to 145 columns retrieved from two broadsheet newspapers, The Guardian and The New York Times. The usage of first person singular and plural pronouns was examined to determine whether there are gender-based or cultural differences in the way the authors show involvement in the texts. The data show no significant differences between male and female or UK and US authors. The uneven gender distribution of the sampling, conventions of journalism and column writing as well as women’s adaptation to the communication style of public sphere may be some of the reasons for the non-significant differences between the studied dimensions.

Problem En ensamföretagare måste ofta sitta på en mängd olika kunskaper, då det är vederbörande som i slutändan tar alla slutgiltiga beslut. Enligt Tomas Lindberg själv förekommer det en sviktande försäljning av produkten Wind-X Medium. Kan det då finnas kunskapsluckor hos Tomas Lindberg själv som har ett indirekt samband till dåliga försäljningssiffror? Vilken betydelse kan det ha för företagande och tillväxt om det finns skillnader mellan att vara en företagare eller entreprenör och uppfinnare eller innovatör?   Syfte Syftet med studien är att undersöka problematiken en ensamföretagare kan ha med att skapa större intresse och acceptans kring sina produkter.   Vision Med en vision att kunna komma med ett eller flera förslag på hur han kan gå vidare med sitt företag.   Metod Författarna har i denna studie använt sig av en kvalitativ metod, genom att intervjua ägaren till företaget. Författarna har genom att göra olika analyser fått fram information till studiens empiri. Genom att analysera och diskutera studiens teoretiska referensram har författarna kommit fram till olika förslag till hur ägaren skulle kunna göra för att gå vidare med sitt företag.   Slutsats Författarna har identifierat vissa kunskapsbrister hos ägaren Tomas Lindberg som kan påverka företaget på olika sätt. I studien har det framkommit att ägaren till företaget X-Innovations AB saknar kunskap om marknadsföring, vilket har gjort att försäljningen av företagets produkt inte går så bra som ägaren hade hoppats. / Problem In a single-person business the business man himself often must have a great deal of knowledge, because he/she is the one who must take all the final decisions. According to Tomas Lindberg there has been a failing sale of the product Wind-X Medium. Could it be that there is an indirect link between Tomas Lindbergs lack of knowledge and failing sales figures of Wind-X Medium? What can the consequence be for business enterprise and growth if there is a difference between being a businessman, entrepreneur or an innovator?   Purpose The purpose of this study is to investigate the problems a single-person business can have to create more interest and acceptance around his/her products.   Vision With a vision to be able to come up with one or more proposals on how Tomas Lindberg can move on with his business.   Method The authors in this study used a qualitative approach, by interviewing the owner of the company. The authors have by doing different tests, presented information to the study’s empirical work. The authors analyzed and discussed the study’s theoretical framework, and then come up with a various proposals on how the owner could do to move forward with his business.   Conclusions The authors have identified some knowledge gaps with Tomas Lindberg that may affect in different ways. The study has revealed that the owner of the company X-Innovations AB has some knowledge of marketing, which has allowed that the sale of its product are not going as well as the owner hoped.