<p>Andelen  äldre  i Sverige  ökar. Hos normalhörande  äldre människor  sker  det  en  förändring  i taluppfattningen som är en del av det naturliga åldrandet. Syftet med denna studie är att belysa det  biologiska  åldrandets  påverkan  på  den  åldrande  individens  taluppfattningsförmåga.  En systematisk  litteraturstudie  har  använts  som  metod.  Resultatet  från  övervägande  delen  av använda  artiklar  i  denna  studie  visar  att  normalhörande  äldre  har  sämre  taluppfattning  än normalhörande  yngre.  Den  försämrade  taluppfattningen  är  enligt  artiklarna  ett  resultat  av förändringar i det centrala hörselsystemet. Artiklarna pekar på att dessa förändringar beror på förändrad  lateralisering,  förlångsammad  kodning  av  talsignalen, minskad  nervaktivitet  eller förtvinade nerver i hörselkortex.</p>

<p> </p><p>I denna studie har jämförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mätningar.</p><p>Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvärdera dess tillförlitlighet i jämfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsätt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ på örsnibb eller på mastoid påverkade mät­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-värdena påverkades av att mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mätningarna.</p><p>En experimentell studie genomfördes. Mätningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmättes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera på (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsättning.</p><p>För personer med normal hörsel påvisades en god överensstämmelse mellan estimerade ASSR-värden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, något sämre överensstämmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mättid för båda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har någon påverkan på ASSR-värden för Interacoustics Eclipse. Hälften av försökspersonerna upplevde att Interacoustics Eclipse hade ett behagligare ljudstimuli att slappna av till och den andra hälften upplevde GSI Audera som behagligast. De estimerade ASSR-värdena påverkades minimalt beroende på om mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse.</p><p> </p>

I denna studie har jämförelse gjorts mellan Interacoustics Eclipse och GSI Audera i samband med Auditory Steady-State Respons (ASSR) mätningar. Syftet med studien var att undersöka ASSR som metod, att utvärdera dess tillförlitlighet i jämfö­relse med tonaudiometri för personer med normal hörsel och personer med hörsel­nedsätt­ning. Avsikten var dessutom att undersöka om elektrod­placering­ på örsnibb eller på mastoid påverkade mät­resultatet, försökspersonens upplevelse av instrumen­­t­ens ljudstimuli, om de estimerade ASSR-värdena påverkades av att mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse samt undersöka tiden för mätningarna. En experimentell studie genomfördes. Mätningarna som utfördes var tonaudiometri och ASSR, den senare uppmättes med Interacoustics Eclipse och GSI Audera på (n=20) vuxna med normal hörsel och (n=4) vuxna med hörselnedsättning. För personer med normal hörsel påvisades en god överensstämmelse mellan estimerade ASSR-värden och tonaudiometri för Interacoustics Eclipse, något sämre överensstämmelse för GSI Audera. Genomsnittlig mättid för båda instrumenten var ca 40 min. Resultaten visade att elektrodplaceringen inte har någon påverkan på ASSR-värden för Interacoustics Eclipse. Hälften av försökspersonerna upplevde att Interacoustics Eclipse hade ett behagligare ljudstimuli att slappna av till och den andra hälften upplevde GSI Audera som behagligast. De estimerade ASSR-värdena påverkades minimalt beroende på om mättillfället påbörjades eller avslutades med Interacoustics Eclipse.

Andelen  äldre  i Sverige  ökar. Hos normalhörande  äldre människor  sker  det  en  förändring  i taluppfattningen som är en del av det naturliga åldrandet. Syftet med denna studie är att belysa det  biologiska  åldrandets  påverkan  på  den  åldrande  individens  taluppfattningsförmåga.  En systematisk  litteraturstudie  har  använts  som  metod.  Resultatet  från  övervägande  delen  av använda  artiklar  i  denna  studie  visar  att  normalhörande  äldre  har  sämre  taluppfattning  än normalhörande  yngre.  Den  försämrade  taluppfattningen  är  enligt  artiklarna  ett  resultat  av förändringar i det centrala hörselsystemet. Artiklarna pekar på att dessa förändringar beror på förändrad  lateralisering,  förlångsammad  kodning  av  talsignalen, minskad  nervaktivitet  eller förtvinade nerver i hörselkortex.

Bakgrund: Förmågan att kunna lokalisera ljud är en binaural process som försvåras i samband med hörselnedsättning, eftersom tillgången till akustiska ledtrådar begränsas. Hörapparattillverkare strävar efter att främja användarnas tillgång till dessa ledtrådar genom nya innovationer. Den vanligaste modellen av hörapparat är i dagsläget bakom-örat-apparaten med högtalarenhet i hörselgången (RIE). Modellens mikrofonplacering bakom örat tillåter inte användaren att utnyttja öronmusslans akustiska egenskaper som hjälper vid ljudlokalisation. En hörapparattillverkare har därför tagit fram en ny teknik (M&amp;RIE) som implementerar en ytterligare mikrofon placerad i hörselgången som bland annat syftar till att gynna användarens förmåga att lokalisera ljud. Syftet med denna studie är att undersöka ljudlokalisationsförmågan i horisontalplan med de två högtalarenheterna “M&amp;RIE” och “RIE” hos normalhörande vuxna. Metod: 18 normalhörande deltagare genomförde tre lokalisationstest med respektive teknik. Signalerna i testen bestod av ett pulserande brus, en biltuta samt en ringklocka. Resultat: RIE presterade generellt bättre än M&amp;RIE i lokalisationstestet vid samtliga signaler. En mindre andel bak-fram-förväxlingar skedde vid lokalisation med RIE än med M&amp;RIE. Slutsatser: Den begränsande faktorn att M&amp;RIE behöver anpassas med täta domer leder till nackdel i lokalisationsförmåga vid anpassning för mild hörselnedsättning. Undersökningen indikerar att fördelen av en öppen anpassning hos RIE är större än fördelen av en extra mikrofon i hörselgången för normalhörande deltagare vid horisontell ljudlokalisation. / Background: The ability to localize sounds is a binaural process that is limited by hearing loss due to a decreased access to acoustic cues. Hearing aid manufacturers strive to promote users' access to these cues through new innovations. Currently, the most common type of hearing aid is the behind-the-ear device with the speaker unit located in the ear canal (RIE). The model's microphone placement behind the ear does not allow the user to take advantage of the acoustic properties of the pinna, which aid sound localization. Therefore, a hearing aid manufacturer has developed a new technology (M&amp;RIE) that implements an additional microphone placed in the ear canal, which aims to benefit its users' ability to locate sounds. Aim: The aim of this study is to investigate the ability to locate sound in the horizontal plane using the two speaker units "M&amp;RIE" and "RIE" in normal-hearing adults. Methods: 18 normal-hearing participants performed three localization tests with each technology. The signals in the tests consisted of a pulsating noise, a car horn, and a bicycle bell. Results: RIE generally outperformed M&amp;RIE in the localization test for all signals. A lower percentage of back-front-confusions occurred in localization with RIE than with M&amp;RIE. Conclusions: The limiting factor that M&amp;RIE must be fitted with occluded domes leads to a disadvantage in the localization ability when fitted for mild hearing loss. The study indicates that the advantage of an open-fit in RIE is greater than the advantage of an extra microphone in the ear canal for normal-hearing participants in horizontal sound localization.