Global ETD Search

1	Allt som är nytt förflyktigas : Om författarens och förlagens relation till Instagram Elgenstierna, Saga January 2018 (has links) På sociala medier såsom Facebook, Twitter och Instagram kan både förlag och författare informera om kommande boksläpp, specialerbjudanden och signeringar, och genom att ha en närvaro i dessa medier gör de sig utöver detta tillgängliga och synliga för människorna som köper och läser deras böcker. Författaren har dessutom möjlighet att skapa en relation till sina läsare som sträcker sig bortom böckerna och eventuella intervjuer i traditionella medier. Genom sociala medier kan läsarna följa författaren när hon får sin första recension, går på releasefester och skriver på sitt nya alster. Som följare kan man kommentera bilderna, ibland kan man också skicka direktmeddelanden och eventuellt få ett svar tillbaka. Den här uppsatsen tittar närmare på hur en svensk författare idag – Sara Bergmark Elfgren – förhåller sig till sociala medier i allmänhet och till Instagram i synnerhet i relation till sitt författarskap. Undersökningen behandlar också hur några svenska förlag ser på Instagram som ett sätt att marknadsföra sig och skapa intresse för sin verksamhet genom en närvaro på Instagram. Uppsatsen behandlar även den litterära offentligheten och diskuterar hur den idag sträcker sig längre än till dagstidningarnas kulturdelar och recensioner på teve. Instagram litteratursociologi förlag Sara Bergmark Elfgren sociala medier marknadsföring relationsskapande läsarinteraktion kontakt författare Norstedts Habermas offentlighet Berman flyktighet modernism. Humanities and the Arts Humaniora och konst General Literature Studies Litteraturvetenskap
2	Brokiga blad och vilda exemplar : En studie om encyklopeditet inom lexikografi med utgångspunkt i två ordböckers växtdefinitioner Mark, Malin January 2015 (has links) Syftet med denna uppsats är att undersöka hur encyklopeditet kan förstås inom metalexikografi och praktisk lexikografi. I en teoretisk fördjupning visas att encyklopeditet har förklarats dels utifrån innehållsliga aspekter, såsom omvärldskunskap, dels utifrån formmässiga aspekter, såsom tilläggsinformation. Då encyklopediska definitioner ofta beskrivs som långa och detaljerade associeras de även med fackspråklighet; inom traditionell lexikografi har de kontrasterats mot mer renodlat språkliga definitioner. Men genom påverkan från främst kognitiv semantik är i dag en vanlig uppfattning att det inte går att konstruera ordboksdefinitioner utan encyklopediska inslag. För att undersöka hur encyklopeditet praktiskt kan förstås görs i uppsatsen en kvalitativ analys av växtdefinitioner i Bonniers svenska ordbok (BSO) och Norstedts svenska ordbok (NSO). Denna analys tar sin utgångspunkt i en inledande kategorisering av samtliga växtdefinitioner i ordböckerna. Resultatet visar en högre grad av fackspråklighet i BSO än i NSO, bland annat genom att ord som art, släkte och familj nämns betydligt oftare i BSO:s definitioner. I NSO ges utförligare beskrivningar av välkända växter. Där finns även ett större inslag av definitioner förankrade i en specifik kulturell kontext; snarare än att vara allmängiltiga ges i dessa definitioner prototypiska beskrivningar. Såväl BSO:s fackspråkliga som NSO:s prototypbaserade beskrivningar placeras ofta, men inte alltid, som tilläggsinformation. Således tenderar en viss typ av innehåll att samspela med en viss typ av form, men någon omedelbar koppling går inte att skönja i de undersökta ordboksdefinitionerna. En slutsats är att medan encyklopeditet formmässigt låter sig beskrivas utifrån kriterier som längd och detaljrikedom är det svårare att slå fast vad som innehållsligt utmärker encyklopeditet. Det är också vanskligt att se encyklopedisk information i ordböcker som enbart positivt eller enbart negativt; i stället är det något som måste bedömas utifrån ordbokens tänkta målgrupp och användningsområde. encyklopeditet encyklopedisk information lexikografi kognitiv semantik prototypikalitet definitioner fackspråk Bonniers svenska ordbok Norstedts svenska ordbok Specific Languages Studier av enskilda språk
3	Omslag till böcker och DVD-filmer : en jämförande studie av visuell kommunikation i omslagen till Män som hatar kvinnor och Niceville / Covers of Books and DVD-movies : a Comparing Study of Visual Communication in the Covers of Män som hatar kvinnor and Niceville Lundgren, Helena January 2012 (has links) This thesis is about covers of books and DVD movies. I have tried to find out if the visual communication of the covers differs between the book and movie with the same story. Do they appeal to different target groups? I have also been trying to find out what designers can do to increase the visibility of covers among others. Are there certain rules to follow for making a cover visible? To reach a conclusion I have been studying components in advertising pictures, since covers work as a kind of advertiser for the product. I have also been studying visual communication and how designers use advertising pictures to communicate with the observer. Semiotics, advertising and comparisons between the covers have been my method for analyze. I have come to the colclusion that covers of books and DVD movies do communicate in different ways and partly to different target groups. There are certain rules to follow if you want to increase the visibility of a picture among others. The results indicate that the book covers have an older target group than the DVD covers. covers DVD books movies movie poster visual communication advertising semiotic packaging design Omslag förpackning Stieg Larsson Kathryn Stockett Män som hatar kvinnor Niceville förpackningsdesign reklam marknadsföring visuell kommunikation blickteori Barthes semiotik Laura Mulvey Norstedts Nordisk Film filmaffisch bokomslag filmomslag

1

Page generated in 0.0501 seconds