Bakgrund: För att vården av patienter med demenssjukdom ska uppnå en god kvalité bör den utgå från personcentrerad vård. I den personcentrerade vården läggs fokus på personen bakom sjukdomen, där sjuksköterskan individanpassar vården efter patientens behov. Enligt lagar och riktlinjer, bör vårdpersonal tillgodose en god vård som är grundad på respekt för självbestämmande, delaktighet samt integritet. Däremot upplever inte alltid patienter och anhöriga att personcentrerad vård tillämpas. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat arbetssätt i olika vårdkontext. Metod: kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: det framkom två teman och fem subteman. Första temat blev Relationella utmaningar, följt av subteman: Att se hela patienten, Att skapa relationer och Att individanpassa vården. Det andra temat blev Organisationella utmaningar, följt av subteman: Att förhålla sig till kunskap och Att relatera till arbetsmiljön. Slutsats: sjuksköterskor belyser vikten av att se hela patienten genom att ta del av patientens livsberättelse, skapa relationer, och slutligen att individanpassa vården för att tillgodose personcentrerad vård. De erfor även att arbetsmiljön försvårade tillämpningen av personcentrerad vård.

Bakgrund: Palliativ vård är en huvuddel av vårdkedjan som tillämpas till de döende patienter som kommit till livets slutskede. Palliativ vård innebär att vården syftar till att lindra lidandet istället för att vara behandlande och botande. Sjuksköterskor som vårdar dessa döende patienter har en centralt stödjande roll där syftet är att lindra och trösta patienter och deras anhöriga med målet att ge dessa patienter ett värdigt avslut på livet. Sjuksköterskor kan ha olika upplevelser och utmaningar under denna typ av arbete. Dessa upplevelser och utmaningar har undersökts i detta examensarbete i en vetenskaplig litteraturstudie. Syftet: Undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter vid palliativ vård. Metod: Systematisk litteratursammanställning av kvalitativa studier. Resultat: Denna litteraturstudie resulterade i en sammanställning av olika typer av utmaningar och känslor i arbetet med palliativ vård. Institutionella utmaningar som tidsbrist, kommunikationsbrist, informationsbrist och arbetsbelastningen bidrog till att sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra den palliativa vården på ett värdigt sätt. Det framkom även kunskapsbrist kring den palliativa vården som en viktig faktor till sjuksköterskornas osäkerhet kring utförandet av denna vårdform. Resultatet visade att det var utmanande för sjuksköterskorna att förmedla patientens önskan så som att påbörja palliativ vård när anhöriga och andra i vårdteamet såsom läkare hade andra uppfattningar. Slutsats: Grundutbildade sjuksköterskor behöver ytterligare kunskap kring palliativ vård under hela sitt professionella yrkesliv. Sjuksköterskor behöver även stöd från kollegor och arbetsgivare för att kunna hantera dessa svåra situationer. Bristande kommunikation har visat sig vara en stor del till att många utmaningar uppstått och förbättrad kommunikation visade sig även vara lösningen på många utmaningar. Den höga arbetsbelastningen bidrog till ohälsa för sjuksköterskorna och ett professionellt förhållningssätt var en tydlig förutsättning för deras goda hälsa samtidigt som stödet från högre instanser visat sig vara betydelsefullt. / Background: Palliative care is a central part of the care chain that is provided to the dying patients who have reached the end of life. Palliative care means that the care aims to alleviate the suffering instead of giving treatments and curative care. Nurses who care for these dying patients have a central supportive role where the purpose is to relieve and comfort patients and their relatives with the aim of giving these patients a dignified end of their life. Nurses might have different experiences and challenges during this type of work. These experiences and challenges have been examined in this degree project with the support of scientific literature studies. Aim: Examine nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A systematic literature revive of qualitative studies. Result: This literature study resulted in experiencing different types of challenges and emotions in the work with palliative care.  Institutional challenges such as lack of time, lack of communication, lack of information and the workload contributed to nurses feeling not being able to provide palliative care in a dignified manner. There was also a lack of knowledge about palliative care as an important factor of the nurses' uncertainty about the performance of this care. The results showed that it was challenging for the nurses to mediate the patient´s wishes, such as starting the palliative care, when relatives and other caregivers, such as doctors, had other aspects. Conclusion: Registered nurses need additional knowledge about palliative care during the entire professional life. Nurses also need support from colleagues and employers to be able to handle these difficult situations. Lack of communication has proven to be a source of many challenges and improved communication can be the solution to many challenges. The high workload contributed to health problems for the nurses and a professional approach was a clear prerequisite for their good health and the support from higher instances showed to be meaningful.

Bakgrund: Barns hälsa och mående kan påverkas negativt när en förälder är allvarligt sjuk och de har behov av stöd. Barn som har en allvarligt sjuk förälder har enligt svensk lag rätt till stöd, råd och information av sjukvården. Trots detta visar tidigare forskning att barn och föräldrar inte upplever att sjukvården ger det stödet. Det behövs därför mer kunskap om sjuksköterskors upplevelser av att möta och stödja barn till allvarligt sjuka patienter. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta och stödja barn som anhörig till en allvarligt somatiskt sjuk förälder. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta empiriska kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databassökningarna genomfördes i PubMed och Cinahl. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Popenoes innehållsanalys vid litteraturstudie.  Resultat: Analysen resulterade i sju underkategorier och tre kategorier. Kategorierna var: ”Att skapa en vårdrelation”, ”Att ha tillräcklig kompetens” och ”Att söka stöd inom organisationen”. Konklusion:  Det finns behov av utbildning, riktlinjer och stöd för sjuksköterskor som möter barn till allvarligt sjuka patienter. För att utforma och implementera evidensbaserade åtgärder krävs mer forskning. / Background: Childrens health and wellbeing is negatively affected when a parent is seriously ill, and they need support. Children that have a seriously ill parent has, according to the Swedish law, a right to information, support, and advice from health services. Parents and children are however, according to earlier research, not experiencing this support from the healthcare. Because of this there is a need for more knowledge about nurses’ experience of meeting and giving support to children of seriously ill patients.  Aim: To illustrate nurses experience of meeting and supporting children of seriously somatic ill parent.  Methods: A literature study based on eight empirical qualitative scientifical articles. The database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analyzation process was inspired by Popenoe.  Results: The analysis resulted in seven subcategories and three categories. The categories were: “Building caring relationships” “Having sufficient skills” and “Seeking support within the organization”.  Conclusion: Nurses who meet children to seriously ill patients need education, guidelines, and support. To design and implement evidence-based measures there is a need for more research.

Bakgrund: Sedan 1930-talet har Sverige varit en nation som öppet välkomnarinvandring och generöst tar emot migranter. Detta ställer specifika krav påsjuksköterskor och annan vårdpersonal. För att kunna utföra effektiv vård krävsnärvaro, god kommunikation, empati och förståelse. Det är värt att notera attkommunikationen kan påverkas om patienter och sjuksköterskor inte delar ettgemensamt språk. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskorsupplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvården. Metod: Detgenomfördes en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl ochPubMed användes för att identifiera studier som var peer-reviewed. Däreftergenomgick tio studier en kvalitetsgranskning och analyserades med hjälp av enkvalitativ dataanalys. Resultatet: Efter analysen identifierades tre övergripandekategorier och sex underkategorier. De tre huvudkategorierna benämns:Språkbarriärernas påverkan på vårdkvalitet, vikten att ha tolk och emotionellpåverkan på sjuksköterskan. Konklusion: Litteraturstudien visade attspråkbarriärer påverkar sjuksköterskors förmåga att integrera sig med patienter,skapar utmaningar i kommunikationen och påverkar känslomässig vård.Användning av icke-verbala metoder och tolkar övervinner språkliga hinder.Trotssvårigheter beskrev sjuksköterskorna att vården av patienter som har språkbarriärbidrar till både professionell tillväxt och personlig utveckling. / Since the 1930s, Sweden has been a nation that openly welcomesimmigration and generously receives migrants. This implies specific demands onnurses and other healthcare professionals. To conduct effective care, presence,good communication, empathy, and understanding are required. It is worth notingthat communication may be affected if patients and nurses do not share a commonlanguage. Aim: The aim of this literature review was to illuminate nurses'experiences of language barriers in healthcare. Method: A literature review with aqualitative approach was conducted. The databases Cinahl and PubMed were usedto identify peer-reviewed studies. Subsequently, ten studies underwent qualityassessment and were analyzed using qualitative data analysis. Results: Threemain categories and six subcategories were identified after the analysis. The threemain categories are: The impact of language barriers on healthcare quality, theimportance of having an interpreter, and the emotional impact on the nurse.Conclusion: The literature study revealed that language barriers impact nurses'ability to integrate with patients, create challenges in communication, and affectemotional care. The use of non-verbal methods and interpreters overcomeslinguistic obstacles. Despite difficulties, nurses described that caring for patientswith language barriers contributes to both professional growth and personaldevelopment.