Vår åldrande befolkning har ett ökande behov av vårdande för att upprätthålla sitt välbefinnande. Kanske kan djur användas som en del av vårdandet för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. Bakgrund: Historiskt har djur oftast använts inom psykiatrin och då framförallt i vården av barn. Under 1990-talet började det bli vanligt att införa sällskapsdjur inom äldrevården och mycket forskning publicerades, som pekade på hälsofrämjande effekter av djurassisterat vårdande. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att beskriva den inverkan djurassisterat vårdande kan ha på boendes välbefinnande inom äldrevården. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att besvara syfte och frågeställning. Data samlades in både manuellt och genom databassökning. Endast vetenskapliga forskningsartiklar inkluderades och datamaterialet var både kvantitativt och kvalitativt. Datamaterialet analyserades för att identifiera kategorier. Resultat: Nio kategorier identifierades varav åtta beskriver hur djurs medverkan i vården främjat välbefinnande hos äldre. Den nionde kategorin beskriver på vilka sätt djuren orsakat uttryck för illabefinnande. Slutsats: Fördelarna med djurassisterat vårdande uppvägde nackdelarna med god marginal, vilket gör att författarna anser att examensarbetets resultat pekar på att djurassisterat vårdande kan användas i praktiken för att främja boendes välbefinnande inom äldrevården. / Our ageing population have an increasing need of caring to maintain their sense of well-being. Companion animals have the ability to listen without judging, they can offer friendship and make the elders feel needed. Background: Historically, animals have been used in the psychiatric setting and foremost when caring for children. During the 1990s, introduction of animals into the nursing home setting became common and a substantial amount of research was published, indicating health-promoting effects of animal-assisted caring. Aim: The aim of this exam paper was to describe the potential impact of animal-assisted caring on well-being of older adults in the nursing home setting. Method: A systematic review was conducted in response to the aim and study question. Data was collected both manually and by searching a database. Only research-based journal articles were included and both quantitative and qualitative data was retrieved. The data was analyzed to identify categories. Results: Nine categories were identified including eight categories describing how animal contribution led to promotion of well-being among the elderly. The ninth category describes the ways animal-assisted caring caused expressions of ill-being. Conclusion: The benefits of animal-assisted caring outweighed the disadvantages by far, which led the authors to conclude that the results of this exam paper supports the implementation of animal-assisted caring in practice to promote well-being in elderly nursing home residents.

Bakgrund: Sjuksköterskor inom hemsjukvård har till uppgift att bland flera andra arbetsuppgifter även symtomlindra patienter med palliativt vårdbehov som lider på grund av fysiska, psykiska, psykosociala eller existentiella orsaker. Palliativ vård innebär ett personcentrerat synsätt där kärnan ligger i att se hela människan och inte bara sjukdomen eller det för stunden framträdande symtomet. Palliativ vård bedrivs inom flera verksamheter med olika huvudmän. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt utfördes på 16 artiklar som hittades genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av integrativ metod. Genom analys framkom tre kategorier med sex underkategorier gällande sjuksköterskors erfarenheter av symtomlindring vid palliativ vård i hemsjukvård. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård behöver kunskap och kompetens inom palliativ vård och symtomlindring. Det behöver även finnas ett fungerande samarbete med ansvarig läkare för att kunna erbjuda patienten en personcentrerad vård och symtomlindring. Att arbeta som sjuksköterska i hemsjukvård kan i arbetet med palliativ vård ge en känslomässig påverkan i form av frustration och oro. Slutsats: För att patienter med palliativt vårdbehov inom hemsjukvård ska få optimal symtomlindring krävs att sjuksköterskor har kunskap och tidigare erfarenhet, vilket påverkar i vilken utsträckning patienters symtom blir lindrade. Det är även viktigt att det finns en fungerande samverkan med ansvarig läkare i primärvård. Läkares engagemang, kunskap, tid och intresse för palliativ vård är avgörande för kvaliteten på vården. / Background: Nurses in home care have the task of among several other tasks, also relieving symptoms of patients with palliative care needs who suffer due to physical, menthal, psychosocial or existential causes. Palliative care involves a person centered approach where the core lies in seeing the whole person, not just the disease or the currently prominent symptom. Palliative care is conducted in many different activities with different principals. Aim: The aim was to describe nurses experiences of symptom management in palliative care in home care services. Method: A qualitative literature review was performed on 16 articles found through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsychInfo. The result of the articles were then analyzed with inspiration from an integrative method. Through analysis three categories emerged with six subcategories regarding nurses experiences of symptoms relief in palliative care in home care. Results: The result showed that in order for nurses to be able to offer the patient optimal symptom relief, conditions were required in form of time, right prescriptions, commitment and collaboration with the district physician. Nurses' experience and knowledge of palliative care were also important for the outcome of the effect of symptom relief, as increased experience provided greater security in symptom relief. Regardless of previous experience and knowledge level, more training in symptom relief was requested. Deficiencies in collaboration with the district physician could create anxiety and frustration among the nurses. Conclusion: In order for patients with palliative care needs in home care to receive optimal symptom relief, it is required that nurses have knowledge and previous experience, which affect the extent to which patient´s symptoms are alleviated. It is also important that there is a functioning collaboration with the responsible doctor in primary care. The doctor's commitment, knowledge, time and interest in palliative care are crucial for the quality of care.

No description available.