Telework has increased rapidly during the last year. This new frame of work needs to be explored in the socialization process of newcomers, in order to maintain newcomers’ engagement in work. Previous research shows that work assignments that are rewarding and a meaningful work role are crucial for newcomers to become a part of the organization and feel an increased work engagement. A socialization process that encourages engagement in work is crucial for making newcomers stay in the organization, and the first period plays a major role in newcomers' work engagement. It is therefore interesting to study the socialization process of newcomers that telework.  The aim of the study is to examine how newcomers that teleworks perceive the socialization process and its impact on work engagement. Eight semi-structured interviews were conducted to explore this subject. The result was analyzed based on Kahn’s (1990) theory of work engagement. Finally, the results of the study were related to previous research in the field.  The result of the study shows that telework leads to less meaningful interactions, due to newcomers not being able to interpret the body language and facial expressions of others. In addition, there are fewer opportunities for natural interaction. The fact that newcomers are not able to interact with colleagues in a meaningful way, makes it difficult for newcomers to build relationships with them. The absence of relationships within the organization leads to difficulties regarding newcomers' possibilities of being supported by colleagues, which increases the insecurity of newcomers. The increased insecurity leads to reduced availability, which in turn affects newcomers’ ability to be engaged in work. / I en vardag där allt fler arbetar hemifrån ställs krav på en socialisationsprocess som tar hänsyn till den nya kontexten för att bibehålla nyanställdas engagemang i arbetet. Enligt tidigare forskning leder givande arbetsuppgifter och en meningsfull arbetsroll till att nyanställda enklare blir en del av organisationen och känner ett ökat engagemang. En socialisationsprocess som främjar engagemang i arbetet är avgörande för nyanställdas tid inom organisationen, och den första tiden inom organisationen spelar en stor roll för nyanställdas engagemang. Att vara nyanställd i en organisation där allt arbete sker hemifrån blir därför en situation intressant att studera närmare. Studien syftar till att undersöka hur nyanställda som arbetar hemifrån uppfattar socialisationsprocessen i sig och dess påverkan på engagemang i arbetet. För att ge en uppfattning om nyanställdas socialisationsprocess genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer och resultatet av intervjuerna analyserades utifrån Kahns (1990) teori om engagemang i arbetet. Slutligen relaterades studiens resultat till den tidigare forskningeninom området. Resultatet av studien visar att hemarbete leder till sämre interaktioner då nyanställda inte kan tolka varandras kroppsspråk och ansiktsuttryck. Därtill blir tillfällen för naturlig interaktion färre. För nyanställda är det svårt att skapa relationer med kollegor de inte kunnat interagera med på ett meningsfullt sätt. Vid brist på relationer inom organisationenuppfattar nyanställda det svårt att ta hjälp av andra, vilket ökar nyanställdas osäkerhet. Den ökade osäkerheten leder till en minskad känslomässig närvaro, vilket i sin tur påverkar nyanställdas möjlighet att engageras i arbetet.

Arbetsmiljöverket har i slutet av 2018 släppt en rapport utifrån en granskning de gjort över Sveriges socialtjänster, i granskningen framkom att det finns diverse brister i arbetsmiljön vad gäller bland annat introduktion och arbetsbelastning. Detta skapade vårt intresse för att undersöka hur det ser ut i dagsläget inom Luleå kommuns socialtjänst. Syftet med studien är att undersöka nyutexaminerade socionomers erfarenheter av introduktion vid nyanställning som socialsekreterare i Luleå kommun samt hur förberedda de känt sig efter avslutad introduktion till arbetsplatsen och från socionomutbildningen. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod, där fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultatet utifrån intervjuerna visade på att det fanns behov av vägledning hos samtliga respondenter. Det nämns bland annat önskemål om mer strukturerad introduktion, mer tid för kollegiehandledning samt att få mer tid för att komma in i arbetsrollen utan egen arbetsbelastning. Vad gäller socionomutbildningen visade resultatet bland annat på att intervjupersonerna ansåg att den är så pass bred att det inte går att lära sig ett specifikt yrke. Den delen måste fås genom introduktion på arbetsplatsen. Utifrån detta har vi dragit slutsatsen att det finns en del förbättringsområden vad gäller introduktionen. I det stora hela är vägledning det mest centrala för att ha ett fungerande arbetsliv.