Kommunikation är en förutsättning för att organisationer ska fungera och sätten att kommunicera på har utvecklats i takt med den tekniska utvecklingen. Med det stora utbudet av kommunikationskanaler som finns idag kan det vara svårt att veta vilken kommunikationskanal som lämpas i olika situationer. Den här rapporten baseras på en fallstudie där den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera beroende på vilken kommunikationskanal som användes vid nyhetsspridning. Tidigare forskning har studerat hur valet av kommunikationskanal kan påverka kommunikationseffektiviteten ur olika perspektiv, men inte då informationstypen är en nyhet. Därför ansågs det intressant att studera hur olika kommunikationskanaler påverkar kommunikationseffektiviteten vid nyhetsspridning.   Syftet med studien var att lyfta fram och beskriva hur kommunikationskanaler påverkar den upplevda kommunikationseffektiviteten, när informationstypen är en nyhet. För att uppnå syftet skulle följande forskningsfråga besvaras:   Vilka för- och nackdelar upplever anställda med kommunikationskanaler gällande kommunikationseffektiveten vid nyhetsspridning på ett stort nationellt företag?   Teorier som användes för att uppnå syftet med studien var Media Richness Theory och Osgood och Schramms cirkulära kommunikationsmodell. Teorierna har använts för att förklara hur nyhetsspridning sker på fallföretaget och för att belysa och eventuellt förklara upplevda problem i samband med nyhetsspridningen.   Data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandet av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att det upplevdes för- och nackdelar med samtliga kommunikationskanaler, samt att den upplevda kommunikationseffektiviteten tenderade att variera, beroende på vilken nyhetstyp som kommunicerades via kommunikationskanalerna. När resultatet ställdes mot forskningsfrågan och det teoretiska ramverket visade det sig att upplevda för- och nackdelar med kommunikationskanalerna, var kopplat till huruvida nyhetstypen är rutin- eller icke rutinmässig och hur den matchas med en rik eller fattig kommunikationskanal, vilket Media Richness Theory också förklarar.   Slutsatsen av studien visade att nyhetsspridning som sker face to face och via telefon möjliggör interaktion och förmedling av känslor i realtid, men där känslor inte upplevs förmedlas lika bra via telefon som face to face, de många signalerna kan dessutom upplevas som överväldigande. Mejl, anslagstavla och intranät är tidsmässigt effektivt och plats och tids oberoende i olika grad. Däremot är möjligheten till interaktion och förmedling av känslor begränsad. Resultatet tyder på att kommunikationskanalernas för- och nackdelar verkar vara kopplat till huruvida kommunikationskanalerna upplevs som lämpliga för att förmedla olika typer av nyheter. Rika kommunikationskanaler upplevs som effektiva för att förmedla icke rutinmässiga nyheter och mindre rika kanaler upplevs som effektiva för att förmedla rutinmässiga nyheter. / Communication is an important function within organizations and the ways of communicating have developed rapidly due to technological development, which can make it difficult to know which communication channel that is best to use in different situations. This report is based on a case study were the perceived communication efficiency tended to vary depending on which communication channel that was used. Previous research shows how the choice of communication channels can affect the communication efficiency, however, it does not show this from the perspective of news as an information type. Therefore, it was considered interesting to study how different communication channels affect the communication efficiency in terms of news distribution.   The aim of this study was to illustrate and describe how communication channels affect the perceived communication efficiency when the information that is transferred consists of news. To achieve this, the following research question would be answered:   What advantages and disadvantages do employees experience with communication channels regarding the communication efficiency for news distribution in a large national company?   Theories that have been applied in the study are Media Richness Theory and Osgood and Schramms circular communication model. Theories have been used to explain how news distribution takes place in the case company and to illustrate and possibly explain the problems that the company experience with news distribution.   Data was collected by applying a qualitative method in which semi-structured interviews have been used. The result shows that respondents experience both advantages and disadvantages with all the communication channels and that the perceived communication efficiency tended to vary depending on which kind of news. When the result was set against the research question and the theoretical framework, advantages and disadvantages that were experienced, turned out to be depending on if the news were routine or non-routine and how it was matched with a rich or poor communication channel, which Media Richness Theory also declare.    The conclusion of this study shows that news distribution through face to face and telephone enables direct interaction and transmission of emotions, however, emotions are not transmitted as well through telephone as face to face. The many signals can also be experienced as overwhelmingly. E-mail, intranet and signboard are effective in terms of time and are not as depending on time and space. In addition, the possibility of direct interaction and transmission of feelings is limited. The result indicates that advantages and disadvantages with the communication channels seems to be linked to whether the channel is perceived as suitable to transfer different kinds of news. Rich communication channels are perceived to be effective for transmitting non-routine news and poor channels are perceived to be effective for transmitting routine news.

Social media, example Facebook, has made it possible for people to easily be a part of news sharing and to produce news. As a result of this, there are opportunities for each and everyone to influence and to be more involved in news dissemination but at the same time there are risks involved. It has been shown to be common for misinformation to spread through social media where it rapidly reaches a large group of people, which can result in a false image of reality. In this study theories about Uses and Gratifications and source credibility have been brought together for an analysis. The purpose was to investigate what our respondents thought about the benefits of an active audience when it comes to sharing news, but also to investigate the negative sides of news sharing and the risks that follow. The study presents various needs that are satisfied with news sharing on Facebook. With a focus on Facebook the study also presents opinions, behaviors and attitudes about source credibility and news sharing amongst young adults. Young adults have shown to be very active on social media where they also consume a lot of their news intake – which is why we selected this group of people in our study. To find out what young adults think about our subject previously mentioned, we formed focus groups of participants in the ages of 18-29 where they discussed questions about the subject. This study’s most significant finding is that news sharing on Facebook is mostly about satisfying a need of attention – a need to show other people that one has knowledge about recent news and a need to be confirmed by others, in example via comments. Another discovery is that the participants in this study mean that the only way to value sources on social media is to compare different sources with one another. But it was shown that other factors are also important when they value sources on social media. / Sociala medier, exempelvis Facebook har gjort det möjligt för allmänheten att på ett enkelt sätt vara med och bidra till nyhetsskapandet och nyhetsspridning. I och med detta finns det möjligheter för alla att påverka och vara delaktiga i nyhetsspridningen, men samtidigt medföljer även risker. Det har visat sig vara vanligt att falsk information sprids via sociala medier där den snabbt når ut till många människor, vilket kan ge en missvisande bild av verkligheten. I denna studie förs teorier om Uses and Gratifications samman med området källkritik, för att dels undersöka hur våra respondenter resonerar kring fördelar med att alla aktivt kan vara delaktiga i nyhetsspridningen och dels undersöka hur de resonerar kring de negativa sidorna, vilket området källkritik tar upp genom olika risker. Studien redogör för olika behov som uppfylls vid nyhetsspridning på Facebook samt vilka åsikter, beteenden och attityder unga vuxna har kring källkritik och nyhetsspridning på sociala medier, med fokus på Facebook. Varför just unga vuxna undersökts är eftersom den gruppen generellt är mycket aktiva på sociala medier och att de till stor del får reda på nyheter via exempelvis Facebook. För att få reda på hur unga vuxna resonerar kring ovanstående genomfördes fokusgrupper där deltagare mellan 18-29 år fick möjlighet att diskutera frågor kring ämnet. Utmärkande av resultatet i studien är att nyhetsspridning på Facebook till stor del handlar om att uppfylla ett behov av uppmärksamhet. Behov av att andra ska se att man har koll och behov av att få bekräftelse genom exempelvis kommentarer. En annan upptäckt är att deltagarna i studien menar att sättet de värderar källor på sociala medier är att jämföra informationen från olika källor, men däremot spelar flera andra faktorer roll även om deltagarna är mindre medvetna om dessa faktorer då de värderar trovärdigheten.

Denna uppsats har som syfte att undersöka ungdomars syn på källkritik, förmåga till källkritik och praktiskt användande av källkritik, på Facebook. Att vara källkritisk har alltid varit viktigt – men det är än viktigare idag. I samband med att internet lanserades blev en enorm mängd information tillgänglig, och sociala medier har senare gjort det möjligt för alla att vara publicister. Sociala medier har också gjort det möjligt för material att få stor spridning, snabbt. I centrum av den nya digitala eran står dagens ungdomar. De är uppvuxna i den nya digitala världen, och kan därför antas vara experter på att hantera den. Det gör dem till en särskilt intressant grupp att undersöka i detta avseende. För att uppfylla syftet har fokusgruppsintervjuer använts som metod. 13 ungdomar som gick tredje året på gymnasiet deltog i studien. Gatekeepingteorin har använts som teoretisk utgångspunkt för att ta sig an detta analytiskt. Resultatet visar att ungdomarna till viss del är källkritiska, men att det samtidigt finns många tillfällen då källkritiken glöms bort eller läggs åt sidan. Resultatet visar också att det enligt ungdomarna finns tillfällen då det inte är lika viktigt att vara källkritisk.

Det förändrade medielandskapet och eran av det interaktiva internet har medfört förändringar i hur nya generationer konsumerar nyheter, och nyhetsspridning på sociala medier är ett konstaterat fenomen. Unga är den mest aktiva grupp på medierna, men samtidigt den som i lägst utsträckning tar del av nyheter. Enligt mediebranschen förväntas sociala medier revolutioneras av ett ökat innehåll av rörligt format, i form av videor och livetjänster. Hur kan dessa komma att påverka den fortsatta utvecklingen av ungas nyhetsvanor och det generella nyhetslandskapet?Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna i Sverige resonerar kring nyhetsspridning på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Delvis ämnar studien undersöka huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Förhoppningen är att resultatet ska ge en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016. Studiens utgår från en kvalitativ utgångspunkt och det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-28 år, samt via en kvantifierbar enkätundersökning på webben med 55 unga vuxna i samma åldersspann.Resultatet visar en indikation om att unga vuxna i Sverige har en relativt kritiskt och tröttsaminställning till nyhetsspridning på sociala medier och en önskan råder att avveckla sitt generella sociala medier-användande. Trots att den aktiva konsumtionen av nyheter nästintill uteslutande sker på digitala och sociala medier, är den huvudsakliga uppfattningen att fenomenet medför många risker och negativa effekter i den mänskliga tillvaron. De digitala nyhetsmedierna segrar dock på grund av sin tillgänglighet vad gäller tid, plats och kostnad. Majoriteten av de unga vuxna upplever en ökning av rörligt och livesänt innehåll på sina sociala medier och anser att formaten kommer fortsätta öka även för den digitala nyhetsförmedlingen. Det egna intresset för att producera mer rörligt och livesänt format är däremot betydligt lägre än intresset för att konsumera. Respondenterna verkar omedvetet värdera medier och format olika när det kommer till tillförlitlighet och transparens, då livesändningar upplevs som mer sanningsenliga än nyheter i textformat då de är svårare att manipulera. / The changed media landscape and the era of the interactive Internet has led to changes in how new generations are consuming news, and news sharing on social media is an established phenomenon. Young people are the most active group on social media, but at the same time the lowest in consuming news. According to the media industry we can expect social media to be revolutionized by an increased content of moving media, such as videos and live stream. How will these affect the progress of young people's news habits and the news landscape in general?This study aims to examine how young adults in Sweden reflect on news spreading on social media and the expected increase of more video and live content. The study also partly intend to investigating whether they consider the news in video and live broadcast format has a different degree of reliability than those in still picture and text formats. The hope is that the results will give an indication of young adults' current and possible future consumption of news, and on the expected trend of video and live streaming in social media during 2016. The study is based on a qualitative foundation and the empirical material is collected through four qualitative interviews with young adults aged 20-28, as well as through a quantifiable survey on the web with 55.The results show an indication that young adults in Sweden has a relatively critical and tiringapproach to news spreading on social media and a desire to reduce their general social media usage. Although the active consumption of news takes place almost exclusively on digital and social media, the main view is that the phenomenon involves many risks and negative impacts. However, the digital news media triumphs based on its convenience in terms of time, location and cost. The majorities of the young adults are experiencing an increase in mobile and live content on their social media, and believe that the formats will continue to increase in digital news. The individual interests in producing more mobile and live content are significantly lower than the interest in consuming. The respondents unconsciously seems to evaluate media formats different when it comes to reliability and transparency, where live broadcasts are perceived as more truthful than news in text format because of it’s difficulty to manipulate.