Förändringsarbeten har potentiellt stor påverkan på personalens mående på företag, därför är det av stor vikt att veta hur de ska drivas för att de ska få önskad effekt. Syftet med den här studien är att fånga upp eventuella skillnader i medarbetares uppfattning av involvering i ett ledningsdrivet förändringsarbete i en stor hierarkisk organisation samt att bidra med kunskap om hur de centrala nyinstitutionella begreppen legitimitet, myter, särkoppling och ceremonier kan förklara ett sådant förändringsarbete. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där empirin samlas genom semistrukturerade intervjuer med medarbetare på ICA där deras uppfattning om involvering och de aktiviteter som genomförts inom ramen för förändringsarbetet beskrivs. I resultatet presenteras analysen av medarbetarnas upplevelse av involvering samt förklaringen av förändringen med nyinstitutionella perspektiv där vi kommer fram till att medarbetarna upplever hög grad av involvering och en tydlig kommunikation från ICAs sida, vilket gjort att deras inställning till förändringen blivit positiv och att förändringen kunnat genomföras smidigt och effektivt. Inslag av ceremonier, särkoppling, myters påverkan och både en intern och extern legitimitetsskapande drivkraft identifieras. Detta mynnar sedan ut i en diskussion vi hoppas kan användas som inspirationskälla av andra företag och organisationer inför deras kommande förändringsarbeten.

Learning Resource Centre, or LRC, is an international phenomenon and a response to the changing society that came with the development of information technology. The LRC concept spread internationally during the 1990s and began to influence Swedish collage libraries at the end of the decade. The main purpose of this study is to analyze if and how Swedish college libraries have incorporated the LRC concept. Is there a Swedish LRC model? Is the LRC concept still interesting or was it a trend that is now out of date? Interviews with eleven people from six college libraries aim to show how they define the concept LRC and how it has been integrated in to their organisations. In order to explain how these six collage libraries have related to and developed their own LRC concept an organisational theory with a mythical perspective has been used. This perspective is related to an institutional perspective and is presented by the Norwegian professors Tom Christensen, Per Lægreid, Paul G. Roness and Kjell Arne Røvik in Organisationsteori i offentlig sektor. This study concludes that there is no Swedish model, however there are some undeniably Swedish characteristics. The concept LRC is never or seldom used and the activities connected to LRC have become ordinary activities at college libraries. The substance of the LRC remains and has improved the chances for use of and collaboration within the organisation. / Uppsatsnivå: D

Syfte: Studiens syfte var att utforska hur chefer inom en svensk offentlig organisation tolkat det statliga uppdraget att införa tillitsbaserad ledning och styrning. Frågeställningarna berörde vilka olika tolkningar av tillitsuppdraget som kunde identifieras, hur dessa tolkningar kunde förklaras samt vilka betydelser de olika tolkningarna kunde ha för uppdragets genomförande.   Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ enfallsstudie och elva chefer intervjuades. En dokumentstudie inkluderades även i studien där organisationens egenproducerade tillitsverktyg presenterades som en lokal översättning av tillitsbegreppet.  Resultat:  Det visade sig i studien att chefernas tolkningar av uppdraget varierade från ett frekvent användande av tillitsverktyget till inget arbete alls. Det framkom i studien att den största anledningen till de olika tolkningarnas uppkomst var relationen och tilliten till närmaste chef.   Slutsatser: Studien konstaterar att tillit är ett relationellt begrepp där interna relationer spelar nyckelroller i tillitsarbetet. En viktig slutsats visade sig vara att hur chefer tolkade tillitsuppdraget bidrog till stor del hur underställda chefer agerade. Dessutom visar studien att hög tillit inte nödvändigtvis ökar motivationen till tillitsarbete. Studien bidrar till forskningen genom konstaterandet att tillit är viktigt i alla led inom organisationer som arbetar i riktning mot tillitsbaserad ledning och styrning.