Nyproducerade bostäder tenderar att dra iväg i hyra som påverkar vilka som kan ta del av dem. Detta bidrar till enökad boendesegregation som ökar klyftorna i samhället. Flera verktyg finns för att motverka segregationen därsocial mix genom blandning av hyresrätter och bostadsrätter är framstående. Denna studie syftar till att undersökahur planering av nyproduktioner går till för att se vad som ligger till grund för den boendesegregation som finns isamhället. Studien samlar kvalitativt in data via intervjuer inom fallstudieobjektet Uppsala. Resultatet av studienvisar att en blandningspolitik existerar i Uppsala där ett stort fokus ligger på att bygga hyresrätter med en relativtlägre hyra. Till följd av ett borttaget statligt stöd har detta dock visat sig svårt, då kostnader för byggskedet ökar.Planering för mer tillgängliga bostäder kräver ett nytt sätt att arbeta med byggkrav, hyressättning och till sistförmedling av bostäder för att kunna minska boendesegregationen.

Bostadsmarknaden är en marknad i ständig förändring. Flera faktorer såsom populationstillväxt, bostadsideal och kriser påverkar planerandet och genomförandet av nya bostäder och dess utveckling.I samhällelig förändring, utveckling och planering är bostadsmarknaden en stor del. I en fungerande samhällsplanering krävs det att det planeras för hur dagens, och framförallt morgondagens bostäder ska se ut efter människans behov, ideal och ekonomiska möjligheter.  Denna studie undersöker hur bostadsmarknaden har påverkats av en händelsebaserad kris – Covid-19. Teorier och tidigare forskning har tagits i beaktning för att kunna genomföra denna studie på ett trovärdigt vis. Det resonerades fram till att detta ämne skulle undersökas eftersom bostadsmarknaden är en stor del av den generella samhällsplaneringen, samt ett ständigt aktuellt ämne. Om nu mer aktuellt än någonsin tidigare. Syftet med studien är därigenom att konkretisera för hur bostadsmarknaden och planeringen av den har förändrats av en händelsebaserad kris; med utgångspunkt i Covid-19. För att undersöka detta har tre frågeställningar formulerats.  Studiens frågeställningar är följande.       Hur har bostadsmarknaden i Sveriges städer och tätorter utvecklats under Covid-19? Har invånarna i Sveriges bostadsideal sett till geografiskt läge och funktion förändrats under Covid-19? Vilka begränsningar/möjligheter har Covid-19 lett till vad gäller planerandet och genomförandet av nyproduktioner i Sveriges städer med utgångspunkt i Karlstad?  Undersökningen har kunnat genomföras utifrån tidigare forskning och en kombinerad metod. En kombinerad metod som tillvägagångssätt innebär att det både har använts kvalitativa och kvantitativa metoder för att nå studiens resultat. Den kvalitativa intervjun genomfördes för att kunna ta del av en djupare analys om hur bostadsmarknaden har förändrats under denna period. Intervjupersonen är verksam inom fastighetsbranschen och har erhållit lång erfarenhet. Den kvantitativa forskningen gjordes för att kunna få en bild av bostadsmarknadens utveckling sett över hela landet, i både storstad och mindre tätort. De tillfrågade respondenterna i den kvantitativa forskningen var alla fastighetsmäklare eller fastighetsmäklarassistenter.  Slutsatsen av studien är att bostadsmarknaden till stor del har påverkats av Covid-19 och att bostadens roll för människan har blivit allt mer central. / The real estate market is a market in constant change. Several factors such as population growth, housing ideals and crises affect the planning and implementation of new housing and its development. In social change, development and planning, the real estate market is a large part. In a functioning community planning, it is required that it is planned for how today's and especially tomorrow's homes will look according to human needs, ideals and economic opportunities. This study examines how the real estate market has been affected by an event-driven crisis - Covid-19. Theories and previous research have been taken into account in order to carry out this study in a credible way. It was concluded that this topic should be investigated because the real estate market is a constantly current topic, if now more relevant than ever before. Also, because the real estate market is a large part of the general urban planning. The purpose of the study is there for to concretize how the real estate market and the planning of it have been affected by an event-driven crisis with a starting point in Covid-19. Three following issues have been phrased to examine this topic. The issues of this study are the following.   How has the real estate market in Sweden's cities and towns developed during Covid-19?  Have the inhabitants of Sweden's housing ideal in terms of geographical location and function changed during Covid-19?  What limitations/opportunities has Covid-19 led to in terms of planning and implementation regarding new productions in Sweden with an outset in Karlstad?  The survey has been able to be carried out based on previous research and a combined method. A combined method as an approach means that both qualitative and quantitative approaches have been used to achieve the results of the study. The qualitative interview was conducted to get a deeper analysis of how the real estate market has changed during this period. The interviewee is active in the real estate industry and has years of experience. The quantitative research was done to be able to get a bigger picture of the development of the real estate market across the country, in both large cities and smaller towns. The respondents surveyed in the quantitative research were all real estate agents or real estate assistants. The conclusion of the study is that the real estate market has been affected by Covid-19 in large term and that the home has become increasingly more central in human life.