Det finns många fördelar att hämta ur ett affärssystem, men både vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett företags affärssystem uppkommer problem. För att realisera fördelar i så stor grad som möjligt krävs det att företag agerar på ett fördelaktigt sätt för att överkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur företag bör agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte är att identifiera viktiga områden som påverkar företags möjligheter att realiserat ytterligare fördelar under det fortsatta utvecklingen av affärssystemet, så kallat postimplementeringen. Med hjälp av en litteraturstudie, innefattande affärssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska områden för realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affärssystem, samt en intervjustudie med totalt elva företag och en implementeringskonsult, där två företag intervjuades djupare, har slutsatser dragits. Resultatet tyder på att det ramverk för kritiska påverkansfaktorer som är presenterade i litteraturen och gäller hela affärssystemets livscykel i stora drag även är tillämpbart på postimplementeringsfasen. Däremot har det identifierats ett par områden, ej specifikt behandlade i litteraturen, som anses har en påverkan på hur väl företag lyckas med att hantera de kritiska dimensionerna: dessa är intressenternas förhandlingskraft och företagets storlek. Utifrån denna analys har dimensionerna ledning och organisation benämnts till förutsättare och dimensionerna projekt och system till förenklare, där de förutsättande dimensionerna anses ha större påverkande kraft på realiseringen av nyttoeffekter under postimplementeringen. De förenklande dimensionerna däremot kräver en avvägning mellan resurser och nytta från företagets sida. Denna avvägning är beroende av den företagsspecifika situationen samt företagets förmåga att hantera de förutsättande dimensionerna.

Studien har skrivits i syfte att undersöka och klargöra spelifieringskonceptets potential för affärsnytta. Detta då material som behandlar ämnet spelifiering sällan beskriver vilken affärsnytta spelifieringslösningar faktiskt resulterar i efter tillämpning. De få teoretiska redogörelser för affärsnyttan med spelifiering som funnits att tillgå är dessutom sällan empiriskt förankrade. Studiens syfte operationaliseras genom forskningsfråga (1); Vilken typ av affärsnytta bidrar spelifiering med i verksamheter? För att besvara denna frågeställning tar studien sin grund i tidigare forskning om spelifiering, affärsnyttan med IT-investeringar samt teoretiska redogörelser specifikt relaterade till affärsnyttan med spelifiering. För att säkerställa en empirisk grund i besvarandet av forskningsfråga (1) har också en empirisk studie genomförts. Denna studie utgörs av en kombination av empirisk primärdata och empirisk sekundärdata. Primärdatat har genererats av en semi-strukturerad intervju hos ett svenskt företag som implementerat spelifiering i sin verksamhet. Sekundärdatat utgörs av tre fallstudier av internationella företag som implementerat spelifiering i sina respektive verksamheter. Att kombinera primär- och sekundärdata i den empiriska studien ansågs nödvändigt för att uppnå tillräcklig materialomfattning. Studien har också ämnat till att undersöka de ovannämnda teoretiska redogörelsernas verklighetsförankring, vilket resulterat i forskningsfråga (2); Är existerande teoretiska redogörelser för potentiell affärsnytta med spelifiering samstämmiga med faktiskt uppnådd nytta i verkligheten? Efter genomförd forskning har det i studien, som svar på fråga (1), konstaterats att spelifiering generellt bidrar med affärsnytta i form kvalitativa och ekonomiska nyttoeffekter i verksamheter. Det har också empiriskt bevisats att dessa kvalitativa och ekonomiska nyttoeffekter kan ta formen av riktningsoberoende och positiva nyttoeffekter inom områden så som prestanda, deltagande, teknikanvändning och nöjdhetsgrad samt möjligheten att föra statistik. Som svar på fråga (2) har det i studien också konstaterats att existerande teoretiska redogörelser för potentiell affärsnytta med spelifiering är i mångt och mycket samstämmiga med uppnådd reell nytta i verkligheten. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Syftet med detta arbete har varit att ge ökad förståelse och kunskap av misslyckade projekt inom offentlig projektledning samt hur lärandet tas tillvara inom dessa. Anledningen till att vi valt detta arbete och syfte var att vi uppmärksammat vissa oroväckande tendenser och mönster inom flera offentliga organisationer, vilka vi anser arbetar med ytterst viktiga samhällsfunktioner. Projekt som arbetsform har utvecklats otroligt mycket på kort tid och idag tillämpas projekt på regelbunden basis i de flesta organisationer. Inom offentliga organisationer bedrivs projekt som ofta utmärker sig genom diffusa och abstrakta mål. Detta beror främst på att offentliga organisationer bedriver helt andra typer av projekt än de som vanligtvis kan ses i privata organisationer, där projekt genomförs i vinstdrivande intressen. Inom offentliga projekt är samhällsnyttan istället i centrum, men trots detta finns en väl utbredd tendens att bedöma projekten utifrån samma parametrar och verktyg som de i vinstdrivande projekt. Dessa är illa anpassade för diffusa och abstrakta mål och medför en risk att många projekt i offentlig regi bedöms på ett mycket missvisande sätt. De mer långtgående konsekvenserna kan bli att många projekt "felaktigt" bedöms som misslyckade och informellt stämplas med en tabustämpel. Detta ser ofta organisationer och individer som en anledning till att inte hämta nyttiga och värdefulla insikter, lärdomar och erfarenheter ur, vilket i slutändan hämmar den organisatoriska utvecklingen. Utifrån befintliga teorier om projektledning och lärande har vi därför valt att granska hur offentliga organisationer bedömer projektresultat idag och hur de tar tillvara på misslyckade projekt. Med benämningen "ta tillvara" menar vi väsentliga aspekter som hur lärandet ser ut i de misslyckade projekten, vilka erfarenheter som hämtas ur dem, vilka emotionella perspektiv som hämmar reflektioner av dem, vilka nyttoeffekter som räknas in i resultatet osv. Undersökningen genomfördes med intervjuer av projekterfarna anställda inom offentliga organisationer i Karlstad. Resultaten visar att traditionella perspektiv är dominerande vid bedömningar av projektresultat i offentliga organisationer. Resultaten visar även att bedömningar försvåras av många inblandade aktörer, som har olika perspektiv till varje projekt. Det har även framgått att mål och riktlinjer ofta är mycket diffusa och abstrakta i offentliga projekt. Resultaten visar också att det finns mycket att lära ur misslyckade projekt. Exempelvis kan nyttiga erfarenheter skaffas om vikten att grundligt förankra projekt innan de initieras och värdet av delaktighet lyftas upp. Misslyckanden kan även ge lärdomar om nya idéer och utveckla ledarskap. Organisatoriskt sett visar resultaten att lärande vid misslyckade projekt knappt existerar. Organisationerna brister nämligen i tillvaratagandet av dessa eftersom det ofta inte sker någon reflektion eller analysprocess av vad som gått snett i de misslyckade projekten. / The purpose of this work has been to provide a greater understanding and knowledge of failed projects in the public sector, and how learning is taken care of. The reason we chose this field of research and its purpose was that we were aware of some disturbing trends and patterns in several places in the public sector, which are maintaining very important social functions and should be able to carry out their work in the best possible manner. Project Management has developed an awful lot in a short time and today it is applied in projects on a regular basis in most organizations. Within the public sector are projects that are usually characterized by diffuse and abstract goals, which are mainly due to the fact that government organizations are engaged in entirely different types of projects than those usually seen in private organizations, where project’s main characteristics are in profit-making interests. In the public sector, projects are implemented to benefit society, but despite this fact there is a well-spread tendency to evaluate these projects using the same parameters and tools that is used in profit-making projects, which are poorly suited for the diffuse and abstract goals found in the public sector. This entails the risk that many projects are assessed in a very misleading way. The more far-reaching consequences for many projects are that they are "wrongly" deemed as failures and thus informally stamped with a view of taboo. Very often organizations and individuals will see this as a reason not to draw useful and valuable insights, lessons and experience from these projects, which ultimately inhibit organizational development. Based on existing theories of project management and learning, we have therefore chosen to examine how the public sector assesses project results today, and how they take advantage of their failed projects. By the term "take advantage" we mean the essential aspects of how learning looks like in the failed projects, the lessons taken from them, the emotional perspective that inhibit reflections of them, what benefits are factored in the outcome and so on. The survey was conducted with interviews of experienced project staff in the public sector in Karlstad. The results show that a traditional perspective is dominant in the assessment of project results, and that assessment is further complicated by all those involved who have their different perspectives to each unique project, and the objectives and guidelines are often very vague and abstract. The results also show that there is much to learn from failed projects. For example, useful experience can be acquired that favor thorough examines of projects before they are initiated, and the value of participation can be valued to a higher point. Failures can also provide lessons for new ideas and develop leadership. Organizationally speaking, the results show that learning in failed projects hardly exists. A reason for these organization deficiencies, is because they hardly have any reflection or analysis process to describe what has gone wrong in the failed projects.

<p>IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art.</p><p>Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.</p>

IT-investeringar har under senare år blivit allt viktigare, och idag berör de i stort samtliga organisationer. För att bedöma mer traditionella investeringar finns det många olika metoder, och organisationer har betydande erfarenhet inom området. Vad det gäller IT-investeringar tillkommer dock flera problem, vilket försvårar möjligheten att genomföra en ekonomisk värdering. Framförallt är det mycket svårt att identifiera vilka effekter, positiva eller negativa, som investeringen för med sig. Vidare kan det vara ett problem att värdera dessa då många av dem kan vara av mjuk, och kvalitativ art. Trots att IT-investeringar har blivit allt viktigare för SMHI saknar organisationen, precis som många andra organisationer, en konsekvent metodik för att bedöma dessa investeringar. Utgångspunkten för det här arbetet är därför att ta fram en metodik, vilken SMHI kan använda som stöd för sina bedömningar av IT-investeringar.