The exploitation of land in Northern Sweden has caused a significant depletion of grazing grounds for semi-domesticated reindeer. This is a threat to the indigenous Sami reindeer herders of Sweden, who rely on the grazing ground in order to sustainably feed their herds. In the last decade, a significant amount of grazing land has been lost due to the construction of wind power parks (WPP) in important grazing regions. This thesis examines the discourse surrounding a WPP built in Härjedalen for IKEA. The WPP was built on Glötesvålen, a unique highland used for grazing by Mittådalen, a local herding community. Through a dissection of electronic sources and semi-structured interviews, the author conducts a discourse analysis to identify the most prevalent narratives surrounding the construction of IKEA’s WPP on Glötesvålen. An inductive approach is used to identify underlying ideologies present in the discourse through a relevant theoretical framework. The results show a pervasive enthusiasm for the WPP as a pivot towards renewable energy which mirrors the ideology of ecological modernization. The results also find a critical narrative which lifts the uneven power dynamic experienced by reindeer herders. This narrative is understood through the lens of Spivak’s (2010) “Can the Subaltern Speak?”. An additional discourse found is the symbolic issue between industrial ecological transitioning and the right to reindeer husbandry as a cultural heritage. / Exploateringen av mark i norra Sverige har orsakat en betydande förlust av betesmarker för renskötare. Detta hotar den svensk-samiska rennäringen, som förlitar sig på betesmarken för att hållbart mata sina hjordar. Under det senaste decenniet har en betydande mängd betesmark gått förlorad på grund av den ökande mängden vindkraftsparker (WPP) på, eller intillrenbetesmarker. Denna avhandling undersöker diskursen kring en WPP byggd i Härjedalen för IKEA. WPP byggdes på Glötesvålen, ett låg-fjäll som tidigare haft strategiskt viktiga betesmarker för samebyn Mittådalen. Genom en dissektion av elektroniska källor och halvstrukturerade intervjuer genomför författaren en diskursanalys för att identifiera de vanligaste narrativen om IKEAs vindkraftpark på Glötesvålen. En induktiv metod används för att identifiera underliggande ideologier som finns i diskursen genom ett relevant teoretisk ramverk. Resultaten visar en genomgripande entusiasm för vindkraft som ett steg mot förnybar energi. Detta narrativ speglar ideologin för ekologisk modernisering. Resultaten hittar också ett kritisk narrativ som lyfter den ojämna maktdynamiken som renskötarna upplever. Detta förstås genom Spivaks (2010) "Kan den underordnade tala?". Ytterligare en diskurs som upptäcks är symbolfrågan mellan industriell ekologisk omställning och bevarandet av renskötseln som kulturarv.