Sammanfattning Att vara jazzmusiker kan betyda så oerhört många olika saker, och själva ordet jazzväcker på många sätt fler frågor än svar. Jazz som framförs idag är en såpass bred musikform att den är nästan omöjlig att definiera. Diskussioner uppstår kring nästan alla antaganden när någon försöker beskriva jazz och dess utveckling, och inte minst när man gör det i textform. Viljan att definiera musik och kultur är naturlig för många människor. Det är ett sätt att definiera sig själv och varandra som musiker, konstnär och människa, och ett sätt att bygga sin identitet och sitt sammanhang. Sedan jazzen institutionaliserades har äldre jazz på många sätt satts på en piedestal som jag ibland är orolig för ska hämma dess utveckling. Jag har under lång tid strävat efter att utvecklas inom jazzens mer traditionella område, och jag har ibland ställt mig frågan om jag verkligen är jazzmusiker, jag som till exempel inte kan improvisera till Charlie Parkers Donna Leepå ett övertygande sätt.    Detta arbete kretsar kring fraser. Precis som vårat talspråk så består musik och inte minst bebop av små komponenter, fraser, som tillslut bygger upp ett språk vare sig det heter svenska eller bebop. Genom att få en djupare förståelse för hur fraserna kan omformas vill jag pröva en hypotes om att bebop är en central musikform inom jazzgenren.Jag har valt ut femton fraser från bebopen som jag bearbetat för att spelas i ett modernare sammanhang, Christian Scotts musik från 2015. Av den processen för jag sedan en diskussion kring hur mina fraser relaterar till Scotts musik, och om varför vi kallar både ny musik och bebop för jazz. Med de material jag arbetat med har jag inte kunnat se att vi kallar båda stilarna för jazz på grund av musiken i sig, utan att detta snarare har sociala anledningar. Av arbetet har jag även funnit tydliga verktyg till att omforma fraser, och i arbetet delar jag med mig av de lärdomar jag dragit längs vägen.

Med utgångspunkt från boken Omforma : Nya strukturer för designbranschen, har jag undersökt arbetssituationen för en mönsterdesigner 2017 och hur det går att koppla till svensk mönsterhistoria. Ett exempel jag tittar närmare på är kollektionen Signerad textil som visades på NK 1954. Jag reflekterar också över samtidens besatthet av mönster från 50- och 60-talet och vad det kan skapa för konsekvenser för nu verksamma formgivare.  I det gestaltande arbetet har jag skapat en varierad mönsterkollektion där jag försöker reflektera och utmana min egen designprocess.

Studien undersöker fenomenet: upplevelser av läkande sexuella möten efter negativa sexuella erfarenheter. Syftet är att undersöka hur personer med tidigare negativa sexuella erfarenheter kan uppleva sexuella möten med andra som läkande samt hur det kan främja den sexuella hälsan. Fokus ligger på hur sexuella möten med andra kan upplevas, beskrivas och förstås som läkande. Ett underliggande syfte är att förmedla hopp till dem som kanske har förlorat hoppet om njutningsfulla sexuella möten med andra. Kunskap kring detta kan även komma att bidra till utvecklingen av hälsofrämjande arbete gällande sexuell hälsa hos personer med negativa sexuella erfarenheter. Interpretative Phenomenological Analysis användes som kvalitativ metod och fem intervjuer med personer som upplevt läkande sexuella möten genomfördes. Samtliga identifierade sig som kvinnor varav tre som bisexuella, en som heterosexuell och en som heterosexuell men attraheras av människor. Teorier för att begripliggöra fenomenet var Existentiella perspektiv, Social Baseline Theory samt Teorier om att omforma kroppsminnen. Tidigare relevant forskning var inom områden Sexuell läkning efter trauma, Social smärta och läkning samt Andra ingångar till upplevelser av läkande sexuella möten. Huvudteman som framkom var Ingen press! – första steget till läkning, Från olust till lust, Upplevelser av läkande sexuella möten samt Skillnaden mellan då och nu. Sammanfattningen är att intervjupersonerna uppgav att de kunde läka från tidigare negativa sexuella erfarenheter med hjälp av sexuella möten med andra. Genom tillitsfulla relationer vågade de anta sexuella utmaningar som främjade deras sexuella hälsa och förmåga att njuta. I de sexuella mötena hjälpte den andra dem att reglera och hantera känslor som kom upp. De kunde då omforma negativa kroppsminnen på ett djupt motsägande sätt och nå upplevelser av läkning. Slutsatsen är att mer forskning om fenomenet upplevelser av läkande sexuella möten behövs. Det kan vara så att det några har skadat kan behövas andra för att läka. / The study examines the phenomenon: experiences of healing sexual encounters after negative sexual ordeals. The purpose is to investigate how people with previous negative sexual experiences can experience sexual encounters with others as healing and how it can promote sexual health. The focus is on how sexual encounters with others can be experienced, described and understood as healing. An underlying purpose is to convey hope to those who may have lost hope of enjoyable sexual encounters with others. Knowledge about this may also contribute to the development of health-promoting work regarding sexual health in people with negative sexual experiences. Interpretative Phenomenological Analysis was used as a qualitative method and five interviews with people who experienced healing sexual encounters were conducted. All of them identified as women of which three as bisexual, one as heterosexual and one as heterosexual but attracted to humans. Theories to understand the phenomenon were Existential Perspective, Social Baseline Theory and Theories of reshaping body memories. Previous relevant research was within areas of Sexual Healing After Trauma, Social Pain and Healing and Other Paths to Experiences of Healing Sexual Encounters. The main themes that emerged was No pressure! - the first step to healing, From no desire to desire, Experiences of healing sexual encounters and The difference between then and now. In summary the interviewees reported that they were able to heal from previous negative sexual experiences with the help of sexual encounters with others. Through trusting relationships, they dared to take on sexual challenges that promoted their sexual health and ability to enjoy sex. In the sexual encounters, the other helped them to regulate and deal with the emotions that arose. They could then reshape negative body memories in a deeply contradictory way and achieve experiences of healing. The conclusion is that more research on the phenomenon experiences of healing sexual encounters is needed. It is possible that what some have injured may require others to heal.