Spelling suggestions: "subject:"signerade textil"" "subject:"signera textil""
1 |
AMEH JAG DÅ!? : En mönsterkollektion och ett litet rop på hjälpNilsson, Emma January 2017 (has links)
Med utgångspunkt från boken Omforma : Nya strukturer för designbranschen, har jag undersökt arbetssituationen för en mönsterdesigner 2017 och hur det går att koppla till svensk mönsterhistoria. Ett exempel jag tittar närmare på är kollektionen Signerad textil som visades på NK 1954. Jag reflekterar också över samtidens besatthet av mönster från 50- och 60-talet och vad det kan skapa för konsekvenser för nu verksamma formgivare. I det gestaltande arbetet har jag skapat en varierad mönsterkollektion där jag försöker reflektera och utmana min egen designprocess.
|
2 |
TEXTIL MODERNISM : Signerad textil – när mönstren fick namn var de manligaNordenlöw, Marianne January 2019 (has links)
Uppsatsen utgår från Signerad textil, en kollektion tryckta tyger för offentlig miljö, som tillkom 1954 i regi av NK:s Textilkammare. Tolv konstnärliga utövare, varav tio manliga, inbjöds att medverka. För nutida betraktare är den stora majoriteten män uppseendeväckande, då det textila området länge hade kodats som kvinnligt – och gör så än. Det leder till mina frågeställningar: Hur gick urvalet av inbjudna konstnärer till? Hur kom det sig att endast två av dem var kvinnor? Hade en annan sammansättning av gruppen inbjudna konstnärer, bestående av fler eller enbart kvinnor, varit möjlig och hur hade den i så fall kunnat se ut? Materialet utgörs av Astrid Sampes arkiv på Konstbiblioteket, Nationalmuseum, samt referenslitteratur inom konst och design. De teoretiska ramarna utgörs av genusteori, med stöd av Pierre Bourdieus teorier om fält, kapital och aktörer. Metod är arkiv- och textanalys. Uppsatsen består av inledning, ett analyskapitel, ett diskussionskapitel samt epilog. I analyskapitlet skrivs dels det textila området fram som kvinnligt kodat, dels presenteras bakgrunden till Signerad textil. Parallellt vävs detta samman med ett försök att tolka det textila fältet och kollektionens kontext med hjälp av Bourdieus teorier. I det avslutande kapitlet diskuteras om och hur frågeställningarna kan besvaras samt möjliga orsaker till att de manliga konstnärerna var i stor majoritet. Epilogen handlar om hur kollektionen har presenterats efter 1954 samt att det textila fältet ännu är kvinnligt kodat.
|
Page generated in 0.0604 seconds