Den 22 juni 2020 införde regeringen möjligheten att ansöka om omställningsstöd för företag som drabbats av minskad nettoomsättning på grund av spridningen av covid-1. R9egleringen av omställningsstödet återfinns i Lag (2020:548) om omställningsstöd (LOM). Med motiveringen att snabbt kunna anpassa stödets utformning till förändrade förutsättningar har regeringen gjort bedömningen att förutsättningarna för bland annat rätt till stöd bör regleras i förordning i stället för lag. Ytterligare bestämmelser om omställningsstödet återfinns därför i förordningen (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020 (FOM) och förordningen(2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020 (FOM för maj-juli). EU-kommissionen har meddelat en tillfällig ram för statliga stödåtgärder som ett led i att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna för EU:s medlemsländer och underlätta införandet av olika stöd till följd av covid-19. Vidare har kommissionen godkänt omställningsstödet i ett särskilt beslut, vilket innebär att stödet anses förenligt med EU:s stadsstödsregelverk. Syftet med omställningsstödet är att kompensera företag som drabbats av stora omsättningstapp på grund av spridningen av sjukdomen covid-19. Syftet är vidare att skydda de anställda i företagen från uppsägning och verksamheten från att behöva avvecklas. För att syftet med regleringen ska kunna uppnås är det viktigt att reglerna är tydliga och förutsebara.  I skrivande stund finns över 200 domar från förvaltningsrätten och kammarrätten avseende omställningsstödet 2020, där företagen har överklagat Skatteverkets beslut om omställningsstöd. Det är den som ansöker om omställningsstöd som bär bevisbördan för att förutsättningarna för att beviljas stödet är uppfyllda. Rättsreglernas stabilitet har stor betydelseför rättssäkerheten. En allt för snabbt genomförd reglering kan medföra förvirring, om varken myndigheter eller medborgare hinner anpassa sig till den nya regleringen. Samtidigt är det sannolikt att en ny reglering medför vissa oklarheter som behöver förtydligas. Det kan handla om definitioner av begrepp eller förtydligande om verkställighet av vinstutdelning.Min uppfattning är att definitioner av fasta kostnader samt reglerna om diskvalificerande värdeöverföringar har varit otydliga för företagen. Trots vissa otydligheter är min sammantagna bedömning att regleringen av omställningsstödet är tydlig och förutsebar. Att det finns, eller har funnits, vissa oklarheter är väntat med hänsyn till att reglerna är helt nya.

Titel: Resultatmanipulation i ekonomiska kriser? - En studie av svenska bolags resultatmanipulation under COVID-19 pandemin. Datum: 2 juni 2022 Författare: Shajwan Karimi & Ludvig Trolle Grzechnik Handledare: Roland Almqvist Nyckelord: Resultatmanipulation, COVID-19, diskretionära periodiseringar, modifierade Jones-modellen, statliga interventioner (omställningsstöd). Forskningsfråga: Återfinns det en högre nivå av resultatmanipulation under COVID-19? Föreligger det något samband mellan statliga interventioner och nivå av resultatmanipulation? Syfte: Syfte med uppsatsen är att undersöka om statliga bidrag som ges ut under ekonomiska kriser har inverkan på nivån av resultatmanipulation. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där årsredovisningsdata från 2010–2020 hämtats från 9191 svenska bolag och med hjälp av den modifierade Jones-modellen beräknas diskretionära periodiseringar. Vidare genomförs t-tester, korrelationstester och regressionsanalys för att undersöka samband för att svara på studiens syfte. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av teori och tidigare forskning om redovisningskvalitet, den positiva redovisningsteorin, resultatmanipulation och statliga interventioner, revision och resultatkvalitet och den modifierade Jones-modellen. Resultat: Resultatet påvisar en generellt högre nivå av diskretionära periodiseringar under pandemiåret 2020. Dock återfinns ingen förhöjd nivå av manipulation i samband med statliga interventioner på branschnivå. Studien pekar på att resultatkvalitet snarare tenderar till att öka i takt med statliga bidrag.

Utdelningen, det kontanta kapital som företaget delar ut till sina aktieägare, är en het fråga i normala tider och investerare håller uppsikt om vilka företag som har mest gynnsam utdelningspolicy. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen till hur denna utdelningspolicy påverkas av den största pandemin sedan den spanska sjukan; Covid-19. Problemet som uppstår för företag under kriser som dessa är hur de ska använda utdelningen; fördela ut den som vanligt och signalera om stor tilltro till framtiden eller säkra likvider inför osäkra tider genom att minska eller ta bort utdelningen. Även valet av att mottaga omställningsstöd från staten eller ej är en del av ekvationen som företagen måste lösa för att optimera verksamheten och som påverkar möjligheten till att dela ut till sina aktieägare. Tidigare forskning har visat att utdelningspolicy hos dessa utdelande bolag ofta följer vissa mönster och att de har specifika agendor kring hur de fördelar dessa kassaflöden. För att förstå fenomenet utdelningspolicy bättre under Covid-19 har vi, i denna studie, valt att undersöka hur Signaleringsteorin, Utdelningsutjämning samt Den finansiella livscykelteorin är relevant för börsnoterade bolags utdelningspolicy i Sverige under pandemin. Dessa teorier är inkluderade i studien för att alla är relevanta i sig själv samt att de förklarar olika aspekter av företagens utdelningspolicy. Medan Signaleringsteorin och Utdelningsutjämning är metoder där företag riktar sig (signalerar) till aktieägare är Den finansiella livscykelteorin ett mer externt mått som mäter hur mognadsgraden i bolagen påverkar utdelningspolicyn. Vi anser att genom att inkludera alla dessa aspekter så kan vi skapa en nyanserad bild och öka förståelsen till utdelningspolicy i Sverige.   Denna kvantitativa studie är gjord på paneldata från 211 börsnoterade bolag från Stockholmsbörsen samt First North Growth market. Data från 2018 till 2020 är hämtad från Eikon och testade genom logistiska regressionsmodeller. Resultatet i studien visar att det blev en kortsiktig effekt på utdelningspolicyn under pandemin då sannolikheten till utdelning minskade radikalt från 2019 till 2020 samt att den totala utdelningsnivån på Stockholmsbörsen minskade ca 53,2 % mellan perioderna. Vi anser att omställningsstöd var en starkt bidragande faktor till minskningen då bolag som tog stöd förbjöds att dela ut eller besluta om utdelning under lång period under pandemin. Medan vi inte kunde förklara utdelningspolicyn under Covid-19 med teorierna Utdelningsutjämning samt Livscykelteorin så anser vi att Signaleringsteorin är relevant under Covid-19.   Det finns redan publicerade forskning kring hur pandemin har påverkat utdelningspolicyn hos företag runt om i världen men ingen utförlig studie för pandemins effekter på utdelningspolicy är gjord för bolag i Sverige. Denna studie är vårat försök till att öka förståelsen till fenomenet.

Under året 2020 drabbades världen av covid-19, en global pandemi som kom att påverka världsekonomin. Pandemin innebar stora svårigheter för många svenska företag. Till följd av omständigheterna införde den svenska regeringen ett omställningsstöd för att underlätta för företag som tappat stor del av sin omsättning. Vid utformningen av omställningsstödet infördes vissa kontrollmekanismer för att minimera missbruksrisken. Dock framfördes vissa farhågor angående mekanismerna då de ansågs kunna försvåra ansökan av omställningsstöd för vissa grupper. Det finns tidigare forskning kring användandet av New Public Management (NPM) och vilken påverkan det har på myndigheter och deras anställda. Det finns dock ett kunskapsgap gällande hur statens NPM-inspirerade styrning påverkar utformningen av offentliga tjänster samt hur en sådan styrning kan komma att påverka användarna av offentliga tjänster. Syftet med studien är därför att öka förståelsen för hur användandet av NPM kan ha kommit att prägla, och störa, det värdeskapande som sker i mötet mellan myndigheter och deras användare. Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi och insamlandet av data har skett via intervjuer samt kompletterande dokument. För att besvara studiens syfte har en fallstudie genomförts där fokus legat på omställningsstödet till följd av covid-19.  Studiens resultat visar att kravet på revisorsintyg kan komma att ha en negativ påverkan på tillgängligheten för vissa användargrupper. Resultatet av studien indikerar även att hanteringen av omställningsstödet till största del varit positiv, men att omställningsstödet i vissa hänseenden brustit i sin kommunikation. Utifrån dessa faktorers påverkan kan slutsatsen dras att statens NPM-influerade styrning har försvårat värdeskapandeprocessen för vissa användare. Studiens fynd kan eventuellt vara tillämpbara för att förbättra tillgängligheten för användare av statliga tjänster.  Därav kan studiens resultat vara betydelsefulla för framtida forskning kring hur NPM-inspirerad styrning påverkar användarna av statliga tjänster. / During the year of 2020, the world was affected by covid-19, a global pandemic that also came to affect the world economy. The pandemic caused big difficulties for many Swedish companies. In the light of these circumstances the Swedish government introduced an economic support system (omställningsstödet) to ease the impact for these companies. Control mechanisms to reduce the risk of abuse were introduced when developing the aid. However, some apprehension surrounding the control mechanisms and their effect on the application process for some groups was presented. Previous research shows how New Public Management (NPM) affects the governmental agencies and their employees. There is however an existing knowledge gap regarding how the government´s NPM-inspired management affects the design of public service and how this will affect the users of public services. The aim of the study is therefore to clarify whether the ideas behind NPM may also have influenced, and disrupted, the value creation that takes place in the meeting between authorities and their users. The study has applied a qualitative research strategy and the collection of data has taken place via interviews and supplementary documents. To answer the purpose of the study, a case study was conducted where the focus was on the adjustment support because of covid-19. The results of the study show that the requirement for an auditor's certificate may have a negative impact on the availability of certain user groups. The results of the study also indicate that the handling of the support has been largely positive, but also shows that the support in some respects failed in its communication. Based on the influence of these factors it can be concluded that the government´s NPM-influenced governance has made the value creation process more difficult for certain users. The findings may be applicable to improve accessibility for the users of public services. Therefore, the results of the study may be significant for future research on how NPM-inspired governance affects users of public services.

Studien försöker förklara hur företag anpassar utformningen av sin redovisning när de pågrund av kriser i samhället riskerar politiska kostnader. Krisen som undersökts är Covid-19 och studien är baserad på tidigare forskning avseende positiv redovisningsteori. Vi argumenterar för att svenska företag som mottagit stöd i samband med Covid-19 i större utsträckning kommer använda sig av anpassningar i redovisningen för att minska resultatet. Metoden är kvantitativ och vi testar hypotesen genom en korrelationssanalys av företagens mottagna stödåtgärder och anpassningar i bokslutet samt nettoomsättningen och anpassningar i bokslutet. Studiens insamlade empiri består av årsredovisningar från 31 företag, varav urvalet är hämtat från de 400 företag som under år 2020 mottagit mest omställningsstöd i Sverige. Studien har hanterat företag som hunnit släppa sina årsredovisningar fram till och med 2021-04-30. Insamlad data har tillsammans med den teoretiska referensramen legat till grund för studiens resultat. Resultatet tyder på att det inte finns någon positiv korrelation mellan de två olika mätningarna. Detta skulle innebära att mottagandet av omställningsstöd på grund av krisen Covid-19, inte påverkat företagens beslut kring anpassningar i bokslutet. Detta ligger dock i linje med tidigare forskning där stödet för hypotesen varit varierande.