The world’s population alongside the general consumption and use of natural resources hasgrown immensely during the past decade. The construction sector is today one of the industriesthat has the highest impact on the environment. Therefore, the current linear economy has to bemoved towards a circular economy which aims for material- and resource efficiency. The concept of reverse logistics for reuse of construction material and the need for collaboration hasbeen identified as key areas for transitioning to a circular economy and thus has a decisive rolein reducing the construction waste. However, due to the construction industry beingfragmented, a lack of collaboration amongst real estate developers and other market actors hasbeen identified as a barrier for successfully implementing the reuse of construction materials.Furthermore, the real estate developer is seen as a key actor to utilise the potential of the reuseof construction materials by creating incentives and collaborations with other actors involved. The aim of this paper was therefore to investigate different actor’s perspectives in the realestate- and construction sector regarding reuse of construction materials and what the keybarriers and incentives are for them to implement it. Furthermore, by gaining an understandingof each actor's perspective the aim was to create a framework model for how a real estatedeveloper can achieve a strategic collaboration with different actors to make the process ofreusing construction materials in tenant adaptation projects more efficient. This was achievedby interviewing key actors within the real estate- and construction industry in order to get anoverall perspective on their views. Furthermore, a survey was conducted to obtain anunderstanding of the tenants view on having reused construction materials in their facilities. The results indicated that the main barriers were; a lack of incentives, lack of logistics &recovery facilities, an established procedure for quality assuring the material & warranty issuesas well as the tenants’ perception of it. Furthermore, the results show that the real estatedeveloper can create different types of incentives for the tenants and involved actors in order tofacilitate the implementation of material reuse and an established collaboration. Lastly, aframework model was presented to demonstrate how a real estate developer can collaboratewith different actors in order to get a deeper understanding of the dynamics of a potentialcollaboration. / Världens befolkning har i samband med den generella konsumtionen samt vår användning av naturresurserna ökat avsevärt det senaste decenniet. Bygg- och fastighetssektorn är idag en av de industrier som har störst påverkan på vår miljö. Därav behövs en skiftning från den linjäraekonomin till en cirkulär ekonomi som grundar sig i material- och resurseffektivisering.Konceptet omvänd logistik för ett ökat återbruk av byggmaterial och behovet av samarbete har identifierats som viktiga verktyg för skiftet mot en cirkulär ekonomi och därmed en minimeringav byggavfall. Då byggbranschen idag är fragmenterad har bristen på samarbete mellan fastighetsägare och andra aktörer identifierats som en utmaning för att implementera återbrukav byggmaterial med framgång. Vidare ses fastighetsägare som en huvudaktör som kan utnyttja potentialen som finns kring återbruk av byggmaterial genom att skapa incitament ochsamarbeten med andra involverade aktörer. Därför var syftet med denna rapport att utreda olika aktörers perspektiv på återbruk avbyggmaterial inom bygg- och fastighetssektorn samt vad de främsta barriärer och incitament ärför att de ska implementera det. Vidare, genom att få en förståelse för samtliga aktörersperspektiv var målet att skapa en modell för hur fastighetsägarna kan uppnå ett strategiskt samarbete med olika aktörer för att effektivisera processen av återbruk av byggmaterial vid enhyresgästsanpassning. Detta uppnåddes genom att intervjua huvudaktörer inom bygg- och fastighetssektorn. Vidare gjordes en enkät för att erhålla en förståelse för hyresgästerna syn på att ha återbrukatbyggmaterial i deras lokaler.

Under de senaste årtiondena har planeten, på grund av människans överanvändning av resurser, genomgått stora klimatförändringar och global uppvärmning. Den prognostiserade ökningen av population i kombination med den urbanisering som pågått de senaste 40 åren där fler söker sig till storstäderna kommer att resultera i ett ökat bostadsbyggande. Detta i sig innebär stora utmaningar då byggsektorn idag står för en betydande del av samhällets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. En del av byggsektorns negativa klimatpåverkan kommer från dess ohållbara avfallshantering där en stor mängd av det avfall som slängs är potentiellt återanvändbart material. Med anledning av detta har syftet med denna studie varit att undersöka huruvida omvänd logistik, inriktat mot återbruk, i samverkan mellan byggentreprenörer i begränsade tätbebyggda stadsområden kan reducera avfall av byggmaterial för en mer hållbar utveckling. Det teoretiska ramverk som identifierats i studien, och ligger till grund för resultatet och de slutsatser som dragits, består främst av tre teorier: hållbar utveckling, cirkulär ekonomi och omvänd logistik. Hållbar utveckling med sina tre underdimensioner: social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet syftar huvudsakligen till det optimala läge där jordens resurser förbrukas på ett så hållbart sätt som möjligt. Cirkulär ekonomi är en process där ett använt material används så länge som möjligt i ett cirkulärt kretslopp med möjligheten att organisera och optimera hållbara materialflöden genom att bevara resurser och minska avfall. Slutligen är omvänd logistik en gren inom logistiken som syftar till hur en produkt av något slag hanteras, efter att den sålts och använts, med en effektiv hantering som antingen skapar nytt värde eller korrekt bortskaffande. Empirin är framtagen utifrån en kvalitativ metod i form av intervjuer kompletterat med kvantitativa data från en enkät. Resultatet bekräftar det som utgör studiens problem att det slängs brukbart material varpå ett medelvärde på åtta procent av det totala avfallet enligt studien har uppskattats vara brukbart. De materialen med störst potential till återanvändning är virke, skivmaterial av olika slag, isolering, armering och stålreglar. Gällande studiens inriktning att öka återanvändandet i samverkan mellan byggentreprenörer så finns det en generellt positiv inställning till det. Det finns även en insikt i att det genom samverkan kan vara möjligt att lösa problemet med dagens ohållbara avfallshantering under förutsättningen att de utmaningar som identifierats kan lösas. De största utmaningar som identifierats i studien var främst problematik med lagerhållning, kvalitetssäkring av återanvändningsbart material och resursineffektivitet. I studien har det framkommit att för att kunna påbörja återanvändning i samverkan för alla typer av byggmaterial finns det faktorer som måste lösas vilket innebär att det inte är något som kan implementeras idag. Däremot finns det inga egentliga större hinder till att börja återanvända standardiserat byggmaterial till provisorier då kvalitetsäkringsfrågan i form av garanti inte är relevant samt att det finns ett behov av sådant material under hela byggprocessen vilket löser problematiken med lagerhållning. För att påbörja arbetet med detta skulle digitala plattformar som idag redan finns kunna användas som marknadsplats, där det läggs in en begräsning på vilka som får köpa materialet som då skulle vara närliggande projekt. Även en enkel utgångpunkt istället för en digital plattform vore att en tätare kommunikation hålls mellan projekten och att materialfrågan därmed kan hanteras på samverkansmöten som hålls en gång i veckan. Slutligen kan det utifrån detta konstateras att efter en tids implementering av den här typen av omvänd logistik, inriktat mot återanvändning i samverkan, bör mängden avfall kunna reduceras jämfört med idag. Det skapar en mer cirkulär ekonomi i de begränsade tätbebyggda stadsområdena vilket i sin tur bidrar till en mer hållbar utveckling. / In the past decades the planet has, due to human overuse of resources, undergone climate change and global warming. Because of the projected increase of the population as well as the urbanization that has been going on the last 40 years, where more people seek towards metropolitan areas, it will result in an increased construction of housing. This will result in challenges considering the fact that the construction sector today represents a significant part of society's negative climate impact from a life-cycle perspective. One factor contributing to the negative climate effect given by the construction industry is its unsustainable waste management in which a significant part of the wasted materials is reusable. For this reason, the purpose of this research has been to investigate whether reverse logistics, targeted at reuse of construction materials, in collaboration between contractors in limited urban areas can reduce waste materials for sustainable development. The theoretical framework identified in this study, from which the result obtained originates and the conclusions are drawn, consists primarily of three theories: sustainable development, circular economy and reverse logistics. Sustainable development with its three dimensions: social, ecological and economic sustainability is aimed to reach the optimal stage in which resources are consumed in a sustainable way as possible. Circular economy is a process where used material is used as long as possible in a circular cycle with the ability to organize and optimize sustainable material flows, this by conserving resources and reducing waste. Lastly, reverse logistics is a branch within the common logistics that manage products of any kind after usage with an efficient management that either creates new value or a proper disposal. The results are based on a qualitative method with interviews supplemented by quantitative data from a questionnaire. The results confirm what constitutes the study's problem of today's unsustainable waste management in which still usable materials are discarded, whereupon the mean value of eight percent of the total waste is estimated to still be usable. The materials with the greatest potential for reuse are wood, board materials of various kinds, insulation, reinforcement bars and steel joists. Regarding the study's focus on increasing reuse in collaboration between contractors, a general positive attitude is seen towards it and there is an insight in the fact that solving the problem of today's unsustainable waste management will be difficult without collaboration. However, this is given by the fact that the challenges identified can be solved. The identified challenges in the study were mainly problems with quality assurance on reusable materials, inventory and resource inefficiency. In this study it has emerged that when it comes to starting reuse in collaboration consisting all types of building materials, there are factors that must be resolved before it will be possible. Something that stands in the way of implementing it today. On the other hand, there are no major obstacles towards reusing standardized building materials for temporary work since the quality assurance issue in the form of a guarantee is not relevant and that there is a need for such material during the entire building process, which solves the problem of inventory. To begin work on this, digital platforms that already exist today could be used as a marketplace, where a restriction is placed on who may buy the material. It could also be as simple as keeping a closer communication between projects. Finally it can be concluded that, after a period of time, an implementation of this type of reverse logistics, focused on reuse in collaboration, will be able to reduce the amount of waste compared to today. This will create a more circular economy in limited urban areas, whilst contributing to a more sustainable development.

Purpose – The purpose of the study is to develop guidelines for effective returns management in manufacturing companies that provide both standard and customized products. To answer the purpose, it was broken down into three questions: [1] How does the return management process differ between standard and customized products in manufacturing companies? [2] What challenges exist in the return management process in manufacturing companies for standard and customized products? [3] What guidelines can be implemented for standard and customized products when streamlining the return management process in manufacturing companies? Method – This study used the case study research method, with a qualitative approach together with a case company. The empirical data was composed using the data collection techniques of interview, observation, and document study. Pattern matching was used to provide a basis for analysis by comparing the theoretical framework with the collected empirical data. Findings – The result of the study is that the management of customized products is more time-consuming and involves more stakeholders than for standard products. It also identified six challenges that can be linked to the return flow. Finally, nine guidelines were developed to streamline returns management in manufacturing companies. Implications – The study contributes with both practical and theoretical implications. This is because the guidelines developed can be used by manufacturing companies in their returns management process to streamline the flow. These guidelines also go towards a more focus on a standardized approach that decision makers can follow. The study also contributes to guidelines to work with, as an addition to the established research. Limitations – This study has been limited to returns and thus complaints have been chosen to be excluded. This is because complaints arise when there is a fault in a product, which is based on a lack of quality in manufacturing. The interest of the study is instead to investigate how returns are handled. In addition, the study has only been conducted at one company, which may have an impact on generalizability.