Idag slängs en stor del av konsumenters använda textilprodukter i soptunnan för att sedan deponeras i stora sopområden, så kallade landfills. Vad många inte känner till är att en stor del av det som slängs egentligen går att återanvända. Genom att ta vara på nyttjade produkter kan företag minska användningen av råmaterial i produktion för att på sikt uppnå en sluten produktlivscykel. Syftet med den här uppsatsen är att, med hjälp av en kvalitativ ansats, undersöka hur textilföretag arbetar med att erhålla nyttjade produkter från konsumenten och återföra de tillbaka in i företaget. Genom att studera tidigare forskning inom området har vi identifierat fem nyckelprocesser i produktens väg från konsumenten tillbaka till företaget. Processerna är följande: Produktinsamling, Returlogistik, Sortering och disponering, Återanvändningsalternativ samt Omdistribution, vilka dessutom är de huvudområden som presenteras i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en syntesmodell som framtagits för att utföra en jämförande analys av empirin. Rapportens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av insamlad empiri från intervjuer bör bidra till ett mer uppdaterat synsätt på vilka utmaningar som textila företag, som har implementerat en Closed-loop Supply Chain, står inför. Förhoppningsvis kommer resultatet att frambringa lösningar för textilföretag som önskar förlänga eller stänga sina produktlivscykler. Studien granskar tre svenska textilföretag som idag har implementerat insamlingssystem, antingen internt eller via en tredjepartsorganisation. Det återanvändningsalternativ som används är främst återanvändning men till viss del även återvinning. Studien identifierar att ett problem som försvårar att stänga produktlivscykeln är att motivera konsumenten till att återlämna sina nyttjade plagg istället för att slänga dem. Textilföretagen ser även en svårighet med att få tillgång till teknik som möjliggör materialåtervinning. Ytterligare en aspekt som försvårar återvinningsprocessen är att textilbranschen idag ofta använder sig av heterogena material med fiberblandningar vilket gör det svårt att avgöra textiliernas materialinnehåll. Slutligen visar studien att avsaknaden av miljölagstiftning och direktiv inom textilbranschen leder till att det är svårt att definiera vad Closed-loop Supply Chain är, vilket försvårar hanteringen av textilavfall.

Textilindustrin präglas av en snabb produktionstakt som genererar stora mängder textilavfall. År 2025 träder Avfallsdirektivet bestämmelser om separat textilinsamling i kraft, vilket innebär att den svenska avfallsindustrin står inför en stor omställning. Studien syftar därför till att utforska aktörernas ansvarsområden och positioner inom textil avfallshantering. För att kunna öka förståelsen för hur nya direktiv kan implementeras på ett effektivt sätt belyser studien även utmaningar och möjligheter. Målet är således att främja övergången till en cirkulär ekonomi och förbättrad avfallshantering i Sverige. För att samla in data har en kvalitativ metod tillämpats, där fyra semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer verksamma inom den textila värdekedjan genomfördes. Empirin analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och åtta tillhörande subteman. Studien visar på en omogen marknad som möts av utmaningar i form av otillräckliga volymer, bristande infrastruktur och konsumenters okunskap. Det finns dock möjligheter som ponerar ett samordnat avfallssamhälle med medvetna konsumenter där avfall ses som resurs. Studien bidrar således med kunskap inom den svenska avfallshanteringens omställningsarbete mot en cirkulär ekonomi. / The textile industry is characterized by a rapid production pace that generates large amounts of textile waste. In 2025, the Waste Directive’s regulation on separate textile collecting will come into force, which means that the Swedish waste industry is facing a major transition. Therefore, this study aims to explore the responsibilities and positions of actors within textile waste management. To increase understanding of how new directives can be implemented effectively, this study also highlights challenges and opportunities. The goal is therefore to promote the transition to a circular economy and improved waste management in Sweden. For data collection, a qualitative method has been applied, where four semi-structured interviews with relevant actors involved in the textile value chain were conducted. The empirical data was analyzed through thematic analysis, resulting in three main themes with eight belonging subthemes. The study reveals an immature market facing challenges such as insufficient volumes, inadequate infrastructure and consumer ignorance. However, there are opportunities that suggest a coordinated waste society with informed consumers where waste is seen as a resource. The study therefore contributes with knowledge to the Swedish waste management’s transition towards a circular economy.