Upcycling of textiles is a well-known method to remake worn textiles and decrease the environmental impact coming from the textile industry. Many fast fashion companies have tried to implement upcycling in their own textile value chains to become more circular. Although the effort is good in theory, there is more to be done to get better efficiency when it comes to upcycling textile fashion products. The purpose of this report was to study the obstacles in the textile upcycling chain for small-scaled actors that are engaged in design driven upcycling. This report partly investigates a specific textile value chain that is based on redesigning home textiles that comes from textile consumer waste. The report investigates the collaboration between supplier, designer and manufacturer in this specific value chain. This was by outlining their current communication and process steps. The report intends to form a ground for creation of communication tools for actors working similarly. Re:textile at Science Park Borås is a project that is working towards developing new design principles, business models and production systems in the textile industry for a better circular flow system. The cooperation with Anna Lidström, Artistic Director at Re:textile, made it possible to investigate the upcycling industry and identify the obstacles in the pre-production and production process. For collecting information for this report, data research and interviews with Swedish companies have been done. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry, that were provided with as much information as possible for the analysis. The companies that attended the interviews were from different companies in the textile upcycling industry. The companies were Rave Review, XV Production, Björkåfrihet and SIPTex. The information from the interviews contributed a ground for the analysis. The semi-structured interviews varied from telephone interviews and visits. The compilations from the interviews have been carefully used to answer the reports research questions. Conclusions are presented as obstacles for the textile upcycling chain at design driven small-scaled actors. One obstacle is to cater bigger quantities of textile consumer waste that keeps the same quality. Another obstacle is the way of ensuring the quality of the product through the value chain to consumers. The third obstacle is that the communication tools are not written according to any principles which contribute to mistakes in the manufacturing process. / Återbruk av textilier är en väl omtalad metod för att ta vara på använda textilier för att minska på miljöpåverkan som kommer från textilindustrin. Många snabbt modeväxlande företag har försökt implementera återbruk i deras egna värdekedjor för att bli mer cirkulära. Även om tanken är god, så är det mer som behöver göras för att få en bättre effektivitet när det kommer till att återbruka textila modeprodukter. Syftet med rapporten var att undersöka hinder i den textila återbrukskedjan hos småskaliga aktörer som ägnar sig åt designdriven återbruk. Rapporten utreder dels en specifik textil värdekedja som grundar sig på att omdesigna hemtextilier som kommer ifrån textilt konsumentavfall. Rapporten utreder samarbetet mellan leverantör, designer och tillverkare i denna specifika värdekedja. Detta genom att redogöra för deras nuvarande kommunikation och processteg. Studien avser att ligga till grund för skapandet av kommunikationsverktyg för aktörer som arbetar liknande. Re:textile på Science Park Borås är en verksamhet som jobbar med att utveckla nya designmetoder, företagsmodeller samt produktionssystem i textilindustrin för ett bättre cirkulärt flödessystem. Samarbetet med Anna Lidström, Konstnärlig Ledare på Re:textile gjorde det möjligt för författarna att undersöka återbruksindustrin och identifiera bristerna i förproduktion och produktionsprocessen. För insamling av information till denna rapport har datainsamling och intervjuer med svenska företag gjorts. Företagen som ställde upp på intervju var ifrån olika verksamheter i den textila återbruksindustrin. Företagen var Rave Review, XV Production, Björkåfrihet och SIPTex. Information från intervjuerna bidrog till underlag för en analys. De semi-konstruerade intervjuerna varierade med både telefonintervju samt platsbesök. Sammanställningarna från intervjuerna har med aktsamhet använts för få svar på rapportens frågeställningar. Slutsatser redogörs som hinder för den textila återbrukskedjan hos designdrivna småskaliga aktörer. Ett hinder är bland annat att tillgodose större kvantiteter av textilt konsumentavfall som håller samma kvalitet. Ett annat hinder är att säkerställa kvalitén av produkten genom värdekedjan till kund. Ett tredje hinder är att kommunikationsverktygen inte är skrivna enligt några principer vilket bidrar till misstag i tillverkningsprocessen.

Textilindustrin präglas av en snabb produktionstakt som genererar stora mängder textilavfall. År 2025 träder Avfallsdirektivet bestämmelser om separat textilinsamling i kraft, vilket innebär att den svenska avfallsindustrin står inför en stor omställning. Studien syftar därför till att utforska aktörernas ansvarsområden och positioner inom textil avfallshantering. För att kunna öka förståelsen för hur nya direktiv kan implementeras på ett effektivt sätt belyser studien även utmaningar och möjligheter. Målet är således att främja övergången till en cirkulär ekonomi och förbättrad avfallshantering i Sverige. För att samla in data har en kvalitativ metod tillämpats, där fyra semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer verksamma inom den textila värdekedjan genomfördes. Empirin analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och åtta tillhörande subteman. Studien visar på en omogen marknad som möts av utmaningar i form av otillräckliga volymer, bristande infrastruktur och konsumenters okunskap. Det finns dock möjligheter som ponerar ett samordnat avfallssamhälle med medvetna konsumenter där avfall ses som resurs. Studien bidrar således med kunskap inom den svenska avfallshanteringens omställningsarbete mot en cirkulär ekonomi. / The textile industry is characterized by a rapid production pace that generates large amounts of textile waste. In 2025, the Waste Directive’s regulation on separate textile collecting will come into force, which means that the Swedish waste industry is facing a major transition. Therefore, this study aims to explore the responsibilities and positions of actors within textile waste management. To increase understanding of how new directives can be implemented effectively, this study also highlights challenges and opportunities. The goal is therefore to promote the transition to a circular economy and improved waste management in Sweden. For data collection, a qualitative method has been applied, where four semi-structured interviews with relevant actors involved in the textile value chain were conducted. The empirical data was analyzed through thematic analysis, resulting in three main themes with eight belonging subthemes. The study reveals an immature market facing challenges such as insufficient volumes, inadequate infrastructure and consumer ignorance. However, there are opportunities that suggest a coordinated waste society with informed consumers where waste is seen as a resource. The study therefore contributes with knowledge to the Swedish waste management’s transition towards a circular economy.