Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.  Metod: Studien hade en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie med systematisk sökning av vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökningen resulterade i 14 artiklar som bearbetades och analyserades tills kategorier och subkategorier kunde identifieras. Resultat: Resultatet presenterades i fem kategorier; Vårdtiden, Stöd, Tankar och känslor, Smärta samt Livet fortsätter.  Många patienter upplevde det svårt att vänta på operationsdagen. Patienter var generellt sett nöjda med informationen de fick preoperativt, men många upplevde bristfällig postoperativ information från personal. En del patienter såg ingreppet som en livsavgörande händelse och kände stark rädsla, oro och ångest inför det och framtiden. De flesta patienter var nöjda över att ha genomgått kirurgin och de ansåg att deras liv hade räddats. Nyckelord: erfarenheter, hjärtkirurgi, patienter, preoperativt, postoperativt

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM). KASAM utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Syfte: var att beskriva livskvalitet hos vuxna efter en brännskada. Metod: en litteraturstudie med en systematisk sökning med en beskrivande design har genomförts. Dataanalys genomfördes med en modifierad innehållanalys.  Resultat: I studien framkom fem kategorier: Arbete, Allmän hälsa och socialt välbefinnande, Mental hälsa, Fysisk funktion och fysisk hälsa samt Kroppsuppfattning. Förmågan att arbeta främjade livskvaliteten. Brännskadans placering hade betydelse för utveckling av ångest/depression, de patienterna med ansiktsdeformeringar och/eller brännskadade händer fick diagnosen ångest/depression i större utsträckning än resterande patienter. En brännskada medförde en sämre mental hälsa än bland normalpopulationen. Social förmåga, personliga relationer, sexualliv och kärleksrelation påverkade livskvaliteten. Att bearbeta de estetiska och funktionella negativa konsekvenser som brännskadan medfört var betydande för livskvaliteten.    Slutsats: Förmågan att arbeta, brännskadans storlek, djup och placering påverkar livskvaliteten. Brännskadade patienters nuvarande familjesituation är mer tillfredsställande jämfört med normalpopulationen fyra år efter brännskadan. Ansiktdeformeringar och brännskadade händer ger svåra sociala problem.    Sökord: Brännskada, Kris, Livskvalitet och Trauma

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.