Bakgrund Studier i många länder visar att föräldrar missbedömer sitt barns vikt vilket kan leda till en ohälsosam viktutveckling. I Sverige har Barnavårdcentralen (BVC) regelbunden hälsouppföljning av barnet. Men trots information missbedömer en del föräldrar sitt barns viktstatus. Det är föräldrar som introducerar barnen i deras kost- och motions vanor, som etableras i barn- och ungdomsåren. Syfte Syftet med studien var att beskriva föräldrars syn på sitt barns vikt i åldrarna 2-6 år. Vilken information de fått om kost och motion. Om de var nöjda med informationen. Vilken information de efterfrågade på BVC om kost och motion. Metod En deskriptiv design med kvantitativ ansats valdes för studien. Undersökningen gjordes på tre slumpmässigt utvalda BVC i Mellansverige. I studien inkluderades föräldrar till barn mellan 2 – 6 år som genomförde hälsobesök på BVC. En deskriptiv design med kvantitativ ansats valdes för studien. En enkät lämnades ut till föräldrar som besvarade och lämnade in den efter besöket. Resultat Sammanlagt 104 föräldrar besvarade enkäten, varav 77 barn var normalviktiga, 13 underviktiga och 9 överviktiga. Av de föräldrar som besvarat frågor om sitt barns vikt, hade 76 (80%) föräldrar rätt viktuppfattning om sitt barn, medan 19 (20%) föräldrar hade fel viktuppfattning. Tre av fyra föräldrar uppgav att de inte hade fått råd om motion och två av fyra uppgav att de inte fått råd om kost. Majoriteten var mycket nöjd med den information de fått på BVC. Slutsats Var femte förälder hade fel viktuppfattning om sitt barn och många uppgav att de inte fått råd om kost och motion. BVC-sjuksköterskan bör ha ett individuellt anpassat hälsosamtal där syftet med samtalet tydliggörs. Informationen kan med fördel ges med bilder som komplement till skriftlig information. BVC-sjuksköterskan bör arbeta utifrån en familjecentrerad omvårdnad, där hälsoinformationen utgår från individens och familjens resurser och styrkor.   Nyckelord: Föräldrar, vikt, förskolebarn, syn

No description available.

Strålbehandling mot huvudhalsområdet är en påfrestande period för patienter med huvudhalscancer. Flera lokala, problematiska biverkningar uppstår i munhåla och svalg som skapar stora problem för patienterna. Syftet med studien var att genom en fenomenologiskt hermeneutisk metod för att undersöka hur patienter upplever och hanterar smärta vid extern strålbehandling mot huvudhalscancer. Urval: Fyra patienter med huvudhalscancer intervjuades under slutet av sin strålbehandlingsperiod. Resultatet beskriver upplevelsen och hantering av smärta enligt två teman: Att vara i smärtan och Att hantera smärtan. Att vara i smärtan innebar att smärtan upplevdes som halsont, något trasigt, sårigt och att smärtan var svårt att uttrycka i ord, samt varierade i intensitet under dygnet. Att leva med smärtan i vardagen innebar att varje måltid upplevdes påfrestande, vilket i det längre perspektivet påverkade det sociala livet. Att hantera smärtan innebar att deltagarna försökte kontrollera smärtan med smärtlindring som inte alltid upplevdes ge effekt. Smärtan accepterades och tolererades till viss del av deltagarna som en del av behandlingen. Deltagarna upplevde att smärtan hade ett övertag vissa stunder vilket var svårt att hantera. Konklusion: Deltagarna upplevde hanterbar till outhärdlig smärta, men tolererade och accepterade smärtan till en viss nivå. En del av sjuksköterskans uppgift är att bedöma smärtan och hjälpa patienterna att hantera smärtan under strålbehandlingsperioden. Empowerment kan vara ett sätt att göra patienterna delaktiga i sin hantering av smärtan, vilket innebär att patienten får kunskapen, förmågan, inställningen och självkännedomen för att kunna förbättra sin livskvalitet.

I vården drabbas upp till 60 % av personalen av våld och hot i Sverige, vilket kan komma att påverka den vård som bedrivs och tillgängligheten på den. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan hanterar våld och aggression i vården samt att beskriva vilket ansvar organisationen har i det våldsförebyggande arbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanfattades i tre kategorier: organisatoriska strategier för att förebygga våld, sjuksköterskans strategier i våldsamma situationer och våldets inverkan på sjuksköterskans omvårdnad. Organisationen har ansvar att utbilda sin personal, däribland sjuksköterskor. Om sjuksköterskan får tillräcklig utbildning kan det bidra till att de våldsamma situationerna upptäcks i tid och kan förhindras. Sjuksköterskans egna erfarenheter bidrar också till strategier som kan användas i våldsamma situationer. Om våldet inte kan hanteras finns en risk för negativ påverkan på vården och relationen mellan sjuksköterska och patient. Bredare forskning behövs i Sverige inom samtliga vårdgrenar. Genom att belysa problemet redan i grundutbildningen skulle en grund kunna skapas för sjuksköterskan att stå på inför vidare utbildning. / In the healthcare approximately 60 % of the staff suffer from violence and threats in Sweden, which may affect the care that is conducted and the availability of it. The aim of this study was to illuminate how nurses deal with violence and aggression in the healthcare and to describe the responsibilities of the organization in the prevention of violence. The study was designed as a literature study in which 16 scientific papers were processed and summarized into three categories: organizational strategies to prevent violence, nurses’ strategies in violent situations and the impact of violence on nursing. The organization has the responsibility to educate its staff, including nurses. If nurses receive adequate training it may contribute to that violent situations are discovered in time and can be prevented.  The nurse's own experiences can also contribute to developing strategies that can be used in violent situations. If violence can not be managed there is a risk of negative effects on health care and the relationship between nurse and patient. A wider research is needed in Sweden in all healthcare disciplines. By highlighting the problem in the basic education for nurses, a basis could be created for nurses in their further education.  

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett hot mot kvinnors mänskliga rättigheter och ett stort problem världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en skyldighet att upptäcka våldet och ge ett adekvat medicinskt och psykosocialt omhändertagande. Men flertalet kvinnor som blir utsatta för partnerrelaterat våld och uppsöker vård på akutmottagningar blir inte identifierade som offer för partnerrelaterat våld. Syftet var att genom en litteraturöversikt klargöra vilka faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor som inkommer till akutmottagningar. Metod: En litteraturöversikt som baserades på vetenskapliga artiklar inom område våldsutsatta kvinnor på akutmottagningar. De vetenskapliga artiklarna söktes fram via databaser. Resultat: Merparten av studierna visade att sjuksköterskor på akutmottagningar saknade kunskap och utbildningen inom ämnet. Vidare var en kaotisk miljö samt patientens motvilja till att medverka faktorer som försvårade identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Diskussion: Orsaken till kunskapsbristen om ämnet kan bero på att undervisning om mäns våld mot kvinnor inte ges i utbildningen. Slutsats: Eftersom sjuksköterskor har stor brist på kunskap inom problemområdet krävs både forskning och utbildning kring mäns våld mot kvinnor.

Bakgrund: Närstående är ofta delaktiga i den palliativa omvårdnaden. Det kan vara en tid av oro, osäkerhet och maktlöshet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes behov av stöd från sjuksköterskan när en familjemedlem med cancer vårdas palliativt. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningar efter relevanta studier gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter urval kvalitetsgranskades och analyserades 12 kvalitativa och kvantitativa artiklar. I analysprocessen kondenserades meningsbärande enheter till kategorier vilka utgjorde resultatet. Resultat: Närståendes behov av stöd från sjuksköterskan i palliativ vård beskrivs genom de tre huvudkategorierna kompetens, tillgänglighet och information. Slutsats: När sjuksköterskan visar medicinsk kunskap har god kommunikation med de närstående samt förser dem med fortlöpande information ökar det tryggheten i den palliativa kontexten. Det finns begränsat med forskning om närståendes upplevelser på området och vi ser behovet av ytterligare forskning.

No description available.

<!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} -->De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vården. En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder. En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder. Längden av yrkesverksam erfarenhet verkar inte ha någon positiv inverkan på attityderna. Sjuksköterskorna efterfrågar mer utbildning och kunskap i ämnet psykiska sjukdomar. Av föreliggande studie ses stort behov av mer forskning inom ämnet då många av resultaten inte är tydliga och klara slutsatser är svåra att dra.

No description available.

Background Being outdoors on a regular basis is beneficial for all individuals, people with dementia who is living in special accommodation have not always that possibility. If the person with dementia live in a stimulating environment can contribute to the person's functions are maintained. Aim To provide a basis for evaluation of a new outdoor environment at a special accommodation for people with dementia. Method of data collection in action research was done through focus group with staff on the accommodation and the participants in the project, a total of five informants. Results Informants thoughts and experiences were analyzed and divided into three main categories to describe the project - design, obstacles and goals. Evaluation Assessment of organizational structure needs for the project to be feasible. Evaluation plan shows at different evaluation points, and possible dates when data collection is appropriate.