Övervikt och fetma bland barn är ett snabbt växande hälsoproblem i västvärlden, problemet är bland annat minskad fysisk aktivitet och kost med ett stort fett- och sockerinnehåll Den som varit överviktig som barn kan i större utsträckning få hälsoproblem i vuxen ålder Eftersom detta grundläggs redan i barndomen har distriktssköterskan på barnavårdscentralen en viktig roll att fylla. För att distriktssköterskan skall kunna hjälpa och stötta familjen bör de veta hur fyråringar äter och hur de rör sig. De Svenska näringsrekommendationerna kan vara stöd i samtal med föräldrar. Syftet var att kartlägga fyraåringars kostvanor och fysiska aktivitet och undersöka samband i en regional population i Mellansverige. Kostvanorna hos den regionala populationen av fyraåringar jämfördes med kostvanor hos en nationell population fyraåringar. En postenkät skickades ut till 96 föräldrar angående deras fyraåringars kostvanor och fysiska aktivitet. Frågorna hämtades ur SLV:s tidigare undersökningar om kost och fysisk aktivitet. Svarsfrekvensen var 59 %. Databearbetning gjordes med SPSS (Statistical package for social science). Resultaten visar att majoriteten av barnen åt en allsidig kost och rörde sig mer än 60 minuter per dag som rekommenderas. I jämförelser med den nationella populationen sågs signifikant skillnad i konsumtion av färdiglagad mat och snabbmat. På grund av att övervikt och fetma är ett vanligt förekommande problem så hade i aktuellt examensarbete förväntats att se något samband mellan kostvanor, fysisk aktivitet och tid vid TV/dator, men inga samband sågs.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Bakgrund: Sjuksköterskor är en viktig länk i omvårdnaden kring den traumatiskt skallskadade patienten och dennes anhöriga. Den tidigare forskningen inom området har visat hur viktigt bemötandet och anhörigmedverkan är för patientens tillfrisknande. De kognitiva problem som ofta uppstår hos en traumatisk skallskadad patient är också de som är svårast att bemöta och behandla. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning, som beskriver sjuksköterskors roll i omvårdnadsarbetet av traumatiskt skallskadade patienters speciella behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med 13 empiriska artiklar. Resultat: Sjuksköterskor har en nyckelroll i att förmedla information till patient, anhöriga och övriga i rehabiliteringsteamet. En annan del av rollen är att koordinera samverkan mellan olika yrkeskategorier för att främja patientens välbefinnande. Diskussion: Sjuksköterskor som arbetar på en rehabiliteringsavdelning, behöver mer kunskap och utbildning om bl. a kognitiva beteendeproblem. Dessutom behöver patient och anhöriga få bättre och mer enhetlig information om skadan och rehabiliteringsprocessen.</p>

<p>Bristande information angående läkemedelshantering kan vara en orsak till att patienter läggs in på sjukhus med läkemedelsrelaterade problem. En välinformerad och kunnig patient minskar risken för fel i läkemedelshanteringen. Patientinformation bör ses som en viktig del i patientens omvårdnad. Syftet med studien är att belysa betydelsen av sjuksköterskans roll i informationen till patienten för att få en säker läkemedelshantering. Metoden utgörs av litteraturstudier och vetenskapliga artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och ELIN under perioden september och oktober 2007. Resultatet visar att sjuksköterskors förhållande till patientinformation angående läkemedelshantering är ganska begränsad. Brist på information är ett stort problem för många patienter, vilket leder till ett stort antal läkemedelsrelaterade problem. Utbildningsprogram i läkemedelshantering ökar kunskaperna och leder till en effektiv patientinformation. Sjuksköterskor, läkare och farmaceuter bör samarbeta för att minska andelen läkemedelsrelaterade problem.</p><p>Sammanfattningsvis så har sjuksköterskan en viktig roll att identifiera läkemedelsrelaterade problem. Genom att förse patienten med relevant information angående läkemedelshanteringen så kan oro över de läkemedel som patienten tar reduceras.</p> / <p>Lack of information regarding the medication use process could be a reason for admission in hospitals with drug related problems. A well informed patient with a good knowledge can reduce risks for mismanagement in the medication use process. Patient education should be seen as an important component in patient care. The aim of this study was to highlight the importance of nurse’s role in patient information regarding safe medication use process. The research was based upon literature reviews and scientific articles witch can be found on the databases CINAHL, PubMed and ELIN during the period of Septem-ber and October 2007. Findings indicate that the nurses’ contribution to medication educa-tion is commonly limited. Lack of information is a key concern for many patients leading to a wide range of medication related problems. Medication programmes increase knowl-edge of medication and contribute to an effective patient education. Nurses, physicians and pharmacists should work collaboratively to reduce medication mismanagement. Conclu-sions show that nurses play an important role in identifying drug related problems. Provid-ing patients with relevant individual information about their medication use process may help to reduce anxiety about the prescription medication they are taking.</p>

<p>Omvårdnadsbehovet är väsentligt vid typ 1 diabetes, och sjuksköterskan spelar en central roll vid omhändertagandet. Insulinpumpen, som utvecklades för ca 25 år sedan, medförde hopp om bättre metabol kontroll och livskvalitet. Den användes också i ökande omfattning hos barn. Barndiabetessköterskor har förvärvat god kunskap om metoden och unik möjlighet att utvärdera dess betydelse för barndiabetesvården. Hittills har det emellertid kommit få rapporter om deras observationer.</p><p>Syftet med den aktuella intervjustudien, var att belysa barndiabetessköterskors erfarenheter och omvårdnadsstrategier vid insulinpumpbehandling hos barn med typ 1 diabetes, och jämföra dessa med traditionell insulintillförsel. Samtliga informanter fann metoden användbar för barn. Bland fördelarna fanns bättre metabol kontroll, ökad flexibilitet och färre injektioner. En av nackdelarna var den ständiga påminnelsen om sjukdomen. Livskvaliteten ansågs bättre i jämförelse med insulin injektioner. Sammanfattningsvis, har den aktuella studien, även om den är liten, bekräftat att insulinpumpbehandling är en bra metod för barn med diabetes. En ökad användning och vidare utveckling av pumpen kommer troligtvis att ske i framtiden.</p> / <p>The need of nursing is crucial in type 1 diabetes, and the nurse plays a central part in the care. In type 1 diabetes there is a lifelong dependence on exogenous insulin. The insulin pump, developed about 25 years ago, brought hope of better metabolic control and quality of life. It is increasingly being used also in children. The pediatric diabetic nurses have acquired good knowledge of the method and have a unique possibility to evaluate its impact on the care in childhood diabetes. So far, however, there have been few reports of their observations.</p><p>The aim of this interview study, was to illustrate pediatric diabetic nurses experiences and nursing strategies of insulin pump therapy in children with type 1 diabetes, and compare these with traditional insulin regimen. All the informants found the method useful for children. Among the advantages were better metabolic control, more flexibility and fewer injections. One of the disadvantages was the constant reminding of the disease. The quality of life was considered better, in comparison with regular insulin regimen. In summary, even though the present study is small, it has confirmed that insulin pump therapy is a good method for children with diabetes. An increased application and further development is likely for the pump in the future.</p>

No description available.

Bakgrund: Sömn är ett grundläggande behov hos människan. Om sömnen är bristfällig blir konsekvenserna för patienter en ofullständig återhämtning både fysiskt och psykiskt vilket resulterar i en försämrad läkningsprocess och nedsatt välbefinnande. Enligt Hendersons teori har sjuksköterskan som omvårdnadsansvar att tillgodose patienters behov och därmed också främja sömnen. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som inverkar negativt på vuxna patienters sömn under sjukhusvistelse. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökningen resulterade i nio artiklar vilka analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Utifrån kommande faktorer som vårdmiljön såsom ljud, ljus och rumstemperatursamt faktorer relaterat till sjuksköterskans omvårdnadsarbete inverkade negativt på patienters sömn. Även inifrån kommande faktorer som psykiska faktorer och fysiska faktorer inverkade negativt. De psykiska faktorerna innebar bland annat oro och depressiva tankar medan de fysiska faktorerna visade sig vara relaterade till bland annat smärta och inaktivitet under dagen. Slutsats: Både faktorer i sjukhusmiljön och faktorer härstammande från patienterna själv inverkade negativt på sömnen. Målet för sjuksköterskans omvårdnadsarbete är att främja patienters hälsa, både psykiskt och fysiskt. Genom att tillämpa individanpassad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa förutsättningar för patienter att sova. Nyckelord: störd sömn, behov, negativt inverkande faktorer, sjukhus

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sådan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjälp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa familjen måste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram är systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet är att belysa de behov som finns hos familjen när en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom. Metod Studien är en systematisk litteraturstudie som bygger på tidigare forskning och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet mynnade ut i fem kategorier som beskriver familjers behov – Att vara delaktig, Att bli sedd, Att känna säkerhet, Att ha framtidshopp och Att någon finns där. Vidare framkom underkategorierna Att vara nära och Att veta samt kategorin Att ha framtidshopp var mer framträdande behov hos familjerna. Slutsats Sjuksköterskan måste förstå betydelsen av familjens behov av hopp, närhet och att veta eftersom dessa behov hänger ihop med familjens förmåga att stötta sin familjemedlem. I studien har det visat sig att familjen kan ses både utifrån ett familjerelaterat och familjecentrerat perspektiv. Genom ett brett familjefokus kan sjuksköterskan lättare se familjens behov.