No description available.

No description available.

Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar. Resultat: I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor utifrån sin arbetssituation i den palliativa vården sina erfarenheter av stress, coping, relationer, kommunikation och information. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av varierande strategier för att hantera och orka med arbetet i den palliativa vården. Relationen till patienten varierade beroende på vilket land sjuksköterskan arbetade i. Nyckelord: Palliativ vård, hospice, sjuksköterska, erfarenheter.

No description available.

Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden. Syfte: Syftet var att beskriva människors uppfattningar om att bli vårdade av manliga vårdare. Metod: Studien har en fenomenografisk metodansats och bygger på intervjuer med sex respondenter. I analysen har respondenternas utsagor delats in i kategorier med fokus på skillnader och likheter i svaren. Resultat: Tre kategorier utkristalliserades från respondenternas uppfattningar: Uppfattningar om egenskaper hos den goda vårdaren, uppfattningar om könets betydelse i den intima situationen och uppfattningar om könsroller i vården. När likheter och skillnader i kategorierna analyserades uppstod nio subkategorier: Att vara professionell i yrkesrollen, en känsla för personligheten hos den som vårdar, sexualitetens betydelse i en intim situation, ålderns betydelse, att få välja kön på sin vårdare, stereotypa uppfattningar om det vårdande yrket, den stereotypa kvinnan i omvårdnaden, den stereotypa mannen i omvårdnaden, jämlikhet inom yrket. Slutsats: Studien visar att människor uppfattar att män kan vårda precis lika bra som kvinnor, men i intima omvårdnadssituationer har könet på den som vårdar stor betydelse. I en intim situation föredrar majoriteten av respondenterna en kvinnlig vårdare framför en manlig. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2010</p>

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som ca 2 % av världens befolkning lever med och som visar sig som tvångstankar eller tvångstankar och tvångshandlingar. Den ångest som ligger bakom tvångssyndromet lindras med hjälp av tvångshandlingar. Då sjuksköterskan i sitt yrke kommer att träffa personer med tvångssyndrom är det viktigt med förståelse om hur vardagen ser ut för personer med tvångssyndrom och hur de upplever sitt syndrom. I denna litteraturstudie, vars syfte var att öka sjuksköterskans kunskaper kring de komplexa situationer som kan uppstå vid omvårdnaden av personer med tvångssyndrom genom att belysa erfarenheter av den levda vardagen hos personer med tvångssyndrom, har 12 artiklar varav 4 kvalitativa och 8 kvantitativa systematiskt granskats och analyserats. Resultatet visar att personer med tvångssyndrom lever med en låg livskvalitet i förhållande till personer utan tvångssyndrom. En försämrad livskvalitet påverkar personens vardagliga liv genom att negativt påverka relationer, arbete och utbildning. För att ytterligare öka förståelsen för personer med tvångssyndrom rekommenderas ytterligare kvalitativ forskning om personers upplevelser. Att nå ut till sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor med resultatet av ny forskning är av stor vikt. Temadagar om psykisk ohälsa under utbildningen samt på arbetsplatser kan öka förståelsen inom ämnet.

The overall aim of this thesis, consisting of five studies, was to explore nurses’ and mental health care workers’ experiences of how changes in the organisation of psychiatric care influence their daily work and how these changes may have contributed to ethical problems. The specific context in focus was the homes of mentally ill persons. Implicit to this aim was the assumption that the results of this research could be used to develop educational and mentoring programs, for nurses and mental health care workers that are suited to community psychiatric and mental health nursing. The design utilises both qualitative and quantitative research methods. In study I three focus groups with psychiatric nurses and mental health care workers were conducted in order to investigate ethical problems that arise within the framework of the caregiver-patient encounter. The constant comparative method of grounded theory was used for analysing of the data. The findings describe the central theme as a conflict concerning intrusion into patient’s privacy. Four main themes were identified; 1/ Intruding in the home of the patient; 2/ Experiencing fluctuating boundaries; 3/ Respecting or transgressing the right to privacy; and 4/ Situating mutual vulnerability. As this was a small study a questionnaire was developed from the ethical problems identified in Study I and used as data collection in Study II and III to identify whether the ethical problems in Study I could be generalised to other professional care givers working in the home of the patient. Study II shows that district nurses and mental health care personnel had different views related to issues concerning privacy and autonomy in providing care to patients with mental illness. In contrast, the difference in views between psychiatric nurses and mental health care workers are few. The results in Study III emphasise the need for clinical supervision as support for the nursing staff. The group receiving supervision felt more secure in relation with the patient as well as their decision-making compared with the group that did not received supervision. In-depth interviews were conducted with 11 psychiatric nurses in Study IV and V. In study IV a constant comparative analysis revealed the core category, the process of attempting to reconstruct mental health nursing, from nurse-controlled care to clientcentred care. Subsequently, moral values, assessment of patients’ need and way of meeting patients and establishing relationship with them were also changed for the nurses in this study. In Study V a qualitative content analysis was used. The findings show that the participants attempted to achieve a form of control of the patient’s state of health. By providing support and supervision to the patient they could help him or her in activities of daily life but not take over autonomy. In conclusion, it appears that ethical problems occur when the care of severe mentally ill patients is provided in their own homes in that nurses and mental health personnel had difficulty dealing with issues concerning privacy and autonomy; supervision is significant in supporting the professional role and may solve ethical problems arising in the home care of patient. This thesis indicates that nursing educational programs should be oriented towards social mental health care and that the curriculum should to a great extent include ethics and ethical analysis of problems that arise in the home care of persons with severe mental illness.

No description available.

No description available.

<p>Syfte: Föreliggande litteraturstudies syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av deras arbete i den palliativa vården. Problemformuleringen grundades av att författarna anser att det inte läggs så stor vikt vid palliativ vård i undervisningen i grundutbildningen för sjuksköterskor och att sjuksköterskor möter patienter i ett palliativt skede nästan överallt i vården och förhoppningen är att studien ska leda till ökad förståelse för sjuksköterskans arbetssituation. Metod: Databassökningar gjordes i ELIN@kalmar, Cinahl, PubMed och PsycInfo med sökorden palliative care, caring, nursing, nurse, hospice, work, support, experience, specialist, district nurse. Ytterligare sökningar gjordes sent i arbetet med andra sökord i Cinahl och PubMed. Efter granskning inkluderades totalt 10 artiklar. Resultat: I föreliggande studies resultat beskrev sjuksköterskor utifrån sin arbetssituation i den palliativa vården sina erfarenheter av stress, coping, relationer, kommunikation och information. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av varierande strategier för att hantera och orka med arbetet i den palliativa vården. Relationen till patienten varierade beroende på vilket land sjuksköterskan arbetade i.</p><p>Nyckelord: Palliativ vård, hospice, sjuksköterska, erfarenheter.</p>