<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:"Cambria Math"; panose-1:2 4 5 3 5 4 6 3 2 4; mso-font-charset:1; mso-generic-font-family:roman; mso-font-format:other; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 0 0 0 0 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-unhide:no; mso-style-qformat:yes; mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman","serif"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} .MsoChpDefault {mso-style-type:export-only; mso-default-props:yes; font-size:10.0pt; mso-ansi-font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --><p>De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vården.</p><p>En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.</p><p>En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder. Längden av yrkesverksam erfarenhet verkar inte ha någon positiv inverkan på attityderna. Sjuksköterskorna efterfrågar mer utbildning och kunskap i ämnet psykiska sjukdomar. Av föreliggande studie ses stort behov av mer forskning inom ämnet då många av resultaten inte är tydliga och klara slutsatser är svåra att dra.</p></p><p> </p>

<p>I det dagliga omvårdnadsarbetet har undersköterskor och sjuksköterskor ett nära samarbete. Tidigare studier fokuserar ofta på sjuksköterskans eller patientens uppfattning av god omvårdnad. För att kunna tillgodose patientens behov är det viktigt att ta reda på vad undersköterskor anser vara en god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever god omvårdnad på en ortopedavdelning. En kvalitativ analysmetod valdes. Studien omfattar intervjuer med sju undersköterskor på ett sjukhus i västra Sverige. I analysen av resultatet framkom fem huvudkategorier som innehåller undersköterskornas beskrivning av vad de anser vara en god omvårdnad. Kategorierna är</p><p>Kommunikation, Engagemang, Bemötande, Kunskap och Tillgodose behov. De flesta undersköterskorna i studien ansåg att kommunikation och samarbete med annan omvårdnadspersonal vara en viktig förutsättning för att kunna ge patienterna en god omvårdnad.</p> / <p>In the daily care nurses and assistance nurses have a close working relationship. Previous studies often focus on what nurses and patients consider to be a good care. To be able to provide for patients needs it is important to find out what assistant nurses consider being good care. The purpose of this study was to describe assistant-nurses experiences of good care in an Orthopaedic clinic. A qualitative analysis method was chosen. The study comprises interwiews with seven assistant nurses in one hospital in the west of Sweden. The results of the analysis shows five main categories which contains seven assistant nurses descriptions of what they consider to be a good care, the categories are:</p><p>Communication, Engagement, Treatment, Knowledge and Provide for ones needs. Most assistant nurses in the study considered communication and collaboration with the other nursing staff to be an important qualification for providing the patients good care.</p>

<p>Föreliggande studies syfte var att beskriva diabetessjuksköterskors inom Primärvården Skaraborg upplevelser vid kostrådgivning till patienter med typ-2 diabetes. Studien undersöker frågor kring diabetessjuksköterskans ansvar, hur de påverkas av andra yrkeskategorier och patienter, svårigheter i att motivera patienten och eventuell diskrepans mellan vårdprogram och egen inställning. Informanterna var sex diabetessjuksköterskor med mångårig arbetslivserfarenhet. Studien var utformad som en kvalitativ intervjustudie. De ljudbandinspelade intervjuerna har transkriberats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat presenteras som två kategorier: Kostrådgivning som utgår från patienten och Kostrådgivning som utgår från diabetessjuksköterskan. Studiens resultat följer väl tidigare forskning och lyfter fram betydelsen av individuella skillnader i patientens förutsättningar och diabetessjuksköterskans möjligheter att motivera patienten till förändring och möjlighet att nå uppsatta mål.</p> / <p>The purpose of the study was to describe experiences of diabetic nurses in primary health care of Skaraborg, giving diet advice to patients with diabetes type II. The study investigates questions around responsibility of diabetic nurses, influences from other professionals and patients, difficulties in motivating the patient and an assumed discrepancy between ”guide for care” and nurses’ own attitude. The informants were six diabetic nurses with long work experiences. The design of the study was qualitative. Data collection was made by interviews and where transcribed and analysed with a content analysis. The result of the study consist of two categories; Cost advice from the patient’s perspective and Cost advice from the diabetic nurses’ perspective. The result of the study correspond to earlier research and highlights the meaning of the individual differences in conditions for the patients and the possibilities for the diabetic nurse to motivate the patient to changes and possibility to reach described targets.</p>

<p>I Sverige blir samtliga kvinnor mellan 23 och 60 års ålder kallade till gynekologiskcellprovskontroll. Screeningen görs för att upptäcka cellförändringar på ett tidigt stadie.Vid vår verksamhetsförlagda utbildning på barnmorskemottagning såg vi att mångakvinnor uteblev från kallelsen till gynekologisk cellprovstagning. Tidigare forskning visarpå betydelsen av regelbunden kontroll. Studier visar på olika orsaker till att kvinnor avstårfrån kontroll av olika orsaker. Däremot saknas kunskap om kvinnors inställning till varfördet är viktig med gynekologisk cellprovskontroll. Syftet med detta arbete blev därför attundersöka varför det är viktigt för kvinnan att gå på gynekologisk cellprovstagning.Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Viddenna form av analys ligger fokus på att se skillnader och likheter i textinnehållet. Tolvkvinnor valde att delta i intervju i samband med gynekologiska cellprovskontroller hosbarnmorska. Resultatet av intervjuerna består av tre huvudkategorier. Det som framkomvar rädsla för cancer, att gå bara för att bli kallad samt för att bli friskförklarad. Resultatetvisade att kvinnorna även såg de gynekologiska cellprovskontrollerna som en hälsokontrolloch att de samtidigt fick möjlighet att prata med och få information av barnmorskan viddetta tillfälle.</p> / <p>In the program for cervical cancer screening in Sweden women between the ages of 23 –60 years are called. The aim of the screening is to find abnormalities in the cell layers in anearly stage before it becomes cancer. At our practice at an antenatal clinic we discoveredthe fact that many women failed to come to their appointment. Therefore the aim of thisstudy is to describe why women find it important to participate in a cervical cancerscreening program. The method used for this study is qualitative analyses of fact from theoutcome of an inductive approach. By using this way to analyse fact the focus in put ondifferences and similarities of the results. When using qualitative analyses, there can beseveral different interpretations of the written text. Twelve women were positive toparticipate in the study. They were interviewed directly after having their test in thecervical cancer screening program at the antenatal clinic. The result came out in threegeneral categories, such as fear of cancer, joining the screening just because being calledand the chance of being declared fit. The result also shows that the women whoparticipated in the study thought that the cervical cancer screening was a chance to get acheck on their gynaecological health and saw the visit at their midwife as a chance toconverse and get some information from their midwife.</p>

Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar för att tillse att patienten får en säker vård under operationen. Patientsäkerhet definieras av Socialstyrelsen (2014; 2017) som skydd mot vårdskada. Ledningen ska tillsammans med de anställda arbeta för en säker vård. Anestesisjuksköterskan ska kunna identifiera och kompensera för riskfyllda situationer och problem vid anestesin. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors uppfattning av patientsäkerhetskultur på opererande enheter. En kvantitativ deskriptiv enkätundersökning genomfördes under våren 2018 på tre utvalda opererande enheter inkluderande alla tillsvidareanställda anestesisjuksköterskor. Enkäten som användes är utformad av Sveriges Kommuner och Landsting (2013) och validerad. Resultatet visar att anestesisjuksköterskorna generellt skattade patientsäkerhetskulturen som god, oberoende av hur lång arbetslivserfarenhet de hade. De frågor där anestesisjuksköterskorna skattade högst var; `teamet samarbetar bra för att ge patienterna den bästa vården´ och `när det är mycket arbete som måste utföras snabbt, arbetar vi tillsammans som ett team för att få arbetet avklarat´. En av de frågor som skattades lägst av anestesisjuksköterskorna var; `vi har tillräckligt med bemanning för att klara arbetsbelastningen´. Det positiva resultatet kan ha sin grund i att anestesisjuksköterskor har en specialistutbildning vilket innebär en hög kompetens och en medvetenhet om hur viktigt det är att vården är säker för patienten. En bidragande faktor till att anestesisjuksköterskor skattade patientsäkerheten som god kan vara att studien inkluderade opererande enheter på mindre och mellanstora sjukhus.

Ambulans, Barn, Intervju, Kvalitativ innehållsanalys, Omvårdnad, Upplevelse

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.