<p>Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom <em>tillåtande klimat</em>, <em>arbetsmiljö</em>, <em>organisation och</em> <em>ledarskap</em> samt <em>utbildning i kommunikation och teamarbete.</em> Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård.</p> / <p>Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as <em>permitting climate, work environment, organization and leadership, </em>and <em>education in communication and teamwork. </em>Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.</p>

Patientsäkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vårdskador är ett högaktuellt område. Problemet med undvikbara vårdskador är omfattande och i Sverige uppges vårdskador orsaka 630 000 extra vårddygn på ett år, vilket medför både ett mänskligt lidande men också ekonomiska konsekvenser för samhället. Antalet patienter som skadas av vården är ett direkt mått på patientsäkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete är en betydande orsak till att vårdskador uppstår. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde påverka kommunikationen och teamarbetet i hälso- och sjukvården samt vilken betydelse dessa hade för patientsäkerheten. Femton vetenskapliga artiklar analyserades och resultatet visar att kommunikation och teamarbete påverkas av faktorer såsom tillåtande klimat, arbetsmiljö, organisation och ledarskap samt utbildning i kommunikation och teamarbete. Kunskap och färdigheter inom kommunikation och teamarbete ansågs vara lika viktigt som den kliniska kompetensen men har hittills inte prioriterats i tillräcklig utsträckning. Detta visar på ett ökat behov av utbildning för att på så vis kunna förbättra förutsättningarna för att utöva en patientsäker vård. / Patient safety and the task of preventing the occurrence of adverse events is a highly current issue. The problem with adverse events is extensive and in Sweden, adverse events are causing 630 000 additional days of health care each year resulting in human suffering as well as financial consequences for the society. The number of patients harmed due to hospital-acquired conditions is a direct measurement of patient safety.  Inadequate communication and teamwork is a significant reason for the occurrence of adverse events. The purpose of this study, performed as a literary survey, was to illustrate factors that could influence the communication and teamwork in the health care setting and the significance this had for patient safety. Fifteen scientific articles were analyzed and the results showed that communication and teamwork were influenced by a number of factors such as permitting climate, work environment, organization and leadership, and education in communication and teamwork. Knowledge and skills in communication and teamwork is just as important as the clinical skills but has, as of yet, not been prioritized enough which indicates that there is an increased need for education and training in order to improve the conditions for a safe practice in patient care.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskans omvårdnad kan stödja egenvårdsförmågan hos patienter med IBS. Den viktigaste omvårdnadsåtgärden var att tidigt i samband med diagnostiseringen av IBS, ge information och kunskap om sjukdomen, dess prognos samt behandling, vilket visades förbättra upplevd livskvalitet samt ge symtom-lindring. IBS skolor startade av sjuksköterskor förbättrade patienternas hälsobeteende samt minskade symtomen. Genom introduktion av guidebok innehållande råd om kost, motion, stresshantering samt symtomkontroll upplevde patienterna en minskning av symtom, vilket även ledde till en minskning av antalet besök inom sjukvården. När sjuksköterskan använde olika frågeformulär i kontakten med patienter med IBS kunde patienternas problem identifieras och strategier för egenvården planeras samt individuella handlingsplaner skapas. Sjuksköterskans kunskap och förståelse om patientens egen sjukdomsupplevelse samt copingstrategi ledde till att patienten tog en mer aktiv roll i sjukdomshantering. Patienters behandling borde inriktas på livsstilsförändringar, som till exempel psykosocial arbetsmiljö, kost, fysisk aktivitet, samt stresshantering. Genom att patienten förde dagbok över kostintag och sedan gjorde jämförelser med ökade eller minskade symtom kunde faktorer identifieras i matvanor samt kostintag som inverkade på symtomen. Dorotea Orems omvårdnadsmodell har legat till grund för denna studie där tron på människans egna resurser framhålls.

Bakgrund: Den traditionella läkarledda ronden har länge varit uppbyggd på samma sätt och inneburit att läkare rundvandrat till patienter för att följa upp deras medicinska behandling och resultat. Enligt en holistisk utgångspunkt bör ett ohälsotillstånd vårdas utifrån ett flerdimensionellt synsätt, där det medicinska perspektivet och omvårdnadsperspektivet kompletterar varandra. Sjuksköterskans omvårdnadsperspektiv under ronden beskrivs historiskt varit undergivet läkarens, vilket i forskning visat sig påverka patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond. Metod: En allmän litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar granskades på ett strukturerat sätt. Resultat: Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Omvårdnadsrond som ett sätt att öka patientsäkerheten, omvårdnadsronden för en personcentrerad vård samt omvårdnadsronden bidrar till kunskapsutveckling. Konklusion: Litteraturstudien visar att en sjuksköterskeledd omvårdnadsrond har potential att öka patientsäkerheten. Omvårdnadsronden ökar huvudsakligen inte den personcentrerade vården. Omvårdnadsronden kan med fördel användas för kunskapsutveckling. Erfarenheterna av omvårdnadsronden skiljer sig beroende på informationen som givits innan interventionen och tidsaspekten i hur frekvent ronden genomförts samt tidsåtgången. Ökad delaktighet och ökad struktur lyfts som positivt. / Background: The traditional doctor-led round has long been structured in the same way and meant that a doctor has been walking around to patients to follow up on their medical condition and treatment. According to a holistic starting point, an ill health condition should be cared for based on a multidimensional approach, where the medical perspective and the nursing perspective complement each other. The nurse's nursing perspective during the round is described as historically being subordinated to the doctor´s, which in research has been shown to negatively affect patient safety. Purpose: The aim was to investigate nurses´ experiences of nurse-led nursing rounds. Method: A general literature study where 13 articles were reviewed. Results: The result could be divided into different categories: Nursing round as a way to increase patient safety, the nursing round for a person-centered care and the nursing round contributes to knowledge. Conclusion: The literature study shows that a nurse-led nursing round has the potential to increase patient safety. The nursing round does not mainly increase person-centered care. The nursing round can be advantageously used for knowledge development. The experiences of the nursing round seem to differ depending on the information the nurses received before the intervention and the time aspect in how often the round was carried out and the time consumption. Increased participation and increased structure were highlighted as positive

Utifrån ett holistiskt perspektiv framträder ett tydligt problem i hur ensidigt media framställer psykisk ohälsa. Genom att studera specialistsjuksköterskors erfarenheter av medias rapportering om psykisk ohälsa kan ett hittills ofta förbisett perspektiv bidra till ökad kunskap om mediers rapportering om psykisk ohälsa. Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter bland specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård av hur psykisk ohälsa framställs i medier. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med induktiv ansats och genomfördes med semi-strukturerade intervjuer med 8 specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. Resultatet visar att psykisk ohälsa är stigmatiserat och att media i många fall framställer en alltför negativ och missvisande bild av psykisk ohälsa, trots att det finns positiva perspektiv på psykisk ohälsa, främst i alternativ till traditionella medier. Det medicinska perspektivet dominerar i media och det finns en avsaknad av det psykiatriska omvårdnadsperspektivet. Konklusionen i föreliggande studie är att specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård erfar medias framställning av psykisk ohälsa som negativ och missvisande. De erfar även att det medicinska perspektivet får ta mycket stor plats och att psykiatrisk omvårdnad osynliggörs. Mer forskning bör bedrivas på hur psykisk ohälsa framställs på sociala medier och hur avsaknaden av andra perspektiv än det medicinska påverkar allmänhetens förståelse för psykisk ohälsa. Journalisters perspektiv bör studeras. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård borde beredas en större plats i media. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter borde stödjas i att ge omvårdnadsperspektivet större plats såväl kliniskt som i media.

Bakgrund: Allt fler människor upplever ett försämrat psykiskt välmående och drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige står psykisk ohälsa bakom den största anledningen till långtidssjukskrivningar. Sjukdomstillstånd som depression och ångest orsakar stort lidande både för individen, men får också stora konsekvenser för samhället i form av minskad produktivitet och ökade kostnader. Sjuksköterskans arbete att främja hälsa och minska lidande möjliggörs av ett personcentrerat synsätt där patienten med sin unika berättelse står i fokus. Att respektera patientens livsberättelse och autonomi är förenligt med samtalsmetoden Motiverande samtal (MI) där målsättningen är att framkalla livsstilsförändringar hos patienten på ett empatiskt och respektfullt sätt.  Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av motiverande samtal vid ångest och depression hos vuxna utifrån ett omvårdnadsperspektiv Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 15 vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design. Artiklarna eftersöktes med hjälp av relevanta sökord i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att därefter kvalitetsgranskas med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Vidare analyserades artiklarna med hjälp av integrerad analysmetod som resulterade i en sammanställning av tre övergripande kategorier. Resultat: Som resultat av litteraturöversikten framträdde tre kategorier; resultat av MI i samband av depression och ångest, partnerskap i samband med MI som omvårdnadsåtgärd samt förutsättningar för att MI ska fungera. MI är en metod under utveckling och resultaten visade på varierande betydelse och utfall huruvida MI fungerar för både patient, terapeut, organisation samt för samhället i stort. Slutsats: Slutsatsen tyder på att MI kan användas för att lindra vissa ångest- och depressionssymtom samt för att framkalla motivation till livsstilsförändringar hos patienter. Däremot är metoden inte alltid framgångsrik. Resultatet tyder vidare på att MI som metod passar väl ihop med personcentrerad vård som kan stärka sjuksköterskans arbete i att skapa en god och jämlik allians med patienten.