Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Introduktion: Övervikt är ett stort stigande folkhälsoproblem och har tredubblats globalt sedan 1975. Med svår fetma uppnås sällan viktnedgångsmål utan viktreducerande kirurgi. Gastric bypass är den vanligaste kirurgimetoden och kräver stor livsstilsförändring med individuell ansträngning. Syfte: Var att belysa patienters upplevelser efter en gastric bypass operation. Metod: Litteraturstudien gjordes med utgångspunkt i Polit och Becks (2016) 9 steg. Databassökningen gjordes i CINAHL och PubMed och resulterade tillsammans med frisökning i 11 vetenskapliga artiklar efter kvalitetsgranskning enligt Polit och Becks (2016) granskningsmallar för kvalitativ samt kvantitativ metod. Nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar valdes till resultatet. Artiklarna lästes enskilt och sedan tillsammans och gemensam diskussion fördes för att identifiera likheter och skillnader i fynden som utgick från litteraturstudiens syfte. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; den förändrade kroppen, att hantera en förändrad kosthållning och behov av stöd och uppföljning. Patienternas upplevelser var individuella men en gemensam upplevelse var att en stor livsstilsförändring krävdes för att upprätthålla både vikt och välmående efter operationen. Slutsats: Litteraturstudiens resultat betonade förekomsten av både fysisk, psykisk och psykosocial förändring efter en gastric bypass operation. Generellt förändrade operationen patienternas liv och gav patienterna möjlighet till en framtid.

BACKGROUND: Inadequate information from health professionals to parents is an issue in the Swedish paediatric care today. Paediatric nurses have an important role in making parents more involved in their child's care. Promoting co-care, communication and information is essential, which can be possible when nurses are working together with other health professionals and the child's parents. PURPOSE: To explore parents' experiences of information given to them at a neonatal care unit. METHOD: This studies design is qualitative explorative and based on survey's collected from two different neonatal care units in Sweden. The material was analysed according to a content analysis based on codes, meaningful units and categories. RESULT: Parents' needs of information varies depending on the situation and their emotional condition. The way health professionals communicate affects the information given to the parents. Adherence, continuity and honesty were elements parents found essential to be able to understand and process the information that was given at the neonatal care unit. CONCLUSION: The paediatric nurse's knowledge can help and calm parents by informing them about what is happening and why. It is important that as a health professionals use a language that the parents understand and give information continuously. The parents' also find it meaningful to get information from the paediatric nurse regarding details about nursing and routines on the ward. / BAKGRUND: Bristfällig information från vårdpersonal till föräldrar är idag ett problem inom svensk barnsjukvård. Barnsjuksköterskan har en viktigt del i att göra föräldrar involverade i sitt barns vård genom att informera dem om händelser och omvårdnad. Tillsammans med annan vårdpersonal och föräldrar kan en samskapande omvårdnad främjas där kommunikation och information är nyckeln. SYFTE: Att utforska föräldrars upplevelser av information som ges på neonatalvårdsavdelning METOD: Studien är av kvalitativ explorativ design, baserad på insamlade enkäter från föräldrar som haft barn inlagda på två olika neonatalvårdsavdelningar i Sverige. Analysen av materialet gjordes enligt en innehållsanalys baserad på koder, meningsbärande enheter och kategorier. RESULTAT: Föräldrars behov av information varierade beroende på situationen och deras emotionella tillstånd. Hur vårdpersonalen kommunicerade påverkade den information som gavs till föräldrarna. Följsamhet, kontinuitet och ärlighet ansåg föräldrar vara viktigt för att kunna förstå och ta till sig information kring sitt barn då de var på neonatalvårdsavdelningen. SLUTSATS: Barnsjuksköterskans kunskap kan lugna föräldrar genom att informera om vad som händer och varför. Det är viktigt att som vårdpersonal använda sig av ett språk som föräldrarna förstår och att ge kontinuerlig information. Betydelsefullt för föräldrar är att få information av barnsjuksköterskan kring omvårdnadsdetaljer och fasta rutiner.