Introduktion: Leukemi är en cancerform som drabbar benmärgen, detta påverkar tillverkningen av blodkroppar. Att leva med akut leukemi innebär stora förändringar fysiskt, psykiskt och emotionellt. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av att leva med akut leukemi. Metod: Litteraturstudien är utformad efter Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema. Databaserna som användes till artikelsökningarna var Pubmed, CINAHL och PsycINFO. Sökningarna resulterade i tio artiklar vilket låg till grund för resultatet. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier. Dessa var Socialt stöd; Fysiska och psykiska symtom; Rädsla för döden; Emotionella upplevelser; Hopp, hopplöshet och tro. Slutsats: Patienter som diagnostiserats med akut leukemi upplever kraftfulla fysiska, psykiska och emotionella symtom. Ovissheten om framtiden och växlandet i välmående är tydligt märkbart fram till sista behandlingsdag och även lång tid därefter. Att leva med akut leukemi innebär för många patienter en negativ upplevelse, men med hopp, tro och anhörigas stöd finns det även möjlighet till positiva upplevelser.

Bakgrund Utmattningssyndrom drabbar ofta personer inom människovårdande yrken, det vill säga personer inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor med en stor ledarskapsroll löper större risk att drabbas av utmattningssyndrom. En ökning av sjukskrivningar under de senaste åren har skett och orsaken är till största del arbets- eller familjerelaterat. Syfte Syftet var att undersöka om, och i så fall hur, omvårdnaden och patientsäkerheten kan påverkas av sjuksköterskans utmattningssyndrom och vilka hanteringsstrategier som kan tillämpas för att hämma dessa. Metod Litteraturöversikt med sökningar i databaserna: PubMed, CINAHL, PsykInfo. Detta resulterade i 15 stycken vetenskapliga artiklar. Dessa bedömdes och analyserades enligt Sophiahemmets bedömningsunderlag. Resultat Resultatet i de vetenskapliga artiklarna redovisas i tre teman: Påverkan på omvårdnad, påverkan på patientsäkerhet och hanteringsstrategier. Inställning, erfarenhet, kön, ålder, arbetsmiljö är faktorer som påverkar utmattningssyndrom och dess påverkan på omvårdnad och patientsäkerhet. Slutsats Omvårdnaden och patientsäkerheten påverkas negativt när sjuksköterskan lider utmattningssyndrom. Det finns hanteringsstrategier att tillämpa för att hantera utmattningssyndrom. Arbetsmiljö och arbetsbelastningen kan förbättrats för att hindra förekomsten av utmattningssyndrom hos sjuksköterskor.

Bakgrund Genom livet är beröring betydelsefullt för människans välbefinnande. Vid beröring frisätts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sänkning av blodtryck och puls. Att få beröring i vardagen kan vara en självklarhet för vissa men ju äldre en person blir desto fler människor i dess närhet försvinner. Detta medför att tillgången till beröring minskar. Beröring som behandlingsmetod kan då vara ett alternativ och finns i olika former. Demenssjukdom drabbar ofta äldre människor och kan leda till stress, aggression och försämrade kognitiva funktioner som svårighet att kommunicera verbalt. En annan interaktion, som beröring, blir då intressant att studera. Syfte Syftet var att beskriva vilka effekter beröring har på personer med demenssjukdom. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl Complete och Medline. Sexton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Därefter sammanställdes artiklarna i en matris. Resultat Vid analys av inkluderade studier identifierades fyra teman: förbättring av fysiologiska effekter, positiv påverkan på sömn, positiva förändringar i beteende samt ett ökat välbefinnande. Beröring visades minska stress, blodtryck, hjärtfrekvens, agitation, ångest, smärta, beteendeproblem och fysiskt icke-aggressiva beteenden hos personer med demenssjukdom. Beröring förbättrade även sömnen genom längre nattsömn samt minskade sömnsvårigheter. Vidare bidrog beröring till ett mer alert beteende, närmare kontakt till vårdgivaren, förbättrat minne samt större vilja att delta i aktiviteter. Slutsats Resultatet visade att beröring kan ha positiva effekter hos personer med demenssjukdom. Beröring av olika slag skulle därför kunna integreras i dagliga omvårdnaden för personer med demenssjukdom.

Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor upplever våld eller sexuellt våld under sin livstid. Hälso- och sjukvårdspersonal har en central roll i omhändertagandet av utsatta människor. Sjuksköterskor tenderar att sakna kunskaper för att ge rätt vård för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp men framtagna riktlinjer och rekommendationer implementeras eller efterföljs inte. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp. Metod: Litteraturstudie där tio forskningsartiklar utvärderats, kvalitetsgranskats och analyserats enligt kvalitativ metodik. Resultat: Att vårda kvinnor utsatta för sexuella övergrepp innebär stor psykisk påfrestning och ständig oro för sjuksköterskor. Sjuksköterskor möter hinder för en god omvårdnad i stigmatisering och skuldbeläggning, de känner osäkerhet inför att fråga om sexualitet i allmänhet och sexuella övergrepp i synnerhet. Sjuksköterskor har otillräckliga kunskaper om våld mot kvinnor och önskar mer utbildning i ämnet. För att bearbeta sina upplevelser talar sjuksköterskor med kollegor, familj och deltar i debriefingmöten. Konklusion: Det är känslomässigt dränerande att jobba med sexuellt utsatta kvinnor. Sjuksköterskan är ofta den första som möter den utsatta kvinnan och därför är adekvat utbildning och stöd från arbetsgivare av stor vikt för minskad psykisk belastning.

Vårdkultur har en direkt påverkan på sjuksköterskors kliniska arbete. En vårdkultur är de tankar, handlingar, varande och känslor som delas av vårdgivare inom samma kontext. Syftet är att sammanställa kunskap om vårdkulturens betydelse för sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. I denna integrerade kunskapsöversikt inkluderades 32 artiklar som svarade mot syftet efter en systematisk litteratursökning i tre databaser. Att få goda förutsättningar för att utöva sin yrkesprofession, professionalism, teamsamverkan samt ett aktivt ledarskap identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskors arbetstillfredsställelse. En profession som motarbetas, förväntningar på att vara en övermänniska, bristande kollegial sammanhållning samt bristande ledarskap identifierades som motverkande faktorer för sjuksköterskor arbetstillfredsställelse. Vårdkultur är ett relativt nytt begrepp som bör uppmärksammas samt integreras i det kliniska arbetet då det visat sig påverka patientsäkerhet, patienters välbefinnande samt sjuksköterskor arbetstillfredsställelse.

Bakgrund: Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt land vilket ställer krav på vården och vårdpersonalen. Grupper som utgör etniska eller kulturella minoriteter har visats ha sämre hälsa och det finns stora skillnader i tillgång till och kvalitet på sjukvården till dessa grupper. Transkulturell omvårdnad definieras som att vårda personer från en annan kulturell bakgrund. Kulturell kompetens betyder att vara medveten om sin egen kulturella kontext och möta patienter med en annan kulturell bakgrund på ett icke-dömande sätt. Syfte: Att belysa vårdpersonals upplevelser av att vårda personer med en annan kulturell bakgrund i Sverige. Metod: Studien är genomförd som en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats för att få en överblick över kunskapsläget inom området. 13 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat: Kategorierna Kommunikationens betydelse för en jämlik vård och Utmaningen i att hantera kulturella skillnader framkom. Diskussion: Språkbarriärer gör vårdpersonalen osäker, men jämlik vård förutsätter fungerande kommunikation, med eller utan tolk. För att kunna ge en patientsäker och jämlik vård måste alla patientgrupper oavsett ursprung eller förutsättningar ges ett kulturkompetent bemötande och få personcentrerad omvårdnad av vårdpersonal med bred kompetens.

Diss. (sammanfattning) Örebro : Örebro universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Då vi lever mitt i en coronapandemi, tvingas många patienter som drabbas av infektionssjukdomar att vårdas isolerade. Det är viktigt att ha kunskap om hur vi ska vårda patienter som behöver isoleras. Detta även vid andra smittsamma sjukdomar som tuberkulos, Clostridium difficile, MRSA. När en patient vårdas isolerad betyder det att patienten vårdas bakom stängda dörrar, detta för att undvika smittspridning. För att kunna ge en bra och personcentrerad vård, är det viktigt att veta hur isoleringen kan upplevas för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård vid smittsam sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys, manifest ansats utfördes. I denna studie ingick 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: Att känna sig instängd och ensam där miljön har stor betydelse, Att känna sig stigmatiserad, Att känna osäkerhet inför personalens kunskaper och rädsla för att sprida smitta och Att acceptera och hantera situationen. Slutsats: Mötet med patienter i isoleringsvård behöver ske med värdighet och respekt. Patienterna behöver mer tid och kontakt med sjuksköterskan för att minska det känslomässiga lidandet. Adekvat information och undervisning behövs för att minska osäkerhet och rädsla hos patienterna. Genom ett gott bemötande kan det psykologiska lidandet minska i den svåra situation som en patient som vårdas isolerad befinner sig i.