Capacity development, capacity building and organisation development (OD) are key priorities of international development, and this is especially true in the African context. With regard to the NGO sector, since the 1990s donors and especially international NGOs have invested significant resources in building the capacity of African NGOs. While academic research on NGO management and OD has grown significantly in the last decade, it has often taken a decontextualised stance, largely resting on assumptions about the universality and neutrality of management principles, practices and approaches. Furthermore, there are still few accounts on NGO management and OD from within the African NGO sector. This study intends to contribute to filling this gap, by focusing on OD and management in Ugandan NGOs. It originated in my work as OD advisor with two Ugandan NGOs, between 2007 and 2009. The research thus took shape through an iterative process of hands-on immersion as an OD practitioner, focused on the specific dimensions of the action scene I was involved in, and of reflexive inquiry as a theoretical researcher. This study specifically examines how OD is understood in the NGO sector in Uganda: what needs, demands and aspirations it serves, what challenges it faces and what opportunities it offers. It also investigates how management principles and practices shape the role of NGOs within the development industry. In particular, acknowledging NGOs’ commitment to alternative bottom-up development thinking and practice, it investigates whether and how OD processes and management practices might help NGOs to fulfil their stated role. The findings indicate that OD and management processes were fundamentally shaped by external pressure from various actors, especially donors, pushing both NGOs toward the adoption of specific management systems and tools. However, the research also reveals that the NGOs dealt with such externally driven management requirements in various ways, including acts of opposition and resistance. Overall, the findings suggest that management imperatives and requirements not only significantly affect the OD processes of NGOs, but also shape the role of NGOs in the development process, by narrowing their possibilities for engagement with social change agendas and with bottom-up, transformative practice within the aid industry more generally.

This research grew out of my concern that the dominant discourse about evaluation in the UK limits how it is defined, recognised and practised. It is a discourse which primarily values performance, accountability, results and value for money. In this research, ‘Evaluation that Empowers’ (EtE) aims to present a different discourse about evaluation that recognises other voices within the evaluation mix. This perspective embraces a broader definition of evaluation where: learning and development are a priority, and where the roles of evaluator and participants are collaborative and mutually recognised. The purpose of this research was to explore, develop, test and refine the EtE theoretical model against the real-life evaluation experience and practice in organisations. The EtE Model develops the notion of ‘evaluation-mindedness’ as the capacity for an organisation to create a deep and sustainable change in how it thinks about and embeds evaluation practices into its day to day actions. The research used a theory building approach over four distinct iterative studies. The literature review provided a guiding framework for future empirical studies; the EtE Model was applied and refined in the context of a single longitudinal case study; and further literature provided a critical review of the EtE Model in relation to current Evaluation Capacity Building literature. Finally, the EtE Model was developed into an evaluative conversation (The EtE Toolkit) and was field tested in two organisations. Findings suggest that organisations benefited from staff and volunteers engaging in critical discussion and self-assessment of their evaluation practices. For one organisation, the EtE conversation highlighted broader organisational issues, another organisation planned to adapt the EtE process to support self-evaluation across its service teams, and for one participant an emerging story of professional development was generated. This research has made an original contribution to the theory and practice of evaluation by developing a model and toolkit for engaging key evaluation stakeholders in a process of critical review of evaluation policy and practice or a meta-evaluation of evaluation. It has explored and developed the concept of evaluation-mindedness which can be applied to organisations, teams and individuals.

This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter. · How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective? · Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate? A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers. / Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230) Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer: § Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv? § Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat? Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas. I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.

<p>This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter.</p><p>· How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective?</p><p>· Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate?</p><p>A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers.</p> / <p>Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230)</p><p>Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer:</p><p>§ Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv?</p><p>§ Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat?</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas.</p><p>I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.</p>

Denna studie handlar om ledarens erfarenhet av förändringsarbete i förskolan. Undersökningen tar reda på förskolechefens syn på medarbetarnas delaktighet i förändringen samt vilka faktorer som påverkar genomförandet med anknytning till medarbetarnas lärande och utveckling. En kvalitativ metod har använts där sex stycken förskolechefer i intervju har berättat om sina erfarenheter. Resultatet visar att medarbetarna behöver förstå och se meningen med förändringen, dess syfte och mål för att kunna verkställa själva genomförandeprocessen. Faktorer som påverkar medarbetarnas engagemang i förändringsprocessen är kommunikation, känsla av delaktighet och samarbete. Det framkommer att ledaren har en betydande roll i förändringsarbete. Förskolechefen behöver skapa förutsättningar både ekonomiska och organisatoriska för att medarbetarna ska kunna fullfölja förändringen.

In the study, I explored how to achieve sustained road-traffic accidents reduction in Zimbabwe. Road traffic accidents are indiscriminant and each year hundreds of people lose their lives in road traffic accidents in Zimbabwe. A mixed methods research approach was used to conduct the study. The study was therefore done in two phases. Phase 1 was a quantitative survey using questionnaires, and phase 2 was a qualitative case study using semi-structured interviews. A sample of 500 road-users drawn at random from internet databases formed the respondents for the quantitative phase of the inquiry. A further 20 snowball selected participants, formed the qualitative inquiry group. The key findings from the study were that effective intervention planning, timely measurement, adequate resourcing, and inclusive organization development interventions were the key drivers of successful road safety programmes. Additionally, critical interventions for sustainable road traffic safety in Zimbabwe included; community consultation and involvement in road traffic safety strategy formulation and implementation, mainstreaming road traffic safety education in the schools’ curricula, behavioral changes, financial, and engineering interventions. / Business Management / M. Com. (Business Management)

Orientation: This study is about team dialogue and how dialogue in teams may impact on levels of employee engagement, especially how this can be applied and used in Industrial & Organisational Psychology. Research purpose: The aim of this study was to investigate the influence that dialogue sessions in work teams may have on employee engagement. Motivation for the study: The manager and first-line superior play a crucial role in facilitating and enabling the connection between the employee and the organisation and how this impacts on employee engagement. When practised successfully, dialogue may have an influence on the level of employee engagement, as it allows groups to move beyond any one individual’s understanding to gain new insights and to create ideas in ways that could not be achieved individually. It may be argued that team dialogue and relational practices could assist in improving employee engagement in the South African workplace. Research design, approach and method: The study used a quasi-experimental approach in terms of which an experimental group was exposed to an organisational development intervention of team dialogues over a period of time and then compared to a control group that had not been exposed to the organisational development team dialogue intervention. The main findings were reported and discussed, and recommendations were made. Main findings: Team dialogues have an impact on employee engagement Contributions/value add: This study contributes to the field of Industrial & Organisational Psychology in that it demonstrates the influence that team dialogue has on employee engagement. / Industrial and Organisational Psychology / MCOM (Industrial and Organisational Psychology)

In the study, I explored how to achieve sustained road-traffic accidents reduction in Zimbabwe. Road traffic accidents are indiscriminant and each year hundreds of people lose their lives in road traffic accidents in Zimbabwe. A mixed methods research approach was used to conduct the study. The study was therefore done in two phases. Phase 1 was a quantitative survey using questionnaires, and phase 2 was a qualitative case study using semi-structured interviews. A sample of 500 road-users drawn at random from internet databases formed the respondents for the quantitative phase of the inquiry. A further 20 snowball selected participants, formed the qualitative inquiry group. The key findings from the study were that effective intervention planning, timely measurement, adequate resourcing, and inclusive organization development interventions were the key drivers of successful road safety programmes. Additionally, critical interventions for sustainable road traffic safety in Zimbabwe included; community consultation and involvement in road traffic safety strategy formulation and implementation, mainstreaming road traffic safety education in the schools’ curricula, behavioral changes, financial, and engineering interventions. / Business Management / M. Com. (Business Management)

Orientation: This study is about team dialogue and how dialogue in teams may impact on levels of employee engagement, especially how this can be applied and used in Industrial & Organisational Psychology. Research purpose: The aim of this study was to investigate the influence that dialogue sessions in work teams may have on employee engagement. Motivation for the study: The manager and first-line superior play a crucial role in facilitating and enabling the connection between the employee and the organisation and how this impacts on employee engagement. When practised successfully, dialogue may have an influence on the level of employee engagement, as it allows groups to move beyond any one individual’s understanding to gain new insights and to create ideas in ways that could not be achieved individually. It may be argued that team dialogue and relational practices could assist in improving employee engagement in the South African workplace. Research design, approach and method: The study used a quasi-experimental approach in terms of which an experimental group was exposed to an organisational development intervention of team dialogues over a period of time and then compared to a control group that had not been exposed to the organisational development team dialogue intervention. The main findings were reported and discussed, and recommendations were made. Main findings: Team dialogues have an impact on employee engagement Contributions/value add: This study contributes to the field of Industrial & Organisational Psychology in that it demonstrates the influence that team dialogue has on employee engagement. / Industrial and Organisational Psychology / M. Com. (Industrial and Organisational Psychology)