Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.

The COVID-19 pandemic disrupted the world by changing and affecting the social practices when millions of employees were forced to stay at home and work in the digital context.The aim with this study is to investigate how business travel patterns have changed over time due to the global COVID-19 pandemic, and to investigate what patterns, policies, and behaviors are expected to look like in the future. To investigate this an embedded case study of organizations in Sweden has been conducted. The organizations operate in different sectors which gives a broad view of the case. A qualitative approach was chosen where data was collected from semi-structured interviews as well as from internal documents from the organizations. By using two different data sources together with theory, triangulation was possible. On 13 March 2020, the Swedish government announced restrictions specifying that everyone who could work from home should do so. It is also clearly shown that both domestic and international trips drastically decreased during the pandemic. All the organizations had a decrease in business related travel and only unavoidable trips were made. Habits, patterns, and policies regarding business travel changed during, and after the pandemic, as an effect of institutional processes and an increased awareness of Corporate Social Responsibility (CSR). It is also clear that organizations in Sweden have realized the benefits of working in a digital context, but still want to meet face-to-face when it is considered necessary. Policies, patterns, and habits have clearly changed as an effect of the pandemic and resulted in increased awareness of sustainability and especially CSR. People require more flexible working methods and organizations prioritize working both cost- and time efficient. In the future business traveling will most likely continue to decrease due to increased awareness of sustainability and development of digital tools that fulfill the requirements and needs of organizations. Also, the development of more sustainable travel options will affect and change travel patterns and behaviors. However, future investigations of organizations in Sweden could include more organizations from other sectors and of different sizes which would give an even broader view of the case. / COVID-19 pandemin rubbade världen genom att förändra och påverka de sociala metoderna när miljontals anställda tvingades att stanna hemma och börja jobba digitalt. Målet med denna studie är att undersöka hur mönster för affärsresande har förändrats över tid till följd av den globala COVID-19 pandemin, men också att undersöka hur mönster, policys och beteenden är förväntade att se ut i framtiden. För att undersöka detta så har en inbäddad fallstudie av organisationer i Sverige genomförts. Organisationerna är verksamma inom olika sektorer för att ge en bred bild av situationen. En kvalitativ metod har använts där data har samlats in från semistrukturerade intervjuer och interna dokument från de olika organisationerna. Två typer av data tillsammans med teori har gjort triangulering möjlig. Den 13 mars 2020 så presenterade Sveriges regering restriktioner som specificerade att alla som kunde arbeta hemifrån skulle göra detta. Det går också tydligt att se att både inrikes- och utrikes resande dramatiskt minskade under pandemin. Samtliga organisationer hade drastiskt minskat resande och endast nödvändiga resor genomfördes. Vanor, mönster och policyer för affärsresor förändrades både under och efter pandemin som en effekt av institutionella processer och en ökad medvetenhet för Corporate Social Responsibility (CSR). Det är också tydligt att organisationer i Sverige har insett fördelarna med att jobba i en digital miljö, men att de samtidigt vill mötas fysiskt när det är nödvändigt.  Policyer, mönster och beteenden har tydligt förändrats till följd av pandemin samt av ökad medvetenhet kring hållbarhet och mer specifikt CSR. Fler flexibla arbetsmetoder efterfrågas och organisationer prioriterar att arbeta både kost- och tidseffektivt. Affärsresande kommer förmodligen att minska i framtiden till följd av ökad medvetenhet kring hållbarhet samt som en effekt av att digitala verktyg blir alltmer utvecklade och därigenom kan uppfylla krav och önskemål från organisationer. Även utvecklingen av mer hållbara resealternativ kommer att påverka framtida resmönster och beteenden. Framtida studier om organisationer i Sverige bör inkludera fler företag från andra sektorer och av fler storlekar för att ge en ännu bredare bild av situationen.