Bakgrund: Kontorens utformning påverkar hur organisationer upplevs internt och externt. Utformningen har förändrats genom tiden vilket till viss del beror på samhällsutvecklingen och moden. Aktivitetsbaserat arbetssätt är ett nytt sätt att utforma kontor på och allt fler organisationer väljer idag att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Syfte: Att skapa förståelse för modets inverkan på organisationers utveckling genom att studera implementeringen av ett aktivitetsbaserat arbetssätt.  Metod: Studien bygger på en deduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Studien är en tvärsnittsstudie med datainsamling från mer än ett fall. Åtta kvalitativa intervjuer och två observationer har genomförts.    Resultat, slutsatser: Det finns flera motiv till att implementera ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Sänkta kostnader till följd av minskade lokalytor, ökad produktivitet, hänsyn till miljön, ökad attraktionskraft, ökat samarbete och innovationsskapande är exempel på motiv till implementeringen. Utifrån en modemetafor kan det ses en ökad spridning av begreppet aktivitetsbaserat arbetssätt, vilket sker genom konsulter, företag och media. Idén aktivitetsbaserat arbetssätt har rest in i diskursen organisation och håller på att förändra normen som upprätthåller bilden av vad som anses vara det bästa sättet att utforma arbetsplatsen på, det vill säga vad som ger organisationer legitimitet. / The design of the offices affect how organizations are perceived internal and externally. The design has changed over time that to some extents depend on the society development and fashion. Activity-based workplace is a new way to design offices and many more organizations choose to implement an activity-based workplace approach nowadays.  The purpose of the study is to create understanding of the influence of fashion in organizations development by studying the introduction of activity-based workplace. The study is based on a deductive research approach with a qualitative research methodology. The study is a cross-sectional research with data collection from more than one case. Eight qualitative interviews and two observations have been completed. There are several reasons for implementing an activity-based workplace. Reduced costs due to reduced workspace premises, increased productivity, being environmentally responsible, increased attractiveness, collaboration and innovation creation are examples of reasons for the implementation. In a fashion metaphor, the spread of the activity-based workplace concept is increasing provenly, which is done by consultants, companies and the media. The idea of activity-based workplace has entered the discourse of organization and it is about to change the norm that maintains the image of what is considered the best way to design the workplace; that is what gives organizations legitimacy.

Genom studien har vi kunnat identifiera hur större svenska fastighetsbolag använder LCC-kalkylen samt hur den har bearbetats. Slutsatsen har resulterat i att LCC-kalkylen har sitt största syfte i att kunna jämföra investeringsalternativ men även att LCC möjliggör det att få en helhetsbild över hela investeringens livscykel. Det är tydligt att det finns en medvetenhet gällande osäkerheter och risker som LCC-kalkylen kan befästas med. Dock har vi inte kunnat identifierat någon enhetlig hantering av dessa. Beträffande bearbetningen av LCC-kalkylen resulterar studien i att LCC-kalkylen medvetet har bearbetats för att vara vara kompatibel i den lokala miljön och för att uppnå bättre resultat samt ökad effektivitet. / Through the study, we have been able to identify how major real estate companies in Sweden use the LCC and how it has been processed. The conclusion has resulted in the LCC having its main purpose in being able to compare investment alternatives, but also that LCC makes it possible to get an overall picture of the entire investment life cycle. It is clear that there is an awareness of uncertainties and risks associated with the LCC. However, we have not been able to identify any uniform management of these. Regarding the processing of the LCC, the study results in the LCC having been deliberately processed in order to be compatible in the local environment and to achieve better results and increased efficiency.

Bakgrund: Kaplan och Nortons modell Balanced Scorecard (BSC) introducerades i början av 1990-talet och är ett populärt resultatmätningssystem och strategiskt managementsystem inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. BSC exemplifierar det Røvik (2008) kallar ett organisationsrecept och Abrahamson (1996) ett organisationsmode som spridits på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. För att underlätta spridning av BSC samt minska motståndet på lokala marknader kan komponenter inkluderas, till exempel som Ax och Bjørnenak (2005) exemplifierar i Sverige avseende BSC och medarbetarperspektivet, ett budgetlöst företagande och det intellektuella kapitalet. Utöver modellens grundare, forskare, konsulter och massme-dia utgör studenter en aktörsroll som både är mottagare av BSC under utbildningen och spridningsagenter i samband med uppsatsarbeten och sedermera i yrkesutövningen. Det är kategorin studenter som är huvudfokus i denna uppsats om BSC popularitet och livscykel. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för om och på vilket sätt BSC kan uppfattas som ett populärt organisationsrecept. Detta genom att kartlägga förekomst och beskriva vad som studerats och hur det har presenterats i uppsatser relaterade till BSC tidsperioden 1997 till 2013, med tyngdpunkt på åren 2000-2012. Jämförelsen mellan den empiriska och teoretiska referensramen ska leda till att belysa BSC livscykel. Metod: En dokumentstudie har genomförts där det empiriska materialet är avgränsat till uppsatser vilka producerats vid svenska universitet och högskolor och publicerats i endera eller bägge dataarkiven DiVA och Uppsök vilka finns tillgängliga via Internet. Uppsatser som där-utöver kan återfinnas i lokala arkiv via lärosätenas bibliotek och hemsidor ingår inte i studien. Resultat, Slutsatser: Resultaten i denna undersökning som omfattar information om cirka 500 uppsatser visar att antalet uppsatser som relaterats till BSC ökat till år 2006 för att därefter uppvisa en avtagande trend. Det är dock en skillnad mellan studier inriktade mot offentlig eller privat verksamhet, där det de senaste tre åren finns indikationer på ett stigande intresse för BSC inom privat verksamhet. Det går att spåra avtryck av BSC innehåll och utveckling i uppsatserna, till exempel studier om budget och BSC och studerade organisationer som omnämns i den svenska BSC litteraturen. Ett tydligt avtryck är studerande som spridningsagenter för BSC och en länk mellan akademi och praktik på en marknad för ekonomistyrningsmodeller. Baserat på en beräkning med mycket förenklade antaganden har studerande gemensamt ägnat nästan två sekel till att genomföra undersökningar som är mer eller mindre inriktade mot BSC. / Background: Kaplan and Norton’s Balanced Scorecard (BSC) was introduced in the beginning of the 1990s and is a popular performance management system and strategic management system. BSC is also an example of a management idea (Røvik 2008) and management fashion (Abrahamson 1996) disseminated in a management fashion market. To facilitate the dissemination process and to minimize the resistance on local markets several components may be included. In Sweden for example described components are a human perspective, intellectual capital and abandoning of budget (Ax & Bjørnenak 2005). Kaplan and Norton - the founders of the concept together with researchers, consultants and mass media are members of a management-fashion-setting community. Students are also an actor in a management fashion market and they are recipients of BSC in training and in professional occupations. Therefore the student category is the main focus in this study. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding whether and in what way BSC may be perceived as a popular management idea. This by first identifying the presence of BSC and then describe what has been studied and how it has been presented in essays during the period 1997 to 2013, with emphasis on the period 2000 to 2012. The comparison between the empirical and theoretical frame of reference will illustrate BSC life cycle. Method: A document study has been performed and the empirical sample is delimited to essays produced at universities in Sweden and published in one or both of the data archives named DiVA and Uppsök. The archives are available on Internet. Essays which additionally may be found at university libraries and their websites are not included in the study. Results, Conclusions: The empirical sample comprises information of about 500 essays and there are a growing number of studies about BSC until the year 2006. Thereafter a tendency for a decline in popularity exists. There is a difference between studies about public and private organizations where there are indications for a growing interest of BSC in private organizations during the last three years of the time period 2000 to 2012. One can find imprints of BSC components and development in the essays. For example BSC and budget and Swedish organizations that are exemplified in the Swedish BSC literature. A strong impression is that students as an actor on a management fashion market, with simplified assumptions have collectively spent almost two centuries to investigate topics which are more or less dedicated to BSC.

Syftet med studien var att försöka förstå faktorerna och motiven bakom kommunernas övergång från cellkontor till aktivitetsbaserade kontorslösningar. För att se vad som har påverkat beslutet om övergången och för att se hur kommunerna har gått till väga under processen mot införandet av den nya kontorsformen. / The purpose of the study was to create an understanding of the factors and motives behind the municipal transition from cellular offices to an activity based workplace. To see what influenced the decision about the transition and to see how the municipalities proceeded in the process of the new form of office.