Sammanfattning Studien undersökte hur ledarskap och gränslöshet i arbetsförhållanden påverkade kreativiteten på fem svenska reklambyråer respektive fem svenska kulturskolor. Deltagarna angav i vilken utsträckning 61 påståenden stämde med deras upplevelse av gränslöshet rörande arbetet respektive sin chefs ledarbeteenden. Ledarbeteenden togs upp som, baserat på tidigare forskning, gynnar kreativitet. Arbetsplatsens kreativitet självskattades. Två frågor med öppna svar belyste faktorer som påverkat kreativiteten positivt respektive negativt. Statistisk analys visade positiv korrelation mellan ledarskap och kreativitet, ingen korrelation mellan gränslöshet och kreativitet. De öppna svaren analyserades kvalitativt vilket belyste gränslöshetens inverkan både positivt och negativt på kreativitet samt samverkan med ledarskapet. Sambandet åskådliggjordes i ”Gränslöshet-Strukturmodellen” som introduceras i studien. Resultatet bidrar till djupare förståelse för gränslöshetens inverkan på kreativitet på moderna arbetsplatser. I övrigt bekräftades tidigare forskning om faktorer som gynnar kreativitet. / Abstract The study explored the influence of leadership behaviour and boundaryless work on creativity at five Swedish advertising agencies and five schools of art at compulsory level. The participants indicated to which extent 61 statements were in accordance with their experience of boundaryless work and the behaviour of their leader. Leadership behaviours benificial to creativity, validated through earlier research, was evaluated. Creativity was measured through self evaluation. Two openended questions surveyed factors that respectively influenced creativity positive and negative. Statistic analysis showed a positive correlation between leadership and creativity. No significant correlation between boundaryless work and creativity. A qualitative method of category analysis showed boundaryless work influence on creativity as both positive and negative and in cooperation with leadership behaviours. The study present the relation between boundaryless work and leadership behaviour through the ”Boundaryless-Structure model”. The result contributes to understanding how boundaryless work influence creativity in modern workingplaces. Remaining result confirmed earlier findings of factors benificial for creativity.

Emotionally disconnected employees, about 70% in the U.S., do not experience positive affect at work, are disengaged, and not creative. The purpose of this quantitative quasi-experimental study was to investigate the effects of leaders' endorsement of idiosyncratic workplace fun (independent variable) and organizational playfulness climate (independent variable) on organizational creativity (dependent variable). Complexity-based theoretical perspectives on organizational creativity framed this quantitative study. Data were collected via three survey instruments at two data points from 7 project teams, divided into two experimental groups, at 6 companies in northwestern United States. One group received an intervention for 1 month. Pearson's correlation analysis showed no significant relationships between leaders' endorsement of idiosyncratic workplace fun and organizational playfulness climate with organizational creativity. Repeated measures analysis of variance revealed that the 2 experimental groups did not differ significantly in terms of their creativity when team leaders endorsed idiosyncratic workplace fun and when project teams worked in an organizational playfulness climate. Bivariate regression analysis and multiple regression analysis showed that leaders' endorsement of idiosyncratic workplace fun and organizational playfulness climate did not predict organizational creativity, neither individually nor collectively. Although the study's findings cannot be used to affect social change, the examination of the relationships between leaders' endorsement of idiosyncratic workplace fun, organizational playfulness climate, and organizational creativity in the future might yield important insights about the mechanisms facilitating the emergence of organizational creativity at companies.

Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.