<p>En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. </p><p>I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga.</p><p>24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest.</p><p>Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. </p><p>Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.</p>

En simulator ger inte bara möjligheten att efterlikna verkligheten, den kan också förbättra och förstärka viktig information för den som tränar. Inom medicinsk simulatorutveckling är strävan efter att efterlikna verkligheten till fullo mycket stark och de möjligheter tekniken ger har i stort förbisetts. I denna studie lades fokus på de två förbisedda områdena pedagogisk förstärkning och spatial kognition. I en experimentell studie undersöktes effekter av införandet av ett visuellt pedagogiskt verktyg (förstärkande hjälplinjer) under träning i en vr-simulator för ortopedisk kirurgi. De erhållna resultaten sattes också i relation till deltagarnas spatiala förmåga. 24 läkarstudenter genomgick en timmes introduktion och träning följt av eftertest både direkt efter träning och en respektive två veckor efter träning. Resultaten i simulatorn gavs genom en objektiv automatgenererad medicinsk poäng, samt även genom tid, millimeter fel och självskattning av prestation. Studenternas spatial-kognitiva förmågor mättes genom två generella intelligenstest. Resultaten visar på positiva effekter på operationspoäng tack vare hjälplinjerna. De som tränar med hjälplinjer presterar lika bra vid alla tillfällen, medan de som tränar utan hjälplinjer har en signifikant försämring över tid. Sambanden mellan poäng, tid och spatial-kognitiva förmågor är över lag stora. Implikationerna av studien är att det är kan vara tillrådigt att inkludera pedagogiska hjälpmedel för att öka förståelsen och accelerera inlärningen vid träning i en medicinsk simulator, samt att ifrågasätta de metoder där enbart ett eftertest används för kontroll av inlärning. De i studien tydliga sambanden mellan spatial förmåga och inlärningseffekt vid simulatorträning pekar på att detta är ett område relevant för ytterligare forskning.

Bakgrund   Muskuloskeletala systemet, även benämnt som rörelseapparaten, kräver alltid postoperativ omvårdnad efter operation i de nedre extremiteterna. En viktig aspekt av vårdprocessen är personcentrerad omvårdnad, som betonar vikten av preoperativ information, postoperativ rehabilitering och aktiv patientmedverkan. Tidig mobilisering efter operation är avgörande för att minska risken för komplikationer och förkorta sjukhusvistelsen, samtidigt som det finns en strävan att förbättra patientens livskvalitet och återställa funktion. Denna studie fokuserar på att analysera den postoperativa vården efter ortopedisk kirurgi. Syfte  Syftet var att belysa postoperativ vård efter ortopedisk kirurgi. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixad design. Artiklarna valdes ut från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa resultatet. Resultat Resultatet sammanställdes med hjälp av två huvudkategorier: Tidig mobilisering och Vårdandets perspektiv. Resultatet visade att tidig mobilisering är fördelaktigt i det tidiga stadiet av postoperativ omvårdnad då det påskyndar rehabiliteringen, förbättrar behandlingsprocessen och sänker vårdkostnaderna. Dessutom framhölls vikten av väl anpassad patientinformation för att stärka den personcentrerade vården. Det är avgörande att vårdgivarna anpassar informationen för att optimera varje patients behandlingsupplevelse och resultat. Slutsats Denna litteraturöversikt understryker vikten av tidig mobilisering efter ortopedisk kirurgi för att påskynda patientens återhämtning, förkorta sjukhusvistelser samt minska smärta, vilket förbättrar både fysiska och psykiska utfall. Genom att implementera ett personcentrerat förhållningssätt som anpassade smärtbehandlingsprotokoll och grundlig preoperativ utbildning kan vårdgivare övervinna hinder som åldersfaktorer och rörelserädsla. Tidig mobilisering, som en del av ERAS-program, visar även ekonomiska fördelar genom minskade vårdkostnader och effektivare resursanvändning, vilket gör det till en kritisk komponent i postoperativ vård. / Background The musculoskeletal system always requires postoperative care after surgery in the lower extremities. An important aspect of the care process is person-centered nursing, which emphasizes the importance of preoperative information, postoperative rehabilitation, and active patient participation. Early mobilization after surgery is essential to reduce risk of complications and shorten the hospital stay, while striving to improve the patient's quality of life and restore function. This study focuses on analyzing the postoperative care after orthopedic surgery. Aim The aim was to shed light on postoperative care after orthopedic surgery. Method A non-systematic literature review based on 15 original scientific articles with a qualitative, quantitative or mixed design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL. The articles have been quality checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. Integrated data analysis was used to compile the results. Results The results were compiled with the help of two main categories: Early Mobilization and the Nursing perspective. The result showed that early mobilization is beneficial in the early stage of postoperative care that accelerates rehabilitation, improves the treatment process and lowers costs. Additionally, the importance of well-adapted patient information to strengthen person-centered care was highlighted. It's critical that caregivers adapt the information to optimize each patient's treatment experience and outcomes. Conclusions This literature review highlights the importance of early mobilization after orthopedic surgery to accelerate recovery, shorten hospital stays, and reduce pain, improving both physical and psychological outcomes. Implementing person-centered approaches such as customized pain management protocols and thorough preoperative education, caregivers can overcome barriers like age factors and movement fear. Early mobilization, as part of ERAS, also demonstrates economic benefits through reduced healthcare costs and more efficient resource usage, making it a critical component of postoperative care.