Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentärfilm som berättar om Sveriges dröm om att få fler pappor att ta ut föräldraledighet genom kampanjer, reklamer och lagstiftningar. Den berättar även om statistiken och verkligheten -att få män väljer att vara föräldralediga.  Två pappor, far och son, som varit föräldralediga 1976 och idag får berätta om sina erfarenheter. Hur det är att gå mot den statistiska strömmen, varför de valde att göra det och hur det är att göra det.  Den svenska drömmen om pappaledighet är en dokumentär där drömmar och lagstiftning om föräldraledighet möter normer och verklighet.

No description available.

No description available.

<p>Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.</p>

Vi har i denna studie haft för avsikt att studera pappors upplevelse av pappaledigheten. I syftet ingick även att studera pappornas ändrade levnadssätt i och med föräldraskapet. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie var Giddens teorier om självets reflexivitet, livsstil och avtraditionaliseringen samt Connells teorier om genus och maskulinitet. Studien har genomförts med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, med respondenter som varit pappalediga och återgått i arbete. Studien har visat en positiv upplevelse av pappaledigheten och att respondenterna gärna skulle vara hemma minst lika länge igen, som de var under den aktuella pappaledigheten, om det blev aktuellt med en ny pappaledighet. Studien har även visat att respondenterna fått ett positivt bemötande inför pappaledigheten från familj, vänner, arbetskamrater samt chef. Även från arbetsplatsen har det varit positivt bemötande, till motsats av vad en del av tidigare forskning visat. Att levnadssättet, framför allt fritiden, ändrats var något som respondenterna påpekade men att det inte var något de klagade på.

<p>Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.</p>

<p>I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat. Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka vilka faktorer som påverkar mäns föräldraledighet. Studiens resultat innefattar tolv studier, nio artiklar och tre avhandlingar. Studierna lästes igenom och faktorerna som påverkar fäders föräldraledighet delades in i tre övergripande områden: arbetsrelaterade förhållanden, ekonomiska och socioekonomiska faktorer samt livserfarenheter och förhållningssätt. Både kvantitativa och kvalitativa studier har genomförts med syfte att förstå vad som påverkar fördelning av föräldraledighet. De kvantitativa studierna pekade på olika faktorer såsom inkomst, utbildningsnivå, arbetsplatsfaktorer, antalet barn, ålder, civilstånd och kvotering som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten. De kvalitativa studierna pekade på faktorer som männens valmöjlighet, klasstillhörighet, genus, föräldrarnas barn– respektive yrkesorientering som faktorer som påverkar pappors föräldraledighet.</p>

Det finns uppenbara könsskillnader i samhället, inte minst när det gäller föräldraledighet. Svenska män tar endast ut cirka 20 procent av föräldradagarna. Studiens syfte var att få djupare förståelse för hur män upplever sin föräldraledighet, eventuella förändringar av familje- och arbetsrelationer, samt för vilka faktorer de upplever påverkar uttaget av föräldraledighet. Nio män som hade varit föräldralediga från ett företag i bank- och finansbranschen intervjuades. Intervjuerna var halvstrukturerade och analyserades med hjälp av tematisk analys. Upplevelsen var övervägande positiv. Relationen till barnet fördjupades och det blev en större balans i föräldraparet samt mellan familj och arbete. Hur bestående förändringarna var hängde samman med föräldraledighetens längd. Uttagets längd påverkades framförallt av arbetet, föreställningar om traditionella könsroller samt föräldraparets inställning. Resultatet ger ökad förståelse för mäns upplevelser. Det visar också att för att uppnå jämställdhet krävs ett fortsatt arbete för att förändra samhällets föreställningar om föräldraskap samt mäns och kvinnors beteenden.

I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat. Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka vilka faktorer som påverkar mäns föräldraledighet. Studiens resultat innefattar tolv studier, nio artiklar och tre avhandlingar. Studierna lästes igenom och faktorerna som påverkar fäders föräldraledighet delades in i tre övergripande områden: arbetsrelaterade förhållanden, ekonomiska och socioekonomiska faktorer samt livserfarenheter och förhållningssätt. Både kvantitativa och kvalitativa studier har genomförts med syfte att förstå vad som påverkar fördelning av föräldraledighet. De kvantitativa studierna pekade på olika faktorer såsom inkomst, utbildningsnivå, arbetsplatsfaktorer, antalet barn, ålder, civilstånd och kvotering som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten. De kvalitativa studierna pekade på faktorer som männens valmöjlighet, klasstillhörighet, genus, föräldrarnas barn– respektive yrkesorientering som faktorer som påverkar pappors föräldraledighet.

Jämställdhet ses som något eftersträvansvärt i Sverige idag. Hur jämställdhet kan uppnås anses handla om att kvinnor och män, inom en heterosexuell relation, byter sysslor med varandra. En av de sysslorna är att vara föräldraledig. Denna uppsats gör en queerteoretisk analys av faderskap. Empirin utgörs av intervjuer med, och observationer av, fem medelklasspappor i Stockholm. Uppsatsen undersöker hur informanterna tar sig an ett kvinnligt kodat område samtidigt som de förhåller sig till maskulina genuskonstruktioner och praktiker. Resultatet visar att pappaledighet är normerande inom jämställdhetsdiskursen. Jämställdhetsdiskursen är även medelklassbetingad. Informanterna förhåller sig till en maskulinitet som består av traditionellt maskulina värdeord som aktiv, tydlig och trygg, liksom av feminint betingade ord som närvarande och omhändertagande. Informanterna stärker sedermera denna maskulinitet i homosociala sammanhang. Genuskonstruktionerna störs utanför jämställdhetsdiskursen när mannen är föräldraledig medan barnet fortfarande kan ammas. En ammande man skulle även bryta mot genuskonstruktionerna inom en jämställdhetsdiskurs.